”För att lämna röstmeddelande tryck stjärna” är en kortroman av Bodil Malmsten. På mindre än hundrafemtio sidor lyckas hon skriva precist och berörande om livet och många av livets stora ämnen: kärlek, sorg, vänskap, ensamhet.
⭐⭐⭐⭐⭐
Betyg: 5 av 5.
För att lämna röstmeddelande tryck stjärna är en kortroman av Bodil Malmsten. Tjugo år sedan har förflutit sedan den kom ut. När det begav sig beskrevs den som ”en lägesrapport inifrån dagens Sverige”, men när jag läser den skulle den lika gärna kunna vara skriven idag. Mycket i samhället har naturligtvis förändrats sedan 2005. En klimatkris som fortsätter att vara en pågående katastrof, samtidigt som våra folkvalda driver på för att öka utsläppen, pågående krig i Europa, barn som svälter ihjäl, en stormakt som styrs av en man som framstår som en narcissistisk psykopat… Hade man ens kunnat föreställa sig att världen skulle se ut som den gör tjugo år senare? Nej, jag tror inte det. Ändå är ”För att lämna röstmeddelande tryck stjärna” förvånansvärt tidlös.
I boken får läsaren följa Bert-Ove, Giselle, Edvard, Jessica och Thomasine – fem personer som lever totalt olika liv och som här får utrymme att dela sina tankar, låta läsaren gå bredvid dem en stund och dela deras livs. För långtidssjukskrivne Bert-Ove handlar det mesta om pengar och Försäkringskassan, att fundera över allt han inte längre har: jobb, pengar, kärlek. För Giselle har pengar aldrig varit något problem, men nu är hon ändå på botten: som anhörig till en svårt sjuk närstående, sin tvillingsyster, har hon inte längre någon makt, lever med ständig stress och måste kämpa för att systern ska få vård. Edward har gjort en klassresa och alltid fått allt han velat ha, men när Ivan, hans nära vän sedan lång tid tillbaka, lämnar honom förlorar han all mening med livet. Jessica bär framför allt på en stor ilska, inte minst riktad mot kvinnor, eller kanske snarare den snäva mall kvinnor helst ska passa in i. Vreden kokar i henne och världen är för liten. Thomasine har å andra sidan inte sökt sig ut i världen. Hennes plats på jorden ligger i Norrlands inland och den platsen åker man inte ifrån.
”För att lämna röstmeddelande tryck stjärna” är en underbar liten roman där författaren med små medel lyckas göra huvudpersonerna levande och deras berättelser, i all sin vardaglighet, berörande. Bodil Malmsten hörde till de fåtal författare som verkligen behärskar konsten att skriva komprimerat. Varje ord och formulering känns vägd på guldvåg, inte en stavelse ligger fel. Så lyckas hon få en mening att rymma något som andra författare kan behöva flera stycken för att få till. Boken är fylld av otroligt pricksäkert formulerade betraktelser, ord som går rakt in i hjärtat och säger något om att vara människa idag (och för tjugo år sedan). Ensamhet, sorg, kärlek, vänskap, sjukdom, utanförskap, pengar, livet – tänk att kunna skriva så bra om så många tunga ämnen och få ihop det på ca 140 sidor!
Jag älskade den här boken, som ni kanske hör, men jag har också lite av en bekännelse att komma med: jag har läst den förut och totalt glömt bort den. Det var min egen blogg som fick mig att inse att jag läste ”För att lämna röstmeddelande tryck stjärna” redan 2010 (och älskade den). Jag vet inte hur många böcker man rimligen kan minnas sådär 15 år senare, men jag kan konstatera att den här boken totalt fallit ur i alla fall. Var den värd en omläsning då? Ja, mycket! Hoppas jag kommer ihåg att läsa om den på nytt om sisådär 15 år.
För att lämna röstmeddelande tryck stjärna
För att lämna röstmeddelande tryck stjärna gavs ut första gången 2005 av Finistère. ISBN: 919753501X.
