Yes! Förlaget Galago Facebook:ade här om dagen att ett nytt seriealbum av Liv Strömquist kommer ut i höst. Titeln är Uppgång och fall och förlaget skriver:
”Varför tar ingen tag i det globala problemet med extrem rikedom? Varför influeras andliga sökare av österländska rikeläror när de vill vara mindful – när vårt västerländska kapitalistiska system totalt historiskt överlägset när det gäller att leva i nuet? ”Varför kände Chris O’neill omedelbart något alldeles särskilt för prinsessan Madeleine? Varför avskyr Annie Lööf Robin Hood? Liv Strömquists nya bok Uppgång och fall handlar om kapitalism, klass och pengar.”
Det här är den bok som jag ser fram emot mest 2016, känner jag. Jag älskar Strömquists klockrena, roliga och tankeväckande seriealbum. Hennes tidigare böcker har handlat om t.ex. kärlek och feminism. Jag är säker på att hon också har mycket klokt att säga om kapitalism, klass och pengar.
Umeå har sin egen årliga litteraturfestival. Littfest heter den, för er som har missat detta. Jag var på Littfest för några år sedan och tyckte att den var kanonbra! Jag var på många intressanta seminarier, både sådana som jag hade peppat för långt i förväg och sådana som jag bara gled in på för att se vad det var. Allt var bra! Som boknörd var det kanske allra bästa att se författare som Kerstin Ekman och Torgny Lindgren i verkligheten. Man kan bli star struck för mindre!
Förra året skippade jag Littfest. Programmet hade inte jättemycket att erbjuda för oss som bara har möjlighet att gå på seminarier på kvällstid och på helgen. På lördagen hade de ett bantat program och ingenting var speciellt lockande. Jag hade därför ganska sansade/låga förväntningar inför årets programsläpp. Jag misstänkte att Littfest ”som vanligt” skulle lägga alla stora namn på dagtid på torsdagen och/eller fredagen. Men jag hade fel! Många av de grejer som jag verkligen, verkligen ville gå på händer faktiskt på kvällstid på fredagen och på lördagen. Vad sägs om:
En första lektion i poesi – en föreställning av och med Tove Folkesson.
Ett samtal mellan Sara Granér och Johannes Klenell om Granérs senaste album, Jag vill inte dö, jag vill bara inte leverera.
”Svenska akademien gästar Littfest”.
”Att återskapa det förflutna” med Lars Lerin och Carola Hansson i samtal med Eva Bonnier.
Det var länge sedan jag var nere i arkivet och rotade, men nu är det ju torsdag och då kan det ju passa med ”throwback thursday”. Idag när jag slumpade fram ett gammalt inlägg så fick jag fram ett tjurigt inlägg om skolbibliotek. Hehe. Slutklämmen lyder:
”Jag är absolut av åsikten att det är mycket bättre med bra bibliotek än många bibliotek. Det kan inte anses vara rimligt att ha bemannade bibblor på hur små skolor som helst. Lärare har ett slitsamt jobb och får en pinsamt låg ersättning och vidare är det inte alla skolor som kan erbjuda särskilt mycket resurser till undervisningen. Man kan fråga sig om skolor ska vara så små och ha så knappa resurser, men det är en helt annan fråga. Nu, när det nu råkar finnas små skolor, är det minsta man kan begära att de får slippa att bränna pengar på bibliotek, som har små utsikter att bli något annat än oinspirerande bokrum där pappersböcker står och samlar damm. Jag tycker att Sverige behöver färre skolbibliotek.”
Upprinnelsen till inlägget var en diskussion som blossat upp kring hur många skolbibliotek i Sverige som var bemannade. Den allmänna uppfattningen var att alla skolor måste ha bemannade skolbibliotek och att alldeles för få levde upp till detta. Min uppfattning var att resurserna förmodligen kunde användas bättre, åtminstone av mindre skolor.
