Kategori:

  • Vad bokrean betyder för mig (och några bokreatips)

    Vad bokrean betyder för mig (och några bokreatips)

    Jag har sagt det förr och jag säger det igen: bokrean har inte samma magi nu som när jag var liten. När jag var liten så var bokrean den stunden då jag fyllde hyllorna med nya hästböcker, Peter Pohl-romaner och, så småningom, tjocka Joyce Carol Oates-böcker och klassiker i bokreautgåvor. Jag älskade bokrean. Jag växte upp långt från en stad med bokhandel, men vi åkte alltid in till stan vid den tiden på året för att köpa böcker. Faktaböcker, romaner och barnböcker – allt åkte med. Och flera strålande författarskap har jag kommit i kontakt med genom just bokrean.

    Nu har bokrean blivit något helt annat. För det första har jag typ inte tid att läsa och har således cirka 100 olästa böcker hemma (ja, det är sant) och det i sig gör ju att man inte riktigt kan motivera sig själv till att köpa nytt. För det andra får jag ont i magen av att tänka på hur mycket plats böcker tar och hur sorgligt jobbigt det är att flytta med dem.

    Jag tänker ofta på prylar. Jag är en sådan som har en relation till mina saker. När jag städade lite på mina förärldrars vind i somras så hittade jag t.ex. en gammal My little pony, som fick ligga kvar i en kartong. Sedan kom jag på att jag vill ha den hemma nuuuuuuuuuu. En annan gång budade jag hem ett gammalt Jägersrosspel för att jag ville ha ett likadant som jag brukade spela hos farmor och farfar när jag var liten. Jag har spelat med spelet en gång och vill helst inte ens plocka fram det när folk vill spela. Jag har flera gånger sagt NEJ! när folk vill prova. Jag vill bara veta att det finns där och ser ut som det spel som jag brukade spela när jag var barn. Jag vill ha mina gamla saker, vill kunna ta upp dem och titta på dem, trots att de inte fyller någon funktion längre. Jag är rädd om mina prylar och jag har tusen minnen kring dem. Jag kan ta fram ett tacky klädplagg ur garderoben och tänka ”åh, den här hade jag ju på mig på den och den och den festen när jag pluggade” och trots att jag då aldrig någonsin skulle få för mig att klä på mig plagget så är det omöjligt att göra sig av med det. En del pratar gärna om hur dofter kan framkalla minnen, men jag kan göra minnesresor av att titta på välbekanta saker och det betyder jättemycket för mig att kunna ha det så.

    Samtidigt, kanske just därför faktiskt, tilltalas jag av tanken på att inte ha så mycket grejer. Jag rensar regelbundet bland mina saker och brukar kunna göra mig av med en hel del, trots allt. Men det är ständigt en kamp mellan samlaren och rensaren i mig. En del av mig vill ha exakt alla prylar och minnen, som ett museum hemma. En annan del av mig vill leva compact living med inte en enda överflödig pryl.

    Svårt.

    Jag kan inte direkt göra mig av med mina gamla minnen och saker som jag är fäst vid. Däremot kan jag styra vad jag plockar in i mitt hem. Det är därför inget större flöde av böcker hemma hos mig. Eller ja, det är inte ett lika stort flöde som det hade kunnat vara.

    Men med det sagt kan jag ju erkänna att jag har förbeställt inte mindre än tre böcker från årets bokrea. Jag lagar en hel del (vegetarisk) mat och tycker om att bläddra i kokböcker. Mera vego är en bok som jag har varit extra nyfiken på ett tag och när den nu fanns på rea så kunde jag inte motstå. Dessutom fick Den andra kvinnan av Therese Bohman och Elva sorters ensamhet av Richard Yates åka med. Jag vägde mellan dessa och Glasmannen av Johan Kling, dikter av Yahya Hassan samt Folke och Frida av Frida Åslund (utspelar sig i Umeå). Samlaren i mig ville också klicka hem allt av Bodil Malmsten. Men de har jag ju redan läst såklart, så där lyckades jag sätta stopp. Hehe.