Bodil Malmsten
Bodil Malmsten (1944-2016) var en svensk författare och dramatiker. Hon debuterade 1970 med barnboken Ludvig åker, som hon skrev tillsammans med Peter Csihas. Hennes stora genombrott kom dock 14 år senare med diktsamlingen Damen, det brinner! och den första romanen, Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån, kom 1994. Malmsten har sedan dess etablerat sig som en av vår tids mest älskade författare. Inte minst har hon uppmärksammats föra sina böcker om franska Finistère, där hon bodde mellan åren 1999 och 2008.
Det kommer ut många intressanta titlar i höst, tycker jag. Jag har redan bloggat om romaner och barnböcker, men kände att det också fanns utrymme för ett svep med fackböcker av olika slag. Kommer här!
Den stora stölden: Hur välfärden blev en lekstuga för näringslivet av Rikard Allvin. Någonting är skevt i samhället, det tror jag att många känner tydligt. Andra författare har belyst det i böcker som Girig-Sverige eller Draksådd. I Den stora stölden beskrivs ”hur marknadens jakt på det mätbara och produktiva inte bara kommersialiserat allt från vår demokrati till vår skola, utan också berövat oss vår förmåga att föreställa oss ett annat samhälle”. Säkert en läsvärd bok såhär när valår närmar sig…
En pixibok. Jag älskar pixiböcker – jag läste och tuggade på åtskilliga när jag själv var liten och har en dotter som gjort ungefär samma sak (mest läst). En pixibok är en nostalgifest med samlade omslag under de 70 år som förflutit sedan den första pixiboken gavs ut. Känns som en bok jag gärna vill bläddra i.
Husets ABC av Per Hemgren och Henrik Wannfors. Den här boken beskrivs som en ”bibel” inom hus och ”gör det själv”. Jag hör till den utdöende skara som gärna läser sådana här böcker, snarare än kollar på Youtube-klipp. Jag vet knappt vad jag ska söka efter när jag undrar över något. Läser man en bok får man istället allt serverat – och det tackar jag för! Jag vet just ingenting om hus, men råkar bo i ett (rad)hus. Det här känns således som en bok för mig.
Ingen surf: Handbok i nedkoppling av Jonas Gren. Jag läste en intervju med Jonas Gren om hans experiment kring att leva ett mindre uppkopplat liv. Jag är inte den som är hysterisk kring skärmar, men visst, även jag har veknat lite med tiden. Det stör mig att vi lever i ett så uppkopplat samhälle att det blivit sårbart. Och det skrämmer mig att tech-miljardärer på andra sidan Atlanten fått sådan enorm makt över oss. Så jo: jag läser gärna den här boken!
Naturhaverierna av Malin Kivelä. Jag blev väldigt berörd av Kiveläs roman Hjärtat, där hon skriver om att bli mor till ett hjärtsjukt barn. Jag läser gärna mer av henne och i höst är hon alltså aktuell med den här boken om livet och naturen.
Sveriges sak var vår av Johan Wennström. En bok om den hemliga svenska motståndsrörelsen känns inte som en självklar bok som väcker min nyfikenhet, men jag vill faktiskt gärna läsa detta historiska verk och idébok. Det är en väldigt speciell tid vi lever i. Helt enkelt.
Vitön av Bea Uusma. Finns det något mer att tillägga om Andrées polarexpedition, som super-nörden Uusma inte redan har redogjort för i Augustprisbelönade boken Expeditionen? Ja! Gud, så spännande att få höra vad mer Uusma har att berätta!
Se kvinnorna se kriget är Viktoria Amelinas ofullbordade reportage direkt från kriget. Hon varvade skrivandet med att utreda krigsbrott i Ukraina när hon själv dödades av en rysk missil.
⭐⭐⭐⭐
Betyg: 3.5 av 5.
