Ni har väl inte missat att en ny säsong av Babel går på SVT? Jag kan inte lova att jag själv kommer att sitta bänkad och kolla ikväll klockan 20, men jag tittar säkerligen ikapp på SVT Play någon dag. Jag har i alla fall sett det första avsnittet, som gästades av bland andra Ebba Witt-Brattström. Hon är aktuell med sin roman Århundradets kärlekskrig, ifall någon har missat det.
Apropå den romanen så måste jag säga att jag är väldigt trött på allt tjat om den! Jag har noll sug efter att läsa. Det känns som att jag har läst så mycket om den att det inte finns något mer att läsa i den. Dessutom är jag helt ointresserad av Witt-Brattströms exman Horace Engdahl, trots att han är kändis. Det må vara en feministisk och jättebra bok på alla sätt, men nu tycker jag att exponeringen på kultursidorna och i medierna generellt har blivit så extrem att jag backar. En del snackisar blir helt klart söndersnackade. Eller är det bara jag?
Jag såg en notis om att ”Diagrampriset” har delats ut igen. Det är tydligen ett årligt pris som delas ut till den bok som anses ha den underligaste titeln. För 2015 har boken Too naked for the nazis belönats med priset. Helt klart en underlig titel! Det saknade dock inte konkurrens. Bland övriga titlar som gick vidare till omröstning kan nämnas Transvestite Vampire Biker Nuns from Outer Space: A Consideration of Cult Film, Soviet Bus Stops och Reading from Behind: A Cultural History of the Anus.
Mordets praktik minns jag särskilt väl, men så är jag också svårt förtjust i Doktor Glas. I Mordets praktik skriver Kerstin Ekman om en man som står som förebild när Hjalmar Söderberg skriver på Doktor Glas. Gillar man Söderbergs klassiker så bör man definitivt läsa Ekmans fördjupning av berättelsen.
Annars reagerar jag mest på fenomenet att jag faktiskt lånade hem de här böckerna, importerade dem skiva för skiva till min telefon och sedan lyssnade på böckerna medan jag sprang. Idag lyssnar jag direkt i telefonen via en av alla dessa populära appar – mycket smidigare (och dyrare). Det känns rätt avlägset att importera CD-skivor, må jag säga.
Här om veckan hade vi bokklubbsträff på jobbet. Det är lite rörigt med jobbets bokklubb, för trots att vi röstar på böcker och sådant så är det inte precis så att vi läser en och samma bok. Den här gången mindes jag inte ens vad vi hade läst. Hehe. Men det visade sig vara De förklädda flickorna i Kabul och några andra. Det råkar ju också vara den bok vi läst i min bokcirkel för ett tag sedan. Jag har redan bloggat om boken. Om jag ska fortsätta att tjata om den så kan jag säga så mycket som: LÄS. Det är en fantastiskt intressant och välskriven bok om genus och kvinnors rättigheter i Afghanistan.
Bland de böcker som vi röstade fram till nästa gång finns De föräldralösa, en ungdomsbok om föräldralösa barn som i 20-talets USA sätts på ett tåg för att auktioneras ut. Jag har börjat läsa så smått och har inte fastat än, men jag kanske dras in i det snart.
I vintras bloggade jag om några av vårens böcker som jag ser fram emot mest. En av de böcker som jag ser fram emot mest är fortsättningen på Kim Thúys roman Ru, som handlar om att vara på flykt. Nu har jag sett att uppföljaren, Vi, har fått en ny framsida. I vintras såg omslaget ut såhär:
Vi av Kim Thúy
Fin ”tapet” i bakgrunden och titeln är också snygg och poppar ut på ett trevligt sätt. Men den här framsidan är ändå minst sagt beige jämfört med den nyare versionen.
Vi av Kim Thúy
Wow! Jag älskar fjäderfotot och färgerna. Det känns helt rätt av förlaget att byta form.
Apropå Ru så kan jag ju nämna att det sedan tidigare finns en bok som spinner vidare på Ru. Mãn heter den och den står i min hylla och väntar (sedan i julas uppenbarligen ;)). Lyx!
Jag hör inte till de som brukar gnälla över översättningar och jag är heller inte den som propsar på att läsa texter på originalspråk. Faktum är att jag allt som oftast tycker att översättningarna är fantastiska. Jag föredrar också att läsa i översättning. Svenska är mitt modersmål och även om jag kan läsa på engelska (och en del på franska) så tycker jag att jag missar viktiga nyanser om jag läser på andra språk än svenskan.
Med det sagt så kan jag ju säga att jag snubblat över en del förvånansvärda översättningar. Det här blir ett taskigt inlägg, men jag tänkte faktiskt lista några av de översättningar som jag tycker är mindre lyckade. Innan listan vill jag dock återigen berömma de översättare som kämpar för att få texter tillgängliga på svenska. Tack för att ni finns och gör ett så bra jobb! Det är ytterst sällan jag stör mig över en översättning. Men ibland så…
Bonjour tristesse är en sådan där bok som skaver lite på svenska. Jag tycker redan att titeln är ett mysterium. En gång i tiden kom boken ut på svenska under titeln Ett moln på min himmel vilket är en passande och fin titel, tycker jag. Ett moln på min himmel upplevdes väl dock inte som tillräckligt exotiskt, för i nyutgåvor heter boken Bonjour tristesse även på svenska. Vad skulle det betyda? Jag känner inte till att Bonjour tristesse skulle vara ett lånat uttryck eller något man liksom säger på svenska? Så vad betyder det? Boken som sådan går i samma stil. En del ord känns inte som svenska ord. Exempel: demimonde, microcefal. Finns det inte mer vardagliga ord man kan använda istället?