Nu har åren gått och det pratas sällan om skolbibliotek(?). Är det någon som vet hur läget är nu? Måste alla skolor, oavsett storlek, fortfarande bekosta bemannade skolbibliotek? Eller har man taggat ner? Är alla skolbibblor bemannade nu för tiden?
I söndags bokcirklade vi De förklädda flickorna i Kabul. Jag tyckte ju, som jag redan har bloggat om, att det var en helt otroligt bra bok. Den tar upp spännande livsöden, intressant historia och berättar om hur Afghanistan ser ut idag. Hos mig väckte den många tankar kring könsroller, genus och kvinnors värde i Afghanistan. Det var dock inte så många av mina bokcirkelkamrater som hade läst ut den och det fanns kanske inte så mycket att diskutera heller. Och så blir det ju ibland! Men bokcirkelträff är alltid trevligt oavsett. 🙂
Nästa gång läser vi Harper LeesDödssynden, som jag läste för massor av år sedan och inte kommer ihåg ett spår av. Eller jo, lite kommer jag väl ihåg, men be mig inte att redogöra för några detaljer. Det är ju en mycket älskad modern klassiker och jag vet att många håller den för en av de bästa böcker som de läst. Jag vet inte om jag kanske läste den vid fel tidpunkt i livet och om det var därför som den inte tog mig med storm. Det är i alla fall ett faktum att den inte lever kvar och när jag tänker på den så känns det som en typisk ”3 av 5” för mig. Nu står jag ju hur som helst inför valet att antingen läsa om boken på ett seriöst sätt eller att skumma den. Chansningen med att läsa om är ju att jag har en bra aning om att jag bara kommer att tycka att boken är lite sådär medelbra… Åh. Beslutsångest. Det tar alltid emot för mig att läsa om böcker, för jag har så många outlästa böcker som väntar.
Andra världskriget pågår och London är en stad som råkar ut för otaliga bombanfall. Skyddsrum och bombvakter är några av de nya inslagen i människors vardag. Många kvinnor får nu också nya arbetsuppgifter. Kay hör till exempel till de kvinnor som hämtar upp blitzens offer med ambulans. Det är ett tungt jobb och de som kör ambulanserna får se fruktansvärda scener som är svåra att skaka av sig. Andra jobbar med kontorsjobb, som Viv. Viv har inlett en relation med en gift man och hennes liv ställs verkligen på ända när hon inser att hon är gravid. Vivs bror har hamnat i fängelse och upplever bombningarna som inlåst och rädd. Varför han har hamnat i fängelse kan anas tidigt i boken, men avslöjas inte riktigt förrän i slutet, när livsöden och händelser vävs ihop.
Boken berättas baklänges, vilket jag tyckte var väldigt svårt att hänga med i till en början, men sedan kom jag att verkligen uppskatta detta berättargrepp. Boken börjar alltså 1947, när några år har passerat sedan bombningarna och de dramatiska vändpunkterna i huvudpersonernas liv. Sedan backar berättandet till 1944 och boken avslutas med år 1941. Det ger en viss spänning att få veta delar av ”vad som hände sedan” utan att sitta med hela bilden av vad personerna har råkat ut för.
Författaren har hittat intressanta karaktärer och livsöden. Boken rymmer många berättelser om komplicerad kärlek, om omöjlig kärlek och om hur kriget påverkade vanliga Londonbors vardag. Jag tyckte särskilt att det sistnämnda var intressant att få ta del av. Jag har läst en hel del romaner och andra böcker som har skildrat Andra världskriget ur olika aspekter, men det här är faktiskt min första bok som berättar om hur livet kunde se ut i London under bombningarna. Jag fick mig en välbehövlig historielektion. Flera personer i Nattvakten är för övrig gay och det känns såklart också intressant att få läsa om hur det kunde vara att vara homosexuell i Storbritannien vid den här tiden.
Trots allt det positiva som jag har att säga om den här boken så måste jag erkänna att jag tyckte att den var lite rörig till en början, dels för att det tog ett tag att komma in i den och att vänja sig vid berättartekniken och dels för att boken följer rätt många huvudpersoner och bifigurer på olika sätt. Jag är ändå glad att jag höll ut och fortsatte att läsa även när det kändes lite segt, för det utvecklade sig verkligen till en riktigt intressant och engagerande berättelse.