Se kvinnorna se kriget är en reportagebok som författaren Viktoria Amelina skrev samtidigt som hon reste runt i Ukraina för att utreda krigsbrott åt en organisation som verkar för att ställa de skyldiga till svars. Hon hann aldrig skriva klart boken – 2023 rycktes Viktoria Amelina bort, dödad av en rysk missil. Det var Amelinas vilja att boken skulle ges ut och hennes anhöriga såg till att det blev så. Bokens kapitel var färdigställda i varierande grad när de närstående började gräva i Amelinas arkiv – vissa kapitel var inte stort mer än en rubrik. Man förstår att det har varit ett svårt jobb att få ihop boken till en begriplig helhet: att behålla Amelinas tankar kring bokens form och struktur, men samtidigt lyckas fylla ut de delar hon inte hann skriva innan hon dödades. Det känns som att de slutfört boken på bästa sätt. I normalfallet tycker jag att det är osmakligt att ge ut manuskript efter författares död – allt som oftast handlar det om texter författaren aldrig ville ge ut i livet, men i det här fallet ser jag inget annat än positivt på att Viktoria Amelinas bok fick bli verklighet. Det är ett reportage som var på väg mot sitt slutförande och som tystades mitt i steget. Den här boken behövde ges ut, det Amelina arbetade med behöver höras.
När nu verkligheten är som den är: att Amelina blev ytterligare ett av alla offer i Rysslands invasion, kan jag också uppskatta att boken är precis så om den är. Boken är en rapport från kriget, medan det pågår, och att sprida Amelinas ord blir som en liten motståndshandling i sig.
Boken består av berättelser från olika kvinnor kring Amelina, kvinnor som, precis som hon själv, satt sina tidigare liv och karriärer åt sidan för att göra något som upplevs mer relevant i denna fruktansvärda tid. Amelina var en etablerad författare och kulturpersonlighet när Rysslands fullskaliga invasion inleddes 2022, men började som sagt utreda krigsbrott. Boken porträtterar bland annat en framstående advokat som tagit värvning i armén, en museidirektör som evakuerar ett viktigt stycke ukrainsk litteraturhistoria och många andra människor som tagit hand om sårade, varit vid fronten, dokumenterat krigsbrott, utsatts för krigsbrott, fortfarande letar efter sanningen kring en försvunnen anhörig.
Här finns m¨ånga omskakande och djupt berörande berättelser, rapporterade direkt från Ukraina. Det handlar om grova krigsbrott som avlöser varandra, men också om människor som verkligen gör motstånd. Boken är full av människor som vågar stå upp och försvara sitt land, sin frihet. Det är en smärtsam läsning, när nu den fullskaliga invasionen är inne på det tredje året.
Till delar kan jag tycka att Se kvinnorna se kriget är lite knepig att följa med i. Boken behandlar ett tungt ämne och det är uppenbart att den saknar det slutgiltiga redigeringsarbete som hade krävts för att få ihop helheten, men jag är ändå glad att jag har läst. Det här är väldigt angelägen läsning.
Se kvinnorna se kriget
Looking at women looking at war finns översatt till svenska av Ola Wallin och utgiven av Ersatz 2025. ISBN: 9789189906280.
Viktoria Amelina
Viktoria Amelina (1986–2023) var en ukrainsk författare och krigsbrottsutredare.
Här om dagen postade jag ett inlägg om böcker jag ser fram emot i höst och vinter. Självklart har jag inte glömt barnböckerna. Här kommer de jag är mest sugen på att läsa tillsammans med dottern:
Bakom hjärtat av Lisen Adbåge. En kärleksförklaring till ett barn. Förmodligen inte en bok som lättrörda personer (som jag) kan läsa utan att få en tår i ögonvrån, men alldeles säkert en fin bok att läsa för sitt lilla barn.
Bara rumpor på äventyrsbad av Annika Leone och Bettina Johansson. Genialt i all sin enkelhet; Dottern gillar verkligen ”Bara rumpor”-böckerna. Kul böcker där kroppar i alla möjliga storlekar får synas.
Bojan och bussen av Johan Anderblad och Filippa Widlund. Bojan-böckerna är mina favoriter när det gäller barnböcker om fordon. Mysiga och lärorika! Jag har lärt mig ett och annat för egen del och dottern är fascinerad.
Idde och Hajen av Ellen Ekman. Ekman står bakom illustrationerna till många barnboksfavoriter och nu är hon aktuell med en Idde-bok om att få en egen katt. Tänk om man hade en katt… <3
Kattpalatset av Cecilia Heikkilä. Det är något särskilt med Heikkiläs illustrationer: ofta med djur i huvudrollen. Här kommer en ny berättelse om ett sommaräventyr.
