Just nu sitter jag kopierar över två ljudböcker till min dator: Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón och Snö av Orhan Pamuk. Det är två böcker som jag verkligen har längtat efter att läsa, men när jag fick en impuls att gå in på biblioteket för att låna ljudböcker så bara stod de där, skyltade som till mig, så nu blir det i ljudboksformat istället. Jag hoppas att de är bra som ljudböcker också. Jag tycker väldigt mycket om ljudböcker, men ser det nog som något som är väldigt skilt från att faktiskt läsa. Det är inte samma upplevelse. Jag tycker faktiskt inte att man kommer lika ”nära” när man lyssnar, kanske för att man inte får smaka på språket själv. Vad tycker du?
Jag känner många som faktiskt är väldigt skeptiska till ljudböcker. En av mina kollegor kallar det till och med för ”latläsning”. Haha. Ja, jag vet inte. Något som i alla fall är väldigt trevligt med ljudböcker är att man kan lyssna medan man gör annat, t.ex. medan man gör enkla grejer på labb. Så nu hoppas jag på många labbtimmar på jobbet! Böckerna är nämligen på 16 och 18 CD!
Jag är inne i ett ganska bra ”läsflöde” just nu, för övrigt. Jag har helt gått upp i Den hemliga historien (Donna Tartt) och Kafka på stranden (Haruki Murakami), som jag läser just nu och jag har en massa böcker på lager som jag verkligen är sugen på att ta tag i härnäst. Dessutom har ett antal mejl trillat in om recensionsexemplar, vilket är roligt, men jag får så dåligt samvete om jag inte hinner läsa ”i tid”, så jag är försiktig med att ta emot dem. Ett manus som jag precis tackat ja till är dock Rabén & Sjögrens senaste satsning för unga: Cirkeln. Den marknadsförs bland annat med videon nedan och beskrivs som ”Låt den rätte komma in möter Fucking Åmål möter Twilight möter Mitt så kallade liv möter Twin Peaks – fast utan vampyrer!”. Det låter lovande tycker jag! Och ja, jag läser gärna ungdomsböcker fortfarande. 🙂
Kommentera & diskutera gärna!