I gårdagens DN skrev Lena Andersson om hedersproblematik. Frågan är särskilt aktuell eftersom det på lördag är 10 år sedan Fadime Sahindal blev mördad i ett hedersrelaterat mord. Själv lyssnar jag för ögonblicket på en ljudbok som också handlar om just hedersproblematik: Arkan Asaads Stjärnlösa nätter, en delvis självbiografisk bok om en ung man som tvingas gifta sig med sin kusin mot sin vilja. Jag tycker att ljudboken är fantastisk och viktig och särskilt intressant eftersom jag aldrig tidigare har hört frågan diskuteras från en utsatt mans synvinkel. Den är snart utlyssnad och då kommer jag att skriva mer om den, men jag vill gärna tipsa om den redan nu.
Jag börjar komma in i det här med att läsa poesi. Jag läser en dikt om dagen ur Tranströmers samlingsverk Dikter och prosa 1954-2004 och har nu läst ut samlingen Den halvfärdiga himlen från 1962. Här ryms några av mina nya favoriter, som Paret, Klangen, Espresso och Nocturne. Tranströmer hyllas ofta för att han använder sig av liknelser till naturen, men jag vill också hylla honom för de stadsmiljöer han kan skildra och de känslor och stämningar som kan finnas hos människorna som lever där. Det ryms så mycket att känna igen i Tranströmers enkla ord. Som i Resan:
Tåget kom och hämtade
ansikten och portföljer.
Mörkret nästa. Vi satt
som stoder i vagnarna
som halades i hålorna.
Tvång, drömmar. tvång.
Igår såg jag My Week with Marilyn på bio. Den är, föga förvånande ;), baserad på böcker, nämligen Colin Clarks biografier. Jag tyckte att filmen var riktigt bra och med bra skådespeleri. När det gäller böcker om Marilyn är Fragment den som är mest aktuell här i Sverige. Jag har inte läst den, men har uppmärksammat den här på bloggen. I Fragment finns Monroes egna texter samlade.
Som alltid tipsar jag dock helst om Blonde, som inte på något sätt är en biografi, utan helt fiktion. Jag tror jag minns boken som bättre än vad jag tyckte att den var när jag precis hade läst ut den, men så är det ibland. En del böcker växer och Blonde är en av dem… Det är också en av Oates bästa och mest gripande böcker bland alla hennes fina böcker om ensamma och utsatta kvinnor.
I år finns det många litterära årsdagar som uppmärksammas på olika sätt. Internationellt störst är 200-årsfirandet av Charles Dickens födelsedag. Jag har inte läst något av Dickens, men känner mig faktiskt inspirerad till att göra en ändring på den punkten. Har ni några bra boktips?
Här i Sverige uppmärksammas det att det 2012 är 100 år sedan August Strindberg gick bort. Av Strindberg har jag hittills endast läst Hemsöborna och jag känner ärligt talat att det räcker så. Däremot finns det många Augustpristagare som jag vill läsa… 😉
Det bästa är dock varken Dickens eller Strindberg, utan att det i år uppmärksammas att det är 100 år sedan Hjalmar Söderbergs fantastiska kärleksroman Den allvarsamma leken (den bästa jag har läst!) kom ut första gången. Det firas inte bara genom nyutgåva av berättelsen om Lydia och Arvid, utan debutboken Förvillelser kommer också ut på nytt. De två romanerna är de första i en planerad återutgivning av 17 verk av Söderberg. Lind & Co är förlaget bakom det trevliga initiativet. Jag vill läsa mer Söderberg och är sugen på att läsa några av de nya volymerna, som dessutom kommer att innehålla kommentarer och noter. Det är väl mest framsidorna som känns ofattbart trista såhär långt…
Hur som helst… Det är kul att Söderberg uppskattas, för det finns ingen som skriver så vackert, avskalat och gripande som han. Han är den största svenska författare jag vet och jag är inte ensam om att fastna för hans romaner. Doktor Glas är en av de mest utlånade böckerna i Stockholms län (plats 19; det är faktiskt högt med tanke på att det är en klassiker) – bara en sådan sak!
