Kategorier
-

5 böcker skrivna under pseudonym

I höstas rasade många över att en nitisk reporter har snokat reda på vem som troligast är personen bakom pseudonymen Elena Ferrante. Efter månader av efterforskningar så ringades en italiensk översättare in efter att bland annat ha följt pengatransaktioner kopplat till förlaget. Vad jag vet har dock varken Ferrante själv eller förlaget bekräftat någonting, men många blev i alla fall oerhört provocerade av avslöjandet. Själv är jag lite mer neutral. Jag tror att det är närmast oundvikligt att pseudonymer avslöjas. Vi lämnat spår efter oss överallt och om någon vill ta reda på någons identitet så är det förmodligen lättare nu än någonsin att göra det… Det känns ur mitt perspektiv lite naivt att tro att ens riktiga identitet skulle gå att hemlighålla någon längre stund om man uppträder under ett påhittat namn.

Idag tänkte jag hur som helst blogga om 5 böcker som har skrivits under pseudonym. Och ja, jag får kanske börja med Ferrante, när jag nu redan har tagit upp henne. Under namnet Elena Ferrante har alltså en okänd författare skrivit en svit om två kvinnors uppväxt och liv i Neapels fattigare kvarter. Böckerna har gjort braksuccé, i Sverige liksom i många andra länder. Själv har jag läst den första boken, Min fantastiska väninna och tyckte att den var ganska bra, men lite väl lång. Jag har hört att nästa del i serien, Hennes nya namn, är snäppet bättre, så jag är inte helt avigt inställd inför att fortsätta läsningen.

Min fantastiska väninna av Elena Ferrante
Min fantastiska väninna av Elena Ferrante

Den senaste boken jag läste som har författats under pseudonym är Jane Eyre av Charlotte Brontë. Ärligt talat visste jag inte att Brontë skrev under pseudonym, men när boken kom ut första gången så använde hon faktiskt namnet Currer Bell. Kanske var ett manligt namn en förutsättning för att få ge ut en sådan här berättelse år 1847? Så himla sorgligt i så fall! Boken är hur som helst en mycket läsvärd klassiker. Det är inte bara en kärlekshistoria utan också en förvånansvärt rolig berättelse och så är det peppigt och härligt att Jane Eyre är så modig och står på sig och står upp för sina ideal hela tiden.

Jane Eyre av Charlotte Brontë
Jane Eyre av Charlotte Brontë

Några andra väldigt läsvärda böcker är böckerna i Alberteserien: Alberte och Jakob, Alberte och friheten och Bara Alberte. Böckerna är skrivna av Sara Fabricius som skrev under pseudonymen Cora Sandel. Det är helt suveräna böcker om en kvinna som kämpar hårt för att få ihop kärleksliv, moderskap och konstnärskap. Jag blev mycket berörd av att läsa böckerna, särskilt den första delen, som utspelar sig i en iskall, norsk stad. Jag fryser nästan bara jag tänker på den! Och där lever Alberte, instängd mellan omgivningens förväntningar och begränsningar… Varför Fabricius valde att skriva under pseudonym känner jag inte till. Kanske ville hon skapa lite avstånd till sitt konstnärskap? Jag spekulerar bara, men Fabricius försökte alltså att slå igenom som konstnär, utan att riktigt lyckas.

Alberteböckerna av Cora Sandel
Alberteböckerna av Cora Sandel

Just det att skapa lite distans till sina andra karriärer är kanske en av de vanligaste anledningarna till att välja att skriva under pseudonym. Själv minns jag mycket väl alla spekulationer kring Hans Koppel, på den tiden det inte var allmänt känt att barnboksförfattaren Petter Lidbeck står bakom namnet. Han ville helt enkelt ha ett annat namn på sina böcker som riktar sig till en vuxen publik – och det kan man kanske förstå! Bland Koppels böcker har jag bara läst Vi i villa, men jag är sugen på att läsa mer. Även om jag inte föll pladask för Vi i villa när jag läste den så måste jag säga att den har växt med tiden och att jag fortfarande minns den såhär X antal år senare är ju ett gott betyg, antar jag. Boken kretsar kring en krisande man i ett typiskt villakvarter och jag minns den som en bok fylld av vassa och roliga formuleringar – och mycket sorg och svärta mellan raderna. En annan av hans böcker, Medicinen, har jag förresten sett som film och den tyckte jag också var bra!

Vi i villa av Hans Koppel
Vi i villa av Hans Koppel

En av de roligaste pseudonymerna i mitt tycke använder Håkan Nesser på en bok som jag faktiskt inte har läst, men Nesser gillar jag och när han skriver Paula Polanski på framsidan till boken Straff och låtsas att han själv är översättare, ja, då drar jag verkligen på munnen. Paula Polanski är ett så typiskt nesserskt namn; det är precis så hans språk brukar låta. Och hela grejen är precis sådär mystisk och knäpp som saker och ting brukar vara i Nessers berättelser. Det blir som ett extra lager att även själva författaren är lite lätt höljd i dunkel!

Straff I översättning av Håkan Nesser av Paula Polanski
Straff I översättning av Håkan Nesser av Paula Polanski
Kategorier
-

Tematrio: Damernas

De senaste veckornas Tematrio har kretsat kring titlar och förra veckans (jag ligger lite efter) är inget undantag. Berätta om tre romaner/noveller/texter med ett kvinnoförnamn i titeln! Roligt tema, men inte helt lätt att sålla ut tre titlar bland den uppsjö av kvinnonamn som gömmer sig bland dem…

En ständig favorit, som ofta återkommer i mina Tematrio är Alberteböckerna. Wow, vilka fantastiska böcker! Oerhört starka och intressanta böcker om en ung kvinnas törst efter frihet. Den första boken heter Alberte och Jakob.

En bok som jag har läst nyligt och som har ett tjejnamn i titeln är Oksa Pollock: Det sista hoppet, som är första delen i en serie böcker, som handlar om Oksa, som har magiska förmågor och är utvald att rädda sitt folk.

Som tredje bok så väljer jag en gammal barnboksgoding, Allis med is. Väldigt charmig och fin bok om vänskap och sorg!

Kategorier
-

Tematrio: Kärlek

Tematrio - KärlekDet blir visst bara Tematrio-uppdateringar nu för tiden, men jag antar att det kunde vara värre.. 😉 Passande nog är veckans tema kärlek:

Berätta om tre romaner/dikter/noveller/texter som handlar om olycklig kärlek.

Fast att det är just olycklig kärlek kanske inte passar när jag tänker efter. Det är ju Alla hjärtans dag på söndag. Däremot passar temat mig bättre än lycklig kärlek, för kärlekstrams orkar jag inte med, vare sig inom litteraturen eller på film. Det blir alltid lite mer intressant om det finns någon slags komplicerande faktor.

När det gäller komplicerade förhållanden kommer man nog inte undan om man inte nämner Den allvarsamma leken av min stora favoritförfattare: Hjalmar Söderberg. Det är en fantastisk liten berättelse om den omöjliga kärleken, om det alls är kärlek, mellan Lydia och Arvid. Lydia gifter sig så småningom med en välbärgad man, men tycks inte vara lycklig i det förhållandet. Arvid skaffar sig också en annan. Man skulle kunna tro att de får varandra i slutet, men boken är som verkligheten är som oftast. Livet är nog inte som en Hollywoodfilm. Jag tycker att boken är enormt befriande faktiskt! Och språket… Språket! Måste läsa om den här snart!

En annan som är olyckligt gift och olycklig kär är Alberte i Bara Alberte. Alberteböckerna har en förmåga att komma upp i nästan alla mina Tematrio… Men de är SÅ bra! Det finns inget mer äkta och berörande porträtt av en ung kvinnas liv!

En tredje bok om kärlekstrassel, fast med en lite mer komisk utgångspunkt, är Bridget Jones dagbok, som jag i och för sig tyckte sög! Men man kan ju alltid se filmen!

Kategorier
-

Tematrio: Iskyla

Tematrio - IskylaIdag tog det mig närmare en timme att ta sig hem, så att veckans Tematrio har temat iskyla känns faktiskt ganska passande! Inte för att det egentligen är kallt här i Umeå, men snöigt och blåsigt är det.

Berätta om tre böcker som utspelar sig i sträng kyla!

Ordentligt kallt var det under Leningrads belägring. Livet i Leningrad under den här tiden beskrivs i barn- och ungdomsboken Kyra och Sjurik. -40 grader och inga fungerande vattenledningar, stor brist på mat utbredd kriminalitet… Ja, visst har vi det bra i Sverige ändå!

Kyla är kanske ingenting centralt i handlingen i Alberte-böckerna, men fryser gör hon. Hon fryser i nordnorge och hon fryser i Paris. Hon tar varenda tillflykt hon får till att värma händerna runt en het kaffepanna. Det är fantastiska böcker! De är riktiga klassiker, som beskriver en ung kvinnas liv och drömmar och hur svårt det kan vara att uppfylla dem och att stå emot omgivningens alla krav.

Den tredje boken säger sig självt lite, när is och kyla är temat: Is och vatten, vatten och is, som är en spännande bok som utspelar sig till stor del på isbrytaren Oden. Livet på Oden är som i en värld för sig och den ger också utrymme för en lång inre resa för en av huvudpersonerna.

Kategorier
Sandel, Cora

Bara Alberte

I den tredje och sista boken om Alberte har hon blivit mamma och bor kvar i Paris, i ett förhållande som är helt insomnat, men som hon inte har råd eller möjlighet att ta sig ur. Det är inte en alltför uppåt historia. Hon har så mycket drömmar och känslor, men är som en fånge bland alla hushållssysslor och med tanke på barnet kan hon inte bryta upp från barnets far, trots att hon har starka och besvarade känslor till en annan man.

Kärlek och (krossade) framtidsdrömmar må vara några av de mest uttjatade ämnena som finns inom litteraturen, men till skillnad från många andra lyckas Sandel verkligen nå fram till läsaren och beröra. Allt känns äkta, på ett närmast smärtsamt sätt. Jag tycker hemskt mycket om den här boken! Inte minst med tanke på slutet, som jag naturligtvis inte kommer att avslöja. Min enda invändning är: varför finns det inte fler böcker om Alberte?