    Det finns en hel del fint på bokrean, kan jag tipsa om för den som har råd/möjlighet att shoppa och för den som har färre betänkligheter kring att skaffa sig prylar. 😉 Hela trilogin om Maj finns till bra pris i år, precis som flera av Bodil Malmstens loggböcker. Lena Anderssons hyllade roman Egenmäktigt förfarande finns också till nedsatt pris, precis som Shani Boianjius Det eviga folket är inte rädda. Jag älskar samtliga böcker som jag räknade upp. Klicka på titlarna om du vill läsa mer om vad tyckte om dem.

    Det eviga folket är inte rädda av Shani BoijaniuDet eviga folket är inte rädda av Shani Boianjiu
    Det eviga folket är inte rädda av Shani Boianjiu
  • En bok för alla fyller 40 – nostalgi!

    En bok för alla fyller 40 – nostalgi!

    Jag har förstått att bokförlaget En bok för alla fyller 40 år i år. Jag vet inte om de kommer att fira det på något särskilt sätt? För mig är EBFA i alla fall nostalgi på hög nivå och jag vill passa på att hylla detta förlag, som har gett mig så mycket.

    För er som kanske inte känner till En bok för alla så är det alltså ett bokförlag som mellan åren 1976 och 2007 fick statsbidrag för att ge ut kvalitetslitteratur och för att jobba med läsfrämjande projekt. Förlaget har gett ut nyutgåvor av böcker som redan har publicerats av andra förlag och sedan har de sålt böckerna för en liten peng. Förlaget finns än idag, men med en krympt verksamhet. Nu för tiden verkar det som att de främst ger ut barnböcker och så sysslar de med projekt för läsfrämjande.

    När jag växte upp så gick det att prenumerera på En bok för allas böcker och det gick att välja mellan paket med barnböcker, ungdomsböcker eller vuxenböcker. Det var som en liten julafton när paketen kom med överraskningar varje kvartal. Böcker fanns det massor av i mitt hem när jag växte upp. Vi var på biblioteket ofta och jag brukar lägga en stor del av min månadspeng på böcker, särskilt hästböcker (när jag var liten) och diverse pocketböcker (när jag blev äldre), men En bok för allas böcker minns jag med en särskild värme. Jag kan inte minnas att jag någonsin bad en bibliotekarie eller en lärare eller någon annan om hjälp med att hitta böcker att läsa. Det här var också en tid långt innan bokbloggar och podcasts blev vanligt och jag kände just ingen jämnårig som läste böcker. När jag tänker tillbaka så ser jag verkligen att det fyllde en funktion att jag fick En bok för allas urval av böcker. De ledde mig till läsupplevelser som jag garanterat aldrig hade hittat annars.

    Merparten av mina böcker finns hos mina föräldrar, där också familjens alla bilderböcker finns. Jag vet inte när jag måste ta ansvar för mina egna prylar… 😮 Men just nu bor många av EBFA-böckerna inte hos mig och jag saknar därför möjlighet att fota mina älsklingar till böcker. Den mest lästa är i alla fall sannolikt Barnens versbok, som jag faktiskt har hemma. Ja, ni ser ju själva hur välläst den är.

    Barnens versbok och Barnens ramsbok
    Barnens versbok och Barnens ramsbok

    Barnens versbok är alltså boken utan framsida. Barnens ramsbok finns också tydligt i minnet, men inte på samma sätt som versboken. Jag tyckte särskilt mycket om Barbro Lindgrens Mitt lilla barn.

    Mitt lilla barn
    Mitt lilla barn ur Barnens versbok

    Och såhär 25 år senare är det roligt att notera att jag har använt boken som målarbok också. Här har jag t.ex. målat familjens katt:

    Ur Barnens ramsbok
    Ur Barnens ramsbok

    Jag önskar mig en nyutgåva av den här boken. Det vore roligt att ha en hel bok med framsida och allt, en bok som går att bläddra i utan att den faller i bitar.

    Och katten… Vad jag saknar honom! <3 Kan knappt kolla på bilder utan att få lite ont i hjärtat faktiskt. Stora, röda katter är ett livsviktigt inslag i ett liv.

    Katt <3 <3 <3
    Katt <3 <3 <3

    Men åter till böckerna. Annars börjar jag kanske gråta sakna röd katt-gråten! En bok för allas antologier är/ var överlag strålande. Vem minns Kärlek och uppror? Den boken har varit många tonåringars älsklingsbok och en inkörsport till poesin… 🙂

    Kärlek och uppror en antologi sammanställd av Siv Widerberg och Anna Artén
    Kärlek och uppror en antologi sammanställd av Siv Widerberg och Anna Artén

    Bland alla antologier så måste jag också nämna Barnens första bok, som finns hemma hos mina föräldrar, tror jag. Men många av er har den säkert hemma och vet precis vad jag pratar om. Antologierna Barnens första bok, Barnens andra bok och De små barnens bok har sålts i nästan 2 miljoner exemplar(!).

    De återutgivna böckerna har också, överlag, varit kanon. Jag uppskattar också förorden, som böckerna brukar innehålla. Det har i många fall varit väldigt givande att få veta mer om författaren och att få ett sammanhang till berättelsen. Jag tycker att man borde kosta på sig förord oftare, faktiskt!

    Några barn- och ungdomsböcker som jag verkligen tycker fantastiskt mycket om och som har getts ut av EBFA: Fallet av Anne Provoost, Eva av Peter Dickinson, En liten kärlekssång och Godnatt mister Tom av Michelle Magorian, Vi kallar honom Anna och Janne, min vän av Peter Pohl, Spelkortsmysteriet av Jostein Gaarder, Allis med is av Gunilla Linn Persson, Ett hjärta till Maria av Gretelise Holm, Jag äger travbanan av Patricia Wrightson, Spökbarnen av Eve Bunting, Apelsinflickan av Lena Kallenberg, Isis – hotad planet av Monica Hughes, Emily av L.M. Montgomery, Agnes Cecilia en sällsam historia och Tordyveln flyger i skymningen av Maria Gripe, Vår vän Capy av Bill Peet.

    Lord Nevermore av Agneta Pleijel
    Lord Nevermore av Agneta Pleijel

    Och några vuxenböcker som sticker ut: Påstår Pereira av Antonio Tabbuchi, Lord Nevermore av Agneta Pleijel, Priset på vatten i Finistère av Bodil Malmsten, Prioritaire av Iselin C. Hermann, Paparazzons heder av Leif Davidsen, När man skjuter arbetare… av Kerstin Thorvall, Kärleken av Theodor Kallifatides, Om inte av Carol Shields.

    Klicka på titlarna om ni vill läsa mer om böckerna!

    Påstår Pereira av Antonio Tabucchi
    Påstår Pereira av Antonio Tabucchi

    Hoppas att EBFA fortsätter att finnas i minst 40 år till!

  • Ser fram emot i höst: Uppgång och fall

    Ser fram emot i höst: Uppgång och fall

    Yes! Förlaget Galago Facebook:ade här om dagen att ett nytt seriealbum av Liv Strömquist kommer ut i höst. Titeln är Uppgång och fall och förlaget skriver:

    ”Varför tar ingen tag i det globala problemet med extrem rikedom? Varför influeras andliga sökare av österländska rikeläror när de vill vara mindful – när vårt västerländska kapitalistiska system totalt historiskt överlägset när det gäller att leva i nuet? ”Varför kände Chris O’neill omedelbart något alldeles särskilt för prinsessan Madeleine? Varför avskyr Annie Lööf Robin Hood? Liv Strömquists nya bok Uppgång och fall handlar om kapitalism, klass och pengar.”

    Det här är den bok som jag ser fram emot mest 2016, känner jag. Jag älskar Strömquists klockrena, roliga och tankeväckande seriealbum. Hennes tidigare böcker har handlat om t.ex. kärlek och feminism. Jag är säker på att hon också har mycket klokt att säga om kapitalism, klass och pengar.

    Uppgång och fall av Liv Strömquist
    Uppgång och fall av Liv Strömquist
  • Gå på Littfest, ni som kan!

    Gå på Littfest, ni som kan!

    Umeå har sin egen årliga litteraturfestival. Littfest heter den, för er som har missat detta. Jag var på Littfest för några år sedan och tyckte att den var kanonbra! Jag var på många intressanta seminarier, både sådana som jag hade peppat för långt i förväg och sådana som jag bara gled in på för att se vad det var. Allt var bra! Som boknörd var det kanske allra bästa att se författare som Kerstin Ekman och Torgny Lindgren i verkligheten. Man kan bli star struck för mindre!

    Förra året skippade jag Littfest. Programmet hade inte jättemycket att erbjuda för oss som bara har möjlighet att gå på seminarier på kvällstid och på helgen. På lördagen hade de ett bantat program och ingenting var speciellt lockande. Jag hade därför ganska sansade/låga förväntningar inför årets programsläpp. Jag misstänkte att Littfest ”som vanligt” skulle lägga alla stora namn på dagtid på torsdagen och/eller fredagen. Men jag hade fel! Många av de grejer som jag verkligen, verkligen ville gå på händer faktiskt på kvällstid på fredagen och på lördagen. Vad sägs om:

    • En första lektion i poesi – en föreställning av och med Tove Folkesson.
    • Ett samtal mellan Sara Granér och Johannes Klenell om Granérs senaste album, Jag vill inte dö, jag vill bara inte leverera.
    • ”Svenska akademien gästar Littfest”.
    • ”Att återskapa det förflutna” med Lars Lerin och Carola Hansson i samtal med Eva Bonnier.
    • Ett seminarium där Karolina Ramqvist, Karin Arbsjö och Lawen Mohtadi samtalar om ”zigenerska – då och nu”.

    Nina Hemmingsson och Sara Stridsberg är också där. Det tar typ inte slut!

    Men jag är inte där, för jag har annat för mig i påsktider.

    Alltså, det är ju inte synd om mig. Men ni som kan: ni måste gå, det förstår ni va? Littfest pågår 17/3-19/3.

    Littfest 2016

  • Skolbibliotek #tbt

    Det var länge sedan jag var nere i arkivet och rotade, men nu är det ju torsdag och då kan det ju passa med ”throwback thursday”. Idag när jag slumpade fram ett gammalt inlägg så fick jag fram ett tjurigt inlägg om skolbibliotek. Hehe. Slutklämmen lyder:

    ”Jag är absolut av åsikten att det är mycket bättre med bra bibliotek än många bibliotek. Det kan inte anses vara rimligt att ha bemannade bibblor på hur små skolor som helst. Lärare har ett slitsamt jobb och får en pinsamt låg ersättning och vidare är det inte alla skolor som kan erbjuda särskilt mycket resurser till undervisningen. Man kan fråga sig om skolor ska vara så små och ha så knappa resurser, men det är en helt annan fråga. Nu, när det nu råkar finnas små skolor, är det minsta man kan begära att de får slippa att bränna pengar på bibliotek, som har små utsikter att bli något annat än oinspirerande bokrum där pappersböcker står och samlar damm. Jag tycker att Sverige behöver färre skolbibliotek.”

    Upprinnelsen till inlägget var en diskussion som blossat upp kring hur många skolbibliotek i Sverige som var bemannade. Den allmänna uppfattningen var att alla skolor måste ha bemannade skolbibliotek och att alldeles för få levde upp till detta. Min uppfattning var att resurserna förmodligen kunde användas bättre, åtminstone av mindre skolor.

    Nu har åren gått och det pratas sällan om skolbibliotek(?). Är det någon som vet hur läget är nu? Måste alla skolor, oavsett storlek, fortfarande bekosta bemannade skolbibliotek? Eller har man taggat ner? Är alla skolbibblor bemannade nu för tiden?

    Här kan du läsa mitt inlägg från 2012.

  • Att läsa om eller att inte läsa om Dödssynden

    Att läsa om eller att inte läsa om Dödssynden

    I söndags bokcirklade vi De förklädda flickorna i Kabul. Jag tyckte ju, som jag redan har bloggat om, att det var en helt otroligt bra bok. Den tar upp spännande livsöden, intressant historia och berättar om hur Afghanistan ser ut idag. Hos mig väckte den många tankar kring könsroller, genus och kvinnors värde i Afghanistan. Det var dock inte så många av mina bokcirkelkamrater som hade läst ut den och det fanns kanske inte så mycket att diskutera heller. Och så blir det ju ibland! Men bokcirkelträff är alltid trevligt oavsett. 🙂

    Nästa gång läser vi Harper Lees Dödssynden, som jag läste för massor av år sedan och inte kommer ihåg ett spår av. Eller jo, lite kommer jag väl ihåg, men be mig inte att redogöra för några detaljer. Det är ju en mycket älskad modern klassiker och jag vet att många håller den för en av de bästa böcker som de läst. Jag vet inte om jag kanske läste den vid fel tidpunkt i livet och om det var därför som den inte tog mig med storm. Det är i alla fall ett faktum att den inte lever kvar och när jag tänker på den så känns det som en typisk ”3 av 5” för mig. Nu står jag ju hur som helst inför valet att antingen läsa om boken på ett seriöst sätt eller att skumma den. Chansningen med att läsa om är ju att jag har en bra aning om att jag bara kommer att tycka att boken är lite sådär medelbra… Åh. Beslutsångest. Det tar alltid emot för mig att läsa om böcker, för jag har många outlästa böcker som väntar.

    Läsa om eller inte läsa om? 😮

    Dödssynden av Harper Lee
    Dödssynden av Harper Lee
  • 5 läsvärda böcker om kärlek

    5 läsvärda böcker om kärlek

    Idag är det Alla hjärtans dag. Kanske är det en dag du firar, eller också är det inte det. För egen del blev jag firad igår med sushi-frukost och en morgontidning från min födelsedag 1987. Det var roligt. Tidningsbudet i mitt kvarter brukar ta sovmorgon på söndagar, så jag har bara fått min DN en söndag i år. Nu var det förvisso lördag igår, så jag fick ju faktiskt min DN också, men det var ändå extremt roligt att få en morgontidning i present. 🙂

    Västerbottens-Kuriren 1987-01-22
    Västerbottens-Kuriren 1987-01-22

    Bland annat gick det att läsa dagens horoskop, vilket för min del berättade följande:

    ”Dina intressen i internationella frågor växer sig starkare. Din närvaro gör sig påmind i arbetet nu. Behåll dina planer för dig själv.”

    Okej?!

    Nåja. Idag hade jag tänkt tipsa om böcker om kärlek. Jag är inte så inne på det här med romance. Jag tycker att det lätt blir lite töntigt med romance. Kärlek är såklart fantastiskt och allt sådant, men när det blir för Hollywood:aktigt så känner jag inte att jag kan relatera. Jag har skrivit ett långt inlägg om mina tankar kring kärleksböcker, så jag tänker inte upprepa mig. Låt oss bara konstatera att jag har svårt för att tipsa om romance eftersom jag helt enkelt inte har utforskat genren speciellt mycket. Här är mina tips i alla fall:

    Kärlek och sorg går hand i hand på ett sätt. Det enda vi vet om livet är ju faktiskt att vi en dag ska dö (förlåt för klyschan, men det är ju sant) och det allra mest fruktansvärda är såklart att förlora någon vi älskar. Ingen kan skriva om sorg som Bodil Malmsten. Hennes dikt Det här är hjärtat är en vacker, sorglig och precis skildring av att mista en älskad. Det märks att den är skriven av någon som själv har upplevt en förlust.

    Det här är hjärtat av Bodil Malmsten
    Det här är hjärtat av Bodil Malmsten

    Mycket ingående och analyserande kärleksskildringar är Lena Anderssons böcker om Ester Nilsson: Egenmäktigt förfarande och Utan personligt ansvar. Det är inte lycklig Hollywoodkärlek det handlar om utan tragikomiska skildringar av vad det kan innebära att vara olyckligt kär. Oerhört insiktsfullt berättat!

    Egenmäktigt förfarande och Utan personligt ansvar av Lena Andersson
    Egenmäktigt förfarande och Utan personligt ansvar av Lena Andersson

    En klassisk kärleksskildring, som inte heller är speciellt lycklig, är Arvids och Lydias berättelse i Den allvarsamma leken. Det unga paret har en romans, men skiljs åt och gifter sig inte med varandra. En dag korsas deras vägar på nytt och tillvaron rubbas. Det är precist och vackert berättat, som om det vore skrivet idag och inte för 100 år sedan. Hjalmar Söderberg är författaren.

    Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg
    Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg

    Kärlek kan driva folk till galenskap. Det är vad som händer i Selma Lagerlöfs klassiker Kejsarn av Portugallien, där bokens huvudperson sörjer sin älskade dotter, som har flyttat till stan och hamnat i olycka. Som en slags försvarsmekanism börjar han leva efter drömmen att hans dotter har förvandlats till kejsarinna. Hela bygden spelar med. En oerhört vacker bok!

    Kejsarn av Portugallien av Selma Lagerlöf
    Kejsarn av Portugallien av Selma Lagerlöf

    För att inte helt ignorera lycklig kärlek, så måste jag också tipsa om böckerna om Don och Rosie: Projekt Rosie och Rosieeffekten, som handlar om Don, en man med utpräglade autistiska drag, som vill träffa någon att dela livet med. Mot alla odds träffar han Rosie. Det är inte helt problemfritt eller enkelt, men böckerna är feel good och det är fint att få följa Don och ta del av hans speciella sätt att se på världen.

    Rosieeffekten av Graeme Simsion
    Rosieeffekten av Graeme Simsion
    Projekt Rosie av Graeme Simsion
    Projekt Rosie av Graeme Simsion
  • Den nya Harry Potter-boken (19 år senare)

    Den nya Harry Potter-boken (19 år senare)

    I höstas bloggade jag helt kort om Harry Potter and the cursed child, teatern som går i London nu i år (premiär i sommar). Berättelsen utspelar sig i Harry Potters värld, men följer alltså Harry Potters son. Jag frågade mig i vilken form vi icke Londonbor skulle få ta del av berättelsen. Nu har svaret kommit! Jag såg hos Bokfreak att pjäsen kommer att ges ut som bok. Det är goda nyheter för alla som gillar Harry Potter, men som inte har lyckats knipa en av de eftertraktade biljetterna till teatern! 🙂 Det är nog bara en tidsfråga innan boken kommer ut i en svensk översättning.

    Harry Potter and the cursed child
    Harry Potter and the cursed child
  • Storytel eller Mofibo – en jämförelse

    Storytel eller Mofibo – en jämförelse

    Det är säkert fler än jag som lyssnar på ljudböcker. Ett populärt sätt att göra det på är att lyssna från appar i mobilen. Det finns flera prenumerationstjänster tillgängliga, varav den kanske mest populära (?) är Storytel. Jag använde Storytel under flera år (länge var det i alla fall) fram till 2015, då jag gick över till Mofibo. Sedan en månad tillbaka är jag dock tillbaka hos Storytel eftersom jag fick ett erbjudande om 3 fria månader via min mobiloperatör. Eftersom jag därför har båda tjänsterna i färskt minne, så att säga, så tänkte jag passa på att jämföra dem. Det här är alltså inte reklam eller ett sponsrat inlägg, utan jag tänkte helt enkelt att det kanske hjälper någon annan som eventuellt är sugen på att testa ljudböcker i mobilen och inte vet vilken tjänst som är ”bäst”. Det går förmodligen inte att ge något rakt svar på vilken tjänst som är bäst, men några faktorer som jag själv tycker är viktiga är utbud, användarvänlighet/funktioner och pris.

    Arvet efter dig av Jojo Moyes
    Arvet efter dig i Storytel-appen

    Utbud

    Såväl Storytel som Mofibo erbjuder e-böcker och ljudböcker som kan läsas via deras respektive appar till iOS och Android. Böckerna kan läsas strömmande, vilket alltså kräver någon form av uppkoppling, eller offline (nedladdade böcker). Hos Storytel går det också att lyssna/läsa via webben (deras hemsida). Båda har böcker på svenska och engelska. Jag kan inte hitta några siffror på hur många böcker som de har i sina respektive kataloger, men enligt ett gammalt pressutskick (från 2014) säger sig Mofibo ha över 20 000 e-böcker i sitt utbud och enligt några ännu äldre pressutskick har de förlaget Simon & Schuster (engelskspråkigt) och ”de 10 största svenska bokförlagen” i sin katalog. Storytel stoltserar med att de ”har avtal med nästan alla förlag i Sverige och kan därför erbjuda sina kunder i princip varenda titel som ges ut som ljudbok, så fort de kommer ut i handeln. Som komplement ger Storytel ut egna böcker under namnet Storyside.”.

    Färjan
    Färjan i Mofibo-appen

    Min personliga uppfattning är att Storytel har ett betydligt bättre utbud av nya böcker och av ljudböcker generellt. Mofibo är dock odiskutabelt vassast när det gäller utbudet av e-böcker. Det här är ju min personliga uppfattning. För att göra någon slags jämförelse så slumpade jag fram 10 böcker som jag läste förra året (blandade utgivningsår och böcker som jag själv har läst i blandade format).

    [table]Titel,Ljudbok hos Mofibo,E-bok hos Mofibo,Ljudbok hos Storytel,E-bok hos Storytel
    Dirigenten från Sankt Petersburg, Svenska, Svenska, Svenska, Svenska
    Min kamp, Svenska, Svenska, Svenska, Saknas
    Steglitsan, Saknas, Saknas, Saknas, Saknas
    Tillbaka till henne, Saknas, Svenska, Saknas, Svenska
    Berättelsen om Pi, Svenska, Svenska, Svenska och engelska, Saknas
    Falleri fallera falleralla, Svenska, Svenska, Svenska, Saknas
    Kvinnan på tåget, Svenska och engelska, Saknas, Svenska och engelska, Svenska
    Hon som älskade honom, Saknas, Svenska, Svenska, Svenska
    Fyren mellan haven, Engelska, Svenska, Svenska och engelska, Svenska
    Skymningslandet, Svenska, Svenska, Svenska, Saknas[/table]

    Så vem vinner? Min uppfattning är fortfarande att Storytel vinner kampen när det gäller ljudböcker, men att Mofibo är vinnare när det gäller e-böcker. Dock är det rätt lika resultat i just den här jämförelsen med 10 slumpade böcker.

    Kristin Lavransdotter
    Kristin Lavransdotter i Mofibo-appen

    Användarvänlighet och funktioner

    Som jag redan har nämnt så erbjuder Storytel möjligheten att lyssna via datorn/webben, vilket en del kanske tycker är användbart. I övrigt är det appar som gäller för såväl Mofibo som Storytel. Ingen av tjänsterna erbjuder möjligheten att läsa e-böcker utanför apparna, t.ex. i en läsplatta/e-bokläsare.

    Mofibo har en app där man omedelbart möts av en startsida med ens pågående böcker (upp till 3 stycken). Vad jag kan förstå så kan en och samma användare vara inloggad på ett obegränsat antal enheter, men det är enbart möjligt att ha 3 pågående böcker igång samtidigt. Vill man öppna en 4:e bok så måste man stänga ner någon av de man redan har uppe. Uppdatering: Mofibo erbjuder från och med den 7/7 2016 10 pågående böcker.

    Det går även att spara böcker i en bokhylla så att man kan öppna dem senare. De påbörjade böckerna kan läggas i offlineläge om man så önskar. Via menyer kan man söka efter nya böcker och klicka sig omkring bland boktips/olika kategorier. För den som har idétorka så finns det någorlunda smarta kategorier i stil med ”Eftersom du läste…” med tips på liknande böcker. Det går också att läsa andras betyg eller recensioner. Spelaren för ljudböcker har de vanliga funktionerna som man kan tänkas vilja ha, som t.ex. backa framåt/bakåt, timer och sådant. E-bokläsaren är basic. Det går inte att bokmärka eller göra anteckningar (om de funktionerna finns så har jag inte hittat åt dem i alla fall). Däremot synkas det hela tiden var någonstans i boken man slutade senast, så det är inget problem att det saknas bokmärken (tycker jag). Det går att ställa teckenstorlek och växla mellan ljus/mörk bakgrund för att få bättre ergonomi.

    Källan i Mofibo-appen
    Källan i Mofibo-appen

    Hos Storytel hamnar man direkt i den bok som man läste i senast. Har man varit inne och lyssnat i en annan enhet sedan senast så kommer det upp en meny som frågar om man vill hoppa till det nya ställe som man har hamnat i på sin andra enhet. Via menyval kan man söka efter böcker och bläddra bland kategorier. Betyg och recensioner från andra användare kan vara en hjälp för den som ska välja en ny bok. Det finns inga personliga boktips av något slag. Inte vad jag har sett i alla fall. Alla böcker som man är intresserad av kan sparas till en bokhylla där ett obegränsat antal böcker kan sparas. Vad jag kan förstå så kan man också ha ett obegränsat antal påbörjade böcker. Jag förstår det också som att det saknas begränsning för hur många enheter man kan vara inloggad på. Den enda begränsningen ligger istället i hur många offlineböcker man kan ha samtidigt: 5 st. Om du har en och samma ljudbok offline på två enheter räknas det alltså som 2 offlineböcker. Uppspelaren har allt som uppspelare brukar ha: det går att ställa timer och hoppa fram/bak i uppspelningen. I de fall då boken finns som både e-bok och ljudbok så går det snabbt att växla mellan formaten genom att klicka. Texten i e-böckerna blir gulmarkerad om man rör med fingret i texten och klickar man igen så hoppar man in i uppspelningen på just det textavsnittet. För många är nog det här en mycket fiffig funktion och det känns verkligen nytänkande och smart, men personligen ser jag det mest som ett irritationsmoment. Mer än ett awkward moment har inträffat när jag har råkat dra igång uppspelning av ljudbok på allmän plats när jag egentligen bara vill läsa lite e-bok. Min känsla är att e-bokläsaren är en bonus till Storytels ljudbokstjänst och att det inte riktigt är tänkt att man ska använda Storytel för enbart e-böcker. Min känsla är i alla fall att det är klumpigt att läsa e-böcker. Läser man någon annan bok och vill hoppa tillbaka till sin påbörjade e-bok så minns inte Storytel att det är så man läser boken utan varje gång man vill öppna den på nytt så måste man aktivt klicka att man vill läsa och inte lyssna på den. Precis som i Mofibo-appen kan man ställa teckenstorlek och bakgrundsfärg. Hos Storytel går det också att lägga bokmärken.

    Storytelappen
    Växla mellan läsa och lyssna i Storytelappen

     

    Mest användarvänlig? I allt väsentligt så tycker jag att uppspelarna och bokväljaren/kategoriindelningen är likvärdig. Storytel erbjuder möjlighet att snabbt växla mellan e-böcker och ljudböcker om ljudboken är igång, men det är nog en smakfråga om det verkligen är något positivt. Mofibo är mer lättanvänt för den som har flera böcker igång samtidigt eftersom det inte krävs så många menyval för att växla bok. För den som vill ha väldigt många böcker igång samtidigt vinner dock Storytel, som i princip inte har någon begräsning när det gäller påbörjade böcker. Storytel vinner också i antal offlineböcker (5, jämfört med 3) för den som enbart lyssnar på en enhet. Mofibo räknar dock inte en offlinebok två gånger om du har samma bok på två enheter.

    Pris

    Mofibo är en vinnare här. För 129 kr/mån får du tillgång till hela utbudet och alla funktioner. Priset har de höjt helt nyligen. Fram till nyss var de ett riktigt billigt alternativ: 99 kr/månaden. Storytel tar 169 kr/mån, vilket jag tycker är i saftigaste laget. Uppdatering: Från den 7/7 2016 kostar både Mofibo och Storytel 169 kr/mån. Rimligen väger dock utbud högre än pris (det finns knappast någon mening med att ha en billig tjänst som man inte använder…). För den som vill skapa sig en bild av utbudet erbjuder både Storytel och Mofibo gratis prova-på-abonnemang i 14 dagar.

    Min personliga favorit

    Om Storytel och Mofibo hade kostat lika mycket så hade jag haft svårt att välja, men jag tror att jag hade kört på Storytel tack vare det stora utbudet av ljudböcker. För mig är det en kul bonus att det också finns e-böcker, men innan Storytel lanserade e-böcker och innan Mofibo kom till Sverige så kunde jag ändå läsa e-böcker på mobilen på ett smidigt sätt: det är ju himla enkelt att klicka hem lån från biblioteket t.ex. För mig personligen väger dock priset tungt. Jag har ingen lust att lägga 169 kr/mån på ännu en prenumerationstjänst för strömmad underhållning. Jag sitter redan med ett Spotifykonto och i hushållet har vi Netflix och Viaplay till och från… Det blir ju en del till slut! Det något sämre utbudet i Mofibo är inte sämre än att jag hela tiden hittar böcker jag gärna vill läsa/lyssna på – och det räcker för mig. När mina 3 gratis månader är förbi så kommer jag att avsluta Storytel och gå tillbaka till Mofibo.

    Jag tycker faktiskt lika mycket om båda, på sitt sätt. Min personliga uppfattning är att Mofibo är något bättre på e-böcker medan Storytel är odiskutabelt vassare på nya ljudböcker. Eftersom jag främst är ute efter ljudböckerna så tycker jag därför att Storytel är snäppet bättre nu när priset för de två tjänsterna är detsamma. E-böcker läser jag ofta på andra sätt, t.ex. genom bibliotekslån, så jag tycker inte att jag vill betala en massa pengar varje månad för en abonnemang som fokuserar på e-böcker.