Jag gillar verkligen uppväxtskildringar, men då jag är född i slutet av 80-talet har jag fram till nu aldrig kommit över någon uppväxtskildring som kan pricka in tidstypiska detaljer som jag själv kan känna igen från min uppväxt. De flesta uppväxtskildringar (som den nyligt utlästa Radhusdisco) vinner istället igenkänningspoäng hos de som kan känna igen sig i 70- eller 80-talet. Sara Hanssons serie Vi håller på med en viktig grej, fångar dock en mängd detaljer från 90-talet: Spice girls, magtröjor, hårmascara, bästa vänner-halsband, Happy meal på McDonalds, Buffaloskor, nötkräm… Det är kul! Men boken är framför allt bra för att den så snyggt sätter fingret på hur det kan vara att gå i femman och ha en bästis, att älska Spice girls och att ha skilda föräldrar.
Berättelsen är självbiografisk och handlar om när Sara upptäcker Spice girls och i och med det får sin nya bästis: Rebbe i 6B. I träffsäkra bildrutor dansar Sara och Rebbe till Spice Girls, busringer, försöker göra revolt mot sina föräldrar och blir mörkrädda när de är ensamma hemma. Jag gillar det här! Boken får mig att kastas tillbaka till mellanstadiet och vad som kändes viktigt då. Extra plus för att den är så snyggt ritad och för att Sara och Rebbe ser ut som helt vanliga tjejer och inte är toksmala och tillfixade.
Är det bara jag, eller är det helt galet många filmatiseringar som visas på bio nu för tiden? Jag skulle kunna räkna upp hur många som helst från förra året och nu senast har jag sett Simon och ekarna samt Tinker Tailor Soldier Spy. Den förstnämnda tyckte jag speglade boken bra och det ser jag både som en fördel och nackdel. För mig, som läst boken, var det kul att få se miljöerna i boken och de litterära personerna, men för den som inte läst Fredrikssons bästsäljare måste filmen ha tett sig lite rörig. Eller?
Tinker Tailor Soldier Spy är titeln på den spionroman, av John le Carré, som på svenska heter Mullvaden (den ges nu ut i nyutgåva med filmtiteln, tror jag). Jag tyckte att filmen var svår att följa… Men den gjorde mig onekligen sugen på att läsa boken. Har du läst den? Var den bra?
Jag har samlat på mig lite nya böcker den senaste tiden. Dels har jag varit på biblioteket och lånat sushibokklubbens aktuella bokcirkelbok: Coelhos Valkyriorna (en tunnis, tack och lov; det har blivit lite väl många tegelstenar på sistone) och dels har jag fått två nya böcker.
Den ena är Oya Baydars Förlorade ord, som förlaget beskriver som:
en omtumlande roman som med episk kraft och moralisk skärpa ställer frågor om våldets natur och dess verkan på människor, allt tecknat mot en fond av turkisk och europeisk nutidshistoria.
Jag läste ju några turkiska titlar förra året (PamuksOskuldens museum och Snö och ShafaksBastarden från Istanbul) och tyckte mycket om allihop. Jag ser fram emot att läsa en till turkisk författare och få en till berättelse som skildrar läget i Turkiet.
Min andra nya bok är i en annan genre. Jag har precis fått första boken om Oksa Pollock; böcker som har gjort stor succé i Frankrike.Böckerna handlar om 14-åriga Oksa som har magiska förmågor och är utvald att ta upp en kamp mot onda krafter. Temat känns igen från andra böcker (Harry Potter, Engelsforstrilogin…), men jag brukar ju verkligen gilla sådant här, så jag är väldigt peppad på att läsa boken. Som så många andra gånger när det gäller succéböcker (t.ex. nyss nämnda Harry Potter-böckerna), blev författarna refuserade. De fick faktiskt ge ut första boken på eget förlag, men sedan tog det fart! Får se hur de tas emot i Sverige. 🙂
Även inom bokbranschen märks det att det är trendigt och aktuellt med miljöfrågor, för tydligen har försäljningen av begagnade böcker ökat markant hos Bokbörsen. Jag tycker att det är bra att folk inte bara letar efter nytt, utan också kan tänka sig att köpa andra hand. Kanske är den ökade försäljningen på antikvariat också ett symptom av att önskade böcker är slut i handeln så att det inte går att få tag på nya? Själv har jag nog aldrig köpt begagnade böcker, för jag läser ju helst biblioteksböcker. Köper du böcker second hand?
För ett tag sedan skrev jag om Bokbloggarnas litteraturpris. Det blev aldrig av att jag nominerade någon bok den här gången, men nu är i alla fall nomineringarna klara och omröstningen är igång. Bland de nominerade är det bara Cirkeln som jag har läst och den tyckte jag ju bra om. 🙂 Det ska bli spännande att se vem som vinner!
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