Bonjour tristesse av Françoise Sagan
När jag ändå är inne på böcker översätta från franskan så måste jag också ta upp boken Kiffe kiffe imorgon. Jag har inte läst den här ungdomsboken i svensk översättning. Däremot har jag läst Kiffe kiffe demain på originalspråk (bra bok!). Kiffer är ett slanguttryck som betyder ”tycka om någon”. ”C’est kif kif” är ett uttryck som betyder typ ”hugget som stucket”, ”det spelar ingen roll”. I originalspråk är titeln alltså en ordlek som anspelar på kärlek och att vara lite likgiltig inför det. På svenska..? Jag har verkligen ingen aning om vad kiffe kiffe skulle betyda på svenska.
Kiffe kiffe imorgon av Faïza Guène
Några böcker som väl allmänt anses vara märkligt översatta är den första översättningen av Sagan om ringen-trilogin. Vad jag har förstått så har översättaren tagit sig stora friheter med texten och broderat ut den till max. Jag vet inte om det är därför, men jag kan säga att Sagan om ringen inte hör till mina älsklingsböcker. Hehe. Segare böcker får man leta efter! Länge. För den som vill läsa lite exempel på översättningar så har någon gjort en hel Wikipediasida om den. Där finns t.ex. följande exempel på mening på originalspråk:
”Night slowly passed. The sun rose. The hobbits rose rather later.”
Och i översättning:
”Natten svann långsamt mot gryning. Solen gick upp, men hoberna steg ju i allmänhet upp lite senare än så dags.”
Ja, vad ska man säga… Sedan ett antal år finns boken i alla fall i en mer avskalad nyöversättning.
Sagan om ringen av J.R.R. Tolkien
Slanguttryck och dialekter är svåröversatta och böcker med mycket slang och dialekt tycker jag brukar åldras väldigt snabbt, oavsett om det är i översättning eller ej. Jag vet inte om det är rättvist att lasta översättaren för att t.ex. Dumskallarnas sammansvärjning är så tungläst och seg, men jag tar upp den i alla fall. Det är en av de sämsta böcker jag läst i hela mitt liv och språket hjälper inte upp boken det minsta. Hehe. Det som i original är någon slags sydstatsdialekt är på svenska en daterad och tungläst textmassa som är jobbig att ta sig igenom.
Dumskallarnas sammansvärjning av John Kennedy Toole
Jag tänkte bara titta in och önska alla läsare en glad påsk. Jag tog ett tidigt påsklov i år; det kändes att det behövdes några extra dagars ledighet. Nu ser jag fram emot att äta lite extra godis innan jobbet drar igång med full fart igen på tisdag. Jag hoppas att ni också får en trevlig helg!
Jag är inte så himla duktig på att gå teater. Nu är ju jag bosatt i Umeå, så en del spännande föreställningar letar sig aldrig hit, men det är egentligen ingen ursäkt, för det saknas inte föreställningar för den sakens skull. Verkligen inte. Jag borde helt enkelt påminna mig själv lite oftare om att gå på något.
Hade jag bott i Malmö så hade jag pallrat mig iväg till Blod och Eld: ett nyskrivet körverk som är baserat på Liv Strömquist briljanta seriealbum Kunskapens frukt. Föreställningen går redan för fullt på Malmö stadsteater (Intiman).
”Blod och eld är ett nyskrivet, tragikomiskt körverk för tio skådespelare. Det handlar om att åldras. Varför måste Snövit dödas av sin elaka styvmor? Varför fick tidernas största sexsymbol, Marilyn Monroe, aldrig själv orgasm? Och varför vet vi så lite om klimakteriet? Vi rör oss mellan tidlösa och eviga teman, från moderskap och sexualitet till vår tids jakt på evig ungdom.”
En annan teater som jag vill se är Dramatens pjäs om Astrid Lindgren. Premiären är planerad till 2018. Den som väntar på något gott… 😉 Jag undrar lite varför ingen har gjort en pjäs om Astrid Lindgrens liv tidigare? Efter att ha sett dokumentären om henne och läst hennes Krigsdagböcker så inser jag att det verkligen finns mycket intressant från hennes liv att bygga en pjäs på.
Är det någon som har sett filmatiseringen av Yarden? Den har fått väldigt fin kritik, har jag sett, men jag har inte hunnit med att gå på bio och se den ännu. Jag funderar på att läsa ut boken först. Det är en tunn liten bok och jag har haft den hemma länge, länge. Snart är det väl dags att läsa den, hoppas jag. Kristian Lundbergs moderna arbetarroman lär vara väldigt läsvärd.
Yarden av Kristian Lundberg
Jag bloggade tidigare i år om några filmatiseringar att se fram emot. Jag tog inte med Yarden i det inlägget, men det var väl mest för att jag faktiskt inte hunnit läsa boken ännu. En av de böcker som jag faktiskt räknade upp i inlägget är i alla fall Miss Peregrines hem för besynnerliga barn. Nu har det kommit en trailer!
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