Pojken på andra sidan havet av Lars Lerin. En bilderboksdär Sveriges främste akvarellmålare skildrar makens, Junior Lerins, barndom i Brasilien. Jag tänker att Lerin är en konstnär, snarare än författare, så kanske är det en bok jag läser främst för bildernas skull, men det är inte fy skam.
Påsen av Emma AdBåge. Emma AdBåges barnböcker är i en klass för sig! Roliga, träffsäkra och med hög ingenkänning. Påsen beskivs som ”en rolig och träffsäker berättelse om den livsviktiga leken, om makt och relationer. För vem bestämmer egentligen vad som är skräp och vad som är en älskad leksak? Och vad skulle hända om de vuxna alltid fick som de ville?”. Här anar jag en bok i stil med fantastiska Gropen.
Sjung med barnkammarboken: Godattvisor. Barnkammarböckerna brukar hålla en hög kvalitet och samlar våra mest älskade sånger och texter och illustrationer från några av de främsta. I den här boken finns godnattvisor. Fin gåva till de minsta, tänker jag.
Tage börjar förskolan av Ellen Karlsson och Laura Di Francesco. En ny bok om Kompisarna på förskolan. Mysiga småbarnsböcker om förskolelivet.
Nej, hösten är såklart inte här, men min semester är över och det blir snabbt mörkare om kvällarna. Snart är hösten här och då är det här de titlar jag är mest nyfiken på från förlagens höst-utgivning:
Artens överlevnad av Lydia Sandgren. Äntligen en ny roman av Augustprisvinnaren Lydia Sandgren. Förlaget skriver beskriver den som ”en rik och vindlande roman om skapandets villkor, om musik, kärlek och litteratur i Göteborg, Rom och New York, från 1970-talet och in i vår samtid.” Bådar gott!
En bit av Bodil av Sara Lövestam. Lövestams böcker brukar allt som oftast befolkas av spännande karaktärer som man snabbt känner sympatier med. Jag har på känn att även En bit av Bodil kan vara en sådan där härlig, varm bok som så många andra av hennes böcker. Säkert är det också en bok som belyser större frågor, det brukar man också kunna vänta sig av Lövestam.
Eurydikes natt av Elin Cullhed. Jag blev inte speciellt förtjust i Cullheds Augustprisbelönade roman Eufori, men jag ger henne gärna en andra chans. Kanske är Eurydikes natt mer en roman för mig: ”en tät roman om de mörka understråken i kärleken och konsten, och om vilka krafter som kommer i gungning när en kvinna gör sig sårbar för att älska.”
Fyra berättelser av Han Kang (i översättning av Anders Karlsson och Okkyoung Park). Jag tar inte farväl var en av de mest drabbande böcker jag läste förra året. Nu kommer fyra av Han Kangs noveller på svenska. Måste-läsning för min del.
Major Virvelvind av Nina Wähä. Vi var många som läste och fastnade för Wähäs romaner Testamente och Babetta. Nu kommer en roman om varför man blir som man blir. Förlaget bjuder på ett citat som säger ganska mycket: ”Min farsa var ingen bra farsa. Men han var många andra saker. Bankrånare till exempel.”
Stockholmsvitt av Karin Magnusson. En debut som gjorde mig nyfiken! Förlaget beskriver den som ”en roman om klass, pengar, kärlek och vänskap. En berättelse om när Sverige bytte skepnad och alla kunde bli sin egen lyckas smed.”
Stugorna av Johan Theorin. Jag gillade verkligen Theorins Ölandskvartett – spännande deckare med mycket inslag av folktro. Därför är jag också nyfiken på Stugorna, som verkar vara något liknande men som utspelar sig i Småland.
Svinen av John Ajvide Lindqvist. Jag brukar läsa ungefär allt av Ajvide Lindqvist. Det jag brukar uppskatta minst i hans böcker är skräcken, men jag brukar kunna köpa att han verkar i just den genren eftersom han skriver tillräckligt underhållande och bra för att det ska gå hem ändå. Kanske är Svinen lite väl. Här ska det tydligen bjudas på mycket grafiskt våld, men jag är ändå beredd att ge den en chans: ”hillbilly horror” med ett dansband i huvudrollen.
Trakten av Anna Karin Palm. Jag har länge velat läsa Palms Selma Lagerlöf-biografi, men har aldrig kommit till skott. Den fick fantastiskt fin kritik när den kom. Nu är Palm aktuell med en novellsamling och eftersom jag älskar novellformatet blev jag såklart mycket sugen på att läsa.
Vägen till det nya landet av Chigozie Obioma (i översättning av Nils Wadström). Jag tänker förvånansvärt ofta att jag skulle vilja läsa fler böcker från författare med ursprung från Afrika, men jag har svårt att hitta rätt. Obioma är en av få nigerianska författare jag har läst (Fiskarmännen). Nu är han aktuell med nytt på svenska: en krigsroman från 60-talets Lagos. Låter läsvärt!
Jakthundarna, av Jørn Lier Horst, är en deckare om en polis som stängs av från sitt arbete och som tillsammans med sin dotter, kriminalreporter, börjar privatspana för att ta reda på vad som egentligen hände i det mordfall som nu är på väg att stjälpa hans karriär.
⭐⭐⭐
Betyg: 3 av 5.
Jakthundarna är den åttonde boken i Jørn Lier Horsts serie om polisen William Wisting (i Sverige råkar den vara den fjärde boken i utgivningen). Boken inleds med att huvudpersonen blir avstängd från sitt jobb. Ett 17 år gammalt mordfall har plockats upp på nytt i samband med att den dömde mördaren ska släppas fri. Mördaren hävdar att han är oskyldig och med en advokat har nya bevis och vittnen presenterats, som talar för att polisutredningen, i ledning av Wisting, inte gick rätt till när det begav sig. Mycket talar för att bevis rent av fabricerades och Wisting finner sig nu vara på ”andra sidan” i förhörsrummet och i utredningsarbetet. Jobbet är en stor del av Wistings identitet och avstängningen är knäckande. Han kan därför inte avhålla sig från att börja privatspana – han vill förtvivlat gärna förstå vem det var som för sjutton år sedan förde bort en ung kvinna, som sedan hittades död. Att det samtidigt råkar vara en ung kvinna som i nutik försvunnit på ett liknande sätt är extra oroande för honom.
Den vuxna dottern, Line, är kriminalreporter och upptagen av att bevaka ett helt annat mordfall. Nu börjar hon också rota i den utredning som Wisting återvänt till. Det visar sig finnas oväntade kopplingar.
Jakthundarna är en spännande bladvändare som verkligen fyllde sitt syfte som underhållande läsning under semestern. Allt i boken var inte speciellt övertygande. Är det verkligen troligt att en erfaren utredare blir avstängd och misstänkliggjord på det sätt som framställs i boken? Det känns inte så. Inte heller känns Wistings privatspaning speciellt proffsig – är det verkligen troligt att en polis under utredning sätter så mycket på spel genom att t.ex. olovligt ta sig in i polishuset och ta hem utredningsmaterial? Nja. Det finns ett och annat som skaver. Lägg till att jag snabbt förstod vem som planterat bevis och man kan konstatera att det inte är den absolut vassaste deckaren jag läst. Men ändå! Jag blev verkligen fängslad och jag uppskattade berättelsen och att den fokuserar på utredningsarbetet snarare än våld och chockeffekter, som är så vanligt i genren annars. Jag skulle nästan vilja säga att boken är trevlig och puttrig – och det menar jag på ett positivt sätt.
Jakthundarna
Jakthundene finns översatt till svenska av Per Olaisen och utgiven av Lind & Co 2014. ISBN: 9789174612646.
Jørn Lier Horst
Jørn Lier Horst är en norsk författare och dramatiker.
Min vän Basti, av Karin Svärd, är något så ovanligt som en rolig bok om ensamhet. Huvudrollen är en 13-årig tjej som inte hör till klassens populära; Bästa vännen är hennes hund. En dag ändras allt: hunden blir till en snygg kille.