I korthet
Rekommenderas för: Alla som genom ett spännande baklängesberättande vill följa människor under blitzen i London och läsa om hur livet och kärleken kunde se ut under Andra världskriget.
Betyg: 4 sidenpyjamas av 5.
Citerat ur Nattvakten
”Kvart i elva hörde de den första explosionen i närheten. Strax efter det började luftvärnselden smattra från Hyde Park. Deras bas låg ett par kilometer från luftvärnspjäserna, men trots det tycktes krevaderna och skottlossningen fortplanta sig från golvet upp genom deras skor, och ute i köket började glas och porslin skramla på hyllorna.
Det var emellertid bara O’Neill, den nya flickan, som reagerade på ljuden. Alla andra fortsatte helt enkelt med vad de hållit på med utan att ens titta upp – Partridge nålade kanske fast sina pappersmönster en liten aning snabbare, dansläraren gick för att byta om till långbyxor igen. Mickey hade tagit av sig stövlarna, men nu drog hon långsamt på dem igen och började snöra dem. Kay tände en cigarett på den förra fimpen. Hon tyckte att det var en bra idé att på det här stadiet röka fler cigaretter än man egentligen ville ha, för att kompensera för den jäktiga period som skulle komma när man kunde tvingas vara utan nikotin flera timmar i sträck.
Det hördes ett dån från en ny explosion. Nu verkade den vara närmare än förra gången. En tesked som på ett kusligt sätt hade glidit fram över bordet som om den knuffats av osynliga andar, föll över kanten.
Någon skrattade till. En annan sa: »Vi kommer att få fullt upp i natt, ungar!»
»Det är kanske bara ett störningsanfall», sa Kay.
Hughes fnös till. »Det är kanske bara min faster Fanny. Jag svär på att de släppte lysgranater förra natten för att kunna fotografera. Om inte annat så kommer de tillbaka för att bomba järnvägslinjerna…»
Han vred på huvudet. Inne på Binkies kontor hade telefonen börjat ringa. Alla tystnade. Kay kände ett snabbt häftigt hugg av rädsla i bröstet. Telefonen tystnade när Binkie lyfte luren. De hörde hennes röst mycket tydligt: »Ja, jag förstår. Ja, omedelbart.»
»Då kör vi igång», sa Hughes, reste sig upp och tog av fårskinnspälsen.”
Nattvakten av Sarah Waters
Om Sarah Waters och Nattvakten
Sarah Waters (född 1966) är en brittisk författare som har skrivit ett antal bestsellers. Debuten, Kyssa sammet (Tipping the velvet), kom ut på svenska 1998 och har en lesbisk kvinna i huvudrollen. Waters skriver ofta om homosexuella karaktärer. Hennes senaste bok, Hyresgästerna (The paying guests) kom ut på svenska 2014. Flera av hennes böcker har filmatiserats och gått på TV som miniserier eller TV-filmer. Nattvakten filmatiserades 2011. Sarah Waters har en hemsida.
Originalets titel: The nightwatch.
Översättare: Ulla Danielsson.
Utgivningsår: 2006 (första engelska utgåvan), 2006 (första svenska utgåvan, Natur och kultur), 2015 (den här e-boksutgåvan).
ISBN: 9789127142183 (e-bok), 91-27-11440-6 (inbunden), 9789127142176 (pocket).
Antal sidor: 443 sidor.
Andras röster: Bokhora, Dagensbok.com, Med näsan i en bok, Stringhyllan.
Baksidestext
”Hösten 1947 vandrar en ensam kvinna i eleganta manskläder genom det krigshärjade London. Under kriget var hon ambulansförare, nu är hennes liv betydligt mindre dramatiskt. Kay har fått se saker som ingen borde behöva se, och liksom för de flesta som tvingades uppleva blitzen är hennes liv för alltid förändrat.
I Nattvakten får vi möta fyra Londonbor, tre kvinnor och en ung man, som alla på olika sätt har drabbats av kriget. Förutom Kay finns här den vackra Helen, som tvingas smyga med sin kärlek, och hennes arbetskamrat Viv, som känner det som om hennes liv håller på att rinna ifrån henne. Och så Vivs bror, den till synes naive Duncan. Skickligt vävs deras levnadsöden samman i en berättelse om hjältemod, förbjuden kärlek och det vardagliga livet som trots allt måste gå vidare.”
Idag är det Alla hjärtans dag. Kanske är det en dag du firar, eller också är det inte det. För egen del blev jag firad igår med sushi-frukost och en morgontidning från min födelsedag 1987. Det var roligt. Tidningsbudet i mitt kvarter brukar ta sovmorgon på söndagar, så jag har bara fått min DN en söndag i år. Nu var det förvisso lördag igår, så jag fick ju faktiskt min DN också, men det var ändå extremt roligt att få en morgontidning i present. 🙂
Västerbottens-Kuriren 1987-01-22
Bland annat gick det att läsa dagens horoskop, vilket för min del berättade följande:
”Dina intressen i internationella frågor växer sig starkare. Din närvaro gör sig påmind i arbetet nu. Behåll dina planer för dig själv.”
Okej?!
Nåja. Idag hade jag tänkt tipsa om böcker om kärlek. Jag är inte så inne på det här med romance. Jag tycker att det lätt blir lite töntigt med romance. Kärlek är såklart fantastiskt och allt sådant, men när det blir för Hollywood:aktigt så känner jag inte att jag kan relatera. Jag har skrivit ett långt inlägg om mina tankar kring kärleksböcker, så jag tänker inte upprepa mig. Låt oss bara konstatera att jag har svårt för att tipsa om romance eftersom jag helt enkelt inte har utforskat genren speciellt mycket. Här är mina tips i alla fall:
Kärlek och sorg går hand i hand på ett sätt. Det enda vi vet om livet är ju faktiskt att vi en dag ska dö (förlåt för klyschan, men det är ju sant) och det allra mest fruktansvärda är såklart att förlora någon vi älskar. Ingen kan skriva om sorg som Bodil Malmsten. Hennes dikt Det här är hjärtat är en vacker, sorglig och precis skildring av att mista en älskad. Det märks att den är skriven av någon som själv har upplevt en förlust.
Det här är hjärtat av Bodil Malmsten
Mycket ingående och analyserande kärleksskildringar är Lena Anderssons böcker om Ester Nilsson: Egenmäktigt förfarande och Utan personligt ansvar. Det är inte lycklig Hollywoodkärlek det handlar om utan tragikomiska skildringar av vad det kan innebära att vara olyckligt kär. Oerhört insiktsfullt berättat!
Egenmäktigt förfarande och Utan personligt ansvar av Lena Andersson
En klassisk kärleksskildring, som inte heller är speciellt lycklig, är Arvids och Lydias berättelse i Den allvarsamma leken. Det unga paret har en romans, men skiljs åt och gifter sig inte med varandra. En dag korsas deras vägar på nytt och tillvaron rubbas. Det är precist och vackert berättat, som om det vore skrivet idag och inte för 100 år sedan. Hjalmar Söderberg är författaren.
Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg
Kärlek kan driva folk till galenskap. Det är vad som händer i Selma Lagerlöfs klassiker Kejsarn av Portugallien, där bokens huvudperson sörjer sin älskade dotter, som har flyttat till stan och hamnat i olycka. Som en slags försvarsmekanism börjar han leva efter drömmen att hans dotter har förvandlats till kejsarinna. Hela bygden spelar med. En oerhört vacker bok!
Kejsarn av Portugallien av Selma Lagerlöf
För att inte helt ignorera lycklig kärlek, så måste jag också tipsa om böckerna om Don och Rosie: Projekt Rosie och Rosieeffekten, som handlar om Don, en man med utpräglade autistiska drag, som vill träffa någon att dela livet med. Mot alla odds träffar han Rosie. Det är inte helt problemfritt eller enkelt, men böckerna är feel good och det är fint att få följa Don och ta del av hans speciella sätt att se på världen.
Rosieeffekten av Graeme SimsionProjekt Rosie av Graeme Simsion
I höstas bloggade jag helt kort om Harry Potter and the cursed child, teatern som går i London nu i år (premiär i sommar). Berättelsen utspelar sig i Harry Potters värld, men följer alltså Harry Potters son. Jag frågade mig i vilken form vi icke Londonbor skulle få ta del av berättelsen. Nu har svaret kommit! Jag såg hos Bokfreak att pjäsen kommer att ges ut som bok. Det är goda nyheter för alla som gillar Harry Potter, men som inte har lyckats knipa en av de eftertraktade biljetterna till teatern! 🙂 Det är nog bara en tidsfråga innan boken kommer ut i en svensk översättning.
Alla borde vara feminister av Chimamanda Ngozi Adichie
2012 höll författaren Chimamanda Ngozi Adichie ett hyllat ”TED talk”. För den som eventuellt inte känner till TED så är det alltså en konferens med tema ”idéer värda att sprida”. På TED:s hemsida finns en mängd inspirerande föredrag av om vitt skilda teman. Många föredragshållare är forskare, men det finns även andra som har bjudits in att tala. Adichie är alltså en av dem och hennes tal från 2012 handlar om just feminism. Alla borde vara feminister är en omarbetad version av detta föredrag. Det är ingen lång bok, utan det rör sig om 55 luftiga sidor.
Jag är naturligtvis feminist och jag är glad att det finns författare och andra som står upp och pratar om det här ämnet. Vad som är lite extra glädjande med Alla borde vara feminister är att Sveriges kvinnolobby, FN-förbundet, TCO, LO, Teskedsorden, Unizon, Gertrud Åström och Albert Bonniers förlag har tagit initiativet till att Adichies bok om feminism har delats ut till samtliga elever i årskurs 2 på gymnasiet. Det här känns som en utmärkt bok att samtala kring på gymnasiet. Den är lättläst och fylld med exempel som känns tacksamma att diskutera.
Med det sagt kan jag väl tycka att det mesta i Adichies bok känns som gamla nyheter. Hon tar inte upp något som känns speciellt nytt för oss svenskar, som förmodligen har kommit lite längre när det gäller jämställdhet än vad man har gjort i en hel del andra länder. En del saker i boken känns över huvud taget inte aktuella i Sverige. När hon skriver om hur hon blir misstagen för en prostituerad när hon går in på ett hotell så tror jag faktiskt inte att någon svensk känner igen sig från någon hotellupplevelse i Sverige. I Nigeria kanske det är ovanligt att en kvinna kan betala för ett eget rum, men i Sverige är situationen såklart lite annorlunda. Det gör ju dock inte att boken är mindre läsvärd för det. Det finns ingen anledning för oss att luta oss tillbaka och tro att det inte finns mer att göra. Adichies bok är lättläst och läsvärd. Jag hoppas att den väcker många tankar hos dagens unga som får chansen att läsa den i skolan.
I korthet
Rekommenderas för: Alla som vill läsa en lättläst och tänkvärd bok om feminism och varför vi alla borde vara feminister.
Betyg: 4 ordningsmän av 5.
Citerat ur Alla borde vara feminister
”Vi gör pojkarna en stor otjänst när vi uppfostrar dem som vi gör. Vi undertrycker deras medmänsklighet. Vi definierar manligheten mycket snävt.
Manligheten är en hård liten bur, och den stoppar vi in våra pojkar i.
Vi lär pojkar att passa sig för att visa rädsla, svaghet, sårbarhet. Vi lär dem att kamouflera sitt rätta jag eftersom de måste växa upp och bli a hard man, som man säger i Nigeria.”
Alla borde vara feminister av Chimamanda Ngozi Adichie
Om Chimamanda Ngozi Adichie och Alla borde vara feminister
Chimamanda Ngozi Adichie (född 1977) är en nigeriansk författare som delar sin tid mellan Nigeria och USA. Hon har skrivit flera prisbelönta och mycket uppskattade böcker som handlar om Nigeria då och nu. Hennes stora internationella genombrott blev med En halv gul sol (2007), som handlar om inbördeskriget i Nigeria (Biafrakriget). Hennes senaste roman på svenska är Americanah, som kom ut 2013.
Originalets titel: We should all be feminists (engelska).
Översättare: Niclas Hval.
Utgivningsår: 2015 (första svenska utgåvan, Bonniers).
Antal sidor: 61.
Andras röster: Bokfreak, Bokstugan, Feministbiblioteket.
Baksidestext
”Första gången författaren Chimamanda Ngozi Adichie blir kallad feminist är hon fjorton år. ”Det var inte någon komplimang. Det hörde jag på tonen – det var en ton som hade passat ett yttrande som: ’Du är ju för terrorism.’” Istället för att värja sig mot ordet bestämmer sig Chimamanda Ngozi Adichie för att göra det till sitt, och strunta i omgivningens invändningar om att alla feminister är olyckliga och ogifta manshatare, att feminism är något i grunden oafrikanskt och att riktiga feminister inte bär läppglans.
Alla borde vara feminister är Chimamanda Ngozi Adichies personliga och inspirerande upprop för en feminism som angår oss alla och som lyfter blicken ut mot världen. Texten är från början ett bejublat TED-talk som setts av över två miljoner människor på Youtube, och som samplats av Beyoncé i låten ***Flawless.”
Det är säkert fler än jag som lyssnar på ljudböcker. Ett populärt sätt att göra det på är att lyssna från appar i mobilen. Det finns flera prenumerationstjänster tillgängliga, varav den kanske mest populära (?) är Storytel. Jag använde Storytel under flera år (länge var det i alla fall) fram till 2015, då jag gick över till Mofibo. Sedan en månad tillbaka är jag dock tillbaka hos Storytel eftersom jag fick ett erbjudande om 3 fria månader via min mobiloperatör. Eftersom jag därför har båda tjänsterna i färskt minne, så att säga, så tänkte jag passa på att jämföra dem. Det här är alltså inte reklam eller ett sponsrat inlägg, utan jag tänkte helt enkelt att det kanske hjälper någon annan som eventuellt är sugen på att testa ljudböcker i mobilen och inte vet vilken tjänst som är ”bäst”. Det går förmodligen inte att ge något rakt svar på vilken tjänst som är bäst, men några faktorer som jag själv tycker är viktiga är utbud, användarvänlighet/funktioner och pris.
Arvet efter dig i Storytel-appen
Utbud
Såväl Storytel som Mofibo erbjuder e-böcker och ljudböcker som kan läsas via deras respektive appar till iOS och Android. Böckerna kan läsas strömmande, vilket alltså kräver någon form av uppkoppling, eller offline (nedladdade böcker). Hos Storytel går det också att lyssna/läsa via webben (deras hemsida). Båda har böcker på svenska och engelska. Jag kan inte hitta några siffror på hur många böcker som de har i sina respektive kataloger, men enligt ett gammalt pressutskick (från 2014) säger sig Mofibo ha över 20 000 e-böcker i sitt utbud och enligt några ännu äldre pressutskick har de förlaget Simon & Schuster (engelskspråkigt) och ”de 10 största svenska bokförlagen” i sin katalog. Storytel stoltserar med att de ”har avtal med nästan alla förlag i Sverige och kan därför erbjuda sina kunder i princip varenda titel som ges ut som ljudbok, så fort de kommer ut i handeln. Som komplement ger Storytel ut egna böcker under namnet Storyside.”.
Färjan i Mofibo-appen
Min personliga uppfattning är att Storytel har ett betydligt bättre utbud av nya böcker och av ljudböcker generellt. Mofibo är dock odiskutabelt vassast när det gäller utbudet av e-böcker. Det här är ju min personliga uppfattning. För att göra någon slags jämförelse så slumpade jag fram 10 böcker som jag läste förra året (blandade utgivningsår och böcker som jag själv har läst i blandade format).
Så vem vinner? Min uppfattning är fortfarande att Storytel vinner kampen när det gäller ljudböcker, men att Mofibo är vinnare när det gäller e-böcker. Dock är det rätt lika resultat i just den här jämförelsen med 10 slumpade böcker.
Kristin Lavransdotter i Mofibo-appen
Användarvänlighet och funktioner
Som jag redan har nämnt så erbjuder Storytel möjligheten att lyssna via datorn/webben, vilket en del kanske tycker är användbart. I övrigt är det appar som gäller för såväl Mofibo som Storytel. Ingen av tjänsterna erbjuder möjligheten att läsa e-böcker utanför apparna, t.ex. i en läsplatta/e-bokläsare.
Mofibo har en app där man omedelbart möts av en startsida med ens pågående böcker (upp till 3 stycken). Vad jag kan förstå så kan en och samma användare vara inloggad på ett obegränsat antal enheter, men det är enbart möjligt att ha 3 pågående böcker igång samtidigt. Vill man öppna en 4:e bok så måste man stänga ner någon av de man redan har uppe.Uppdatering: Mofibo erbjuder från och med den 7/7 2016 10 pågående böcker.
Det går även att spara böcker i en bokhylla så att man kan öppna dem senare. De påbörjade böckerna kan läggas i offlineläge om man så önskar. Via menyer kan man söka efter nya böcker och klicka sig omkring bland boktips/olika kategorier. För den som har idétorka så finns det någorlunda smarta kategorier i stil med ”Eftersom du läste…” med tips på liknande böcker. Det går också att läsa andras betyg eller recensioner. Spelaren för ljudböcker har de vanliga funktionerna som man kan tänkas vilja ha, som t.ex. backa framåt/bakåt, timer och sådant. E-bokläsaren är basic. Det går inte att bokmärka eller göra anteckningar (om de funktionerna finns så har jag inte hittat åt dem i alla fall). Däremot synkas det hela tiden var någonstans i boken man slutade senast, så det är inget problem att det saknas bokmärken (tycker jag). Det går att ställa teckenstorlek och växla mellan ljus/mörk bakgrund för att få bättre ergonomi.
Källan i Mofibo-appen
Hos Storytel hamnar man direkt i den bok som man läste i senast. Har man varit inne och lyssnat i en annan enhet sedan senast så kommer det upp en meny som frågar om man vill hoppa till det nya ställe som man har hamnat i på sin andra enhet. Via menyval kan man söka efter böcker och bläddra bland kategorier. Betyg och recensioner från andra användare kan vara en hjälp för den som ska välja en ny bok. Det finns inga personliga boktips av något slag. Inte vad jag har sett i alla fall. Alla böcker som man är intresserad av kan sparas till en bokhylla där ett obegränsat antal böcker kan sparas. Vad jag kan förstå så kan man också ha ett obegränsat antal påbörjade böcker. Jag förstår det också som att det saknas begränsning för hur många enheter man kan vara inloggad på. Den enda begränsningen ligger istället i hur många offlineböcker man kan ha samtidigt: 5 st. Om du har en och samma ljudbok offline på två enheter räknas det alltså som 2 offlineböcker. Uppspelaren har allt som uppspelare brukar ha: det går att ställa timer och hoppa fram/bak i uppspelningen. I de fall då boken finns som både e-bok och ljudbok så går det snabbt att växla mellan formaten genom att klicka. Texten i e-böckerna blir gulmarkerad om man rör med fingret i texten och klickar man igen så hoppar man in i uppspelningen på just det textavsnittet. För många är nog det här en mycket fiffig funktion och det känns verkligen nytänkande och smart, men personligen ser jag det mest som ett irritationsmoment. Mer än ett awkward moment har inträffat när jag har råkat dra igång uppspelning av ljudbok på allmän plats när jag egentligen bara vill läsa lite e-bok. Min känsla är att e-bokläsaren är en bonus till Storytels ljudbokstjänst och att det inte riktigt är tänkt att man ska använda Storytel för enbart e-böcker. Min känsla är i alla fall att det är klumpigt att läsa e-böcker. Läser man någon annan bok och vill hoppa tillbaka till sin påbörjade e-bok så minns inte Storytel att det är så man läser boken utan varje gång man vill öppna den på nytt så måste man aktivt klicka att man vill läsa och inte lyssna på den. Precis som i Mofibo-appen kan man ställa teckenstorlek och bakgrundsfärg. Hos Storytel går det också att lägga bokmärken.
Växla mellan läsa och lyssna i Storytelappen
Mest användarvänlig?I allt väsentligt så tycker jag att uppspelarna och bokväljaren/kategoriindelningen är likvärdig. Storytel erbjuder möjlighet att snabbt växla mellan e-böcker och ljudböcker om ljudboken är igång, men det är nog en smakfråga om det verkligen är något positivt. Mofibo är mer lättanvänt för den som har flera böcker igång samtidigt eftersom det inte krävs så många menyval för att växla bok. För den som vill ha väldigt många böcker igång samtidigt vinner dock Storytel, som i princip inte har någon begräsning när det gäller påbörjade böcker. Storytel vinner också i antal offlineböcker (5, jämfört med 3) för den som enbart lyssnar på en enhet. Mofibo räknar dock inte en offlinebok två gånger om du har samma bok på två enheter.
Pris
Mofibo är en vinnare här. För 129 kr/mån får du tillgång till hela utbudet och alla funktioner. Priset har de höjt helt nyligen. Fram till nyss var de ett riktigt billigt alternativ: 99 kr/månaden. Storytel tar 169 kr/mån, vilket jag tycker är i saftigaste laget.Uppdatering: Från den 7/7 2016 kostar både Mofibo och Storytel 169 kr/mån. Rimligen väger dock utbud högre än pris (det finns knappast någon mening med att ha en billig tjänst som man inte använder…). För den som vill skapa sig en bild av utbudet erbjuder både Storytel och Mofibo gratis prova-på-abonnemang i 14 dagar.
Min personliga favorit
Om Storytel och Mofibo hade kostat lika mycket så hade jag haft svårt att välja, men jag tror att jag hade kört på Storytel tack vare det stora utbudet av ljudböcker. För mig är det en kul bonus att det också finns e-böcker, men innan Storytel lanserade e-böcker och innan Mofibo kom till Sverige så kunde jag ändå läsa e-böcker på mobilen på ett smidigt sätt: det är ju himla enkelt att klicka hem lån från biblioteket t.ex. För mig personligen väger dock priset tungt. Jag har ingen lust att lägga 169 kr/mån på ännu en prenumerationstjänst för strömmad underhållning. Jag sitter redan med ett Spotifykonto och i hushållet har vi Netflix och Viaplay till och från… Det blir ju en del till slut! Det något sämre utbudet i Mofibo är inte sämre än att jag hela tiden hittar böcker jag gärna vill läsa/lyssna på – och det räcker för mig. När mina 3 gratis månader är förbi så kommer jag att avsluta Storytel och gå tillbaka till Mofibo.
Jag tycker faktiskt lika mycket om båda, på sitt sätt. Min personliga uppfattning är att Mofibo är något bättre på e-böcker medan Storytel är odiskutabelt vassare på nya ljudböcker. Eftersom jag främst är ute efter ljudböckerna så tycker jag därför att Storytel är snäppet bättre nu när priset för de två tjänsterna är detsamma. E-böcker läser jag ofta på andra sätt, t.ex. genom bibliotekslån, så jag tycker inte att jag vill betala en massa pengar varje månad för en abonnemang som fokuserar på e-böcker.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