⭐⭐⭐⭐
Betyg: 4 av 5.
Min vän Basti, av Karin Svärd, handlar om 13-åriga Amanda, som går i en klass med tydliga hierarkier. Högst status har Isabelle och Klara, två tjejer som äger makten att bestämma exakt vilka regler som gäller. Amanda, däremot, hör till de som bara kan drömma om att få gå på samma fester som de populära tjejerna. Ensamheten är besvärande och sipprar även in på hemmaplan, där föräldrarna har egna problem att hantera. Amandas bästa vän är hunden Basti, något hon gjort bort sig genom att berätta på ett föredrag i skolan. En hund duger inte som bästis, enligt Isabelle och Klara.
Allt ställs på ända när Basti under märkliga omständigheter förvandlas till en kille. Killen är snygg och jämnårig med Amanda, men allt hon ser är spår av sin älskade hund, som hon nu har förlorat. Nu trasslar hon in sig i lögn på lögn på lögn för hantera den nya killen som dykt upp och behöver bo hos dem, gå i hennes klass och låna hennes kläder i väntan på att hon ska lista ut hur hon ska vända förvandlingen och återfå sin hund.
Basti – killen – har samma personlighet och egenheter som han hade som hund: omättlig aptit, totalt ointresse av att lära sig saker, helt galen i bollar. Och så är han såklart en trofast följeslagare till Amanda. Plötsligt ruckas förhållandena i klassrummet. De populära tjejerna är uppenbart intresserade av Basti och eftersom han ständigt är med Amanda får även hon en ny roll.
Om man ska uppskatta Min vän Basti måste man köpa premissen att hund-Basti plötsligt blir en kille. Det är naturligtvis absurt och det finns många scener som är dråpliga och säkert kan uppfattas som töntiga av somliga läsare. För egen del blev jag dock oväntat road av boken och tyckte det var ett spännande grepp att blanda upp ett sådant tungt ämne, ensamhet och att känna sig utanför, med humor och trams. Det förhöjde på något sätt och avdramatiserade Amandas situation. Jag menar: var och varannan trettonåring går säkerligen omkring och känner sig ensam och missförstådd ibland och i den åldern är det kanske inte så lätt att blicka framåt och förstå att livet förändras och att allting kan kännas helt annorlunda, fortare än man någonsin tror. I den här boken är det något övernaturligt och helt oväntat som ger Amanda den knuff som behövs för att hon ska blomma ut och växa. I verkligheten är det naturligtvis annat som behövs än förvandlingsnummer, men oavsett tycker jag att boken på ett kul sätt ger en påminnelse om att ensamhet kanske mest är en känsla och att den känslan kan gå över.
Jag läste den här boken av en slump, kan man kanske säga. Jag får böcker skickade till mig emellanåt och den egenutgivna boken hör med all sannolikhet till dem. Den har legat i min läsplatta i åratal och på semestern scrollade jag omkring och valde nästa läsning ganska mycket på slump. Jag läste alltså utan att ha några särskilda förväntningar åt något håll och hade ingen aning om vad boken skulle handla om. Kanske bidrog detta till att det blev en sådan positiv läsupplevelse. Jag slukade den här boken, faktiskt, och tyckte den var uppfriskande, kul och även bad på en del igenkänning (från mina egna tonår). Nu är jag medelålders och om boken tas emot lika väl av den tänkta publiken, vet jag inte. Jag kan bara bedöma boken utifrån mig själv och jag gillade den!
Min vän Basti
Min vän Basti gavs ut av Type & tell 2016. ISBN: 9789176837641.
Lanny, av Max Porter, är en annorlunda bok där en pojke försvinner spårlöst från en småstad. Samtidigt lurar ett övernaturligt väsen kring invånarna, mitt i deras vardagsliv.
⭐⭐⭐⭐
Betyg: 4 av 5.
Lanny, huvudpersonen i Max Porters roman med samma namn, är en speciell pojke: omtyckt av alla, snabb i tanken, och med en väldigt nära relation till naturen. Om dagarna har han stor frihet att vandra omkring själv i samhället och i skogarna runt omkring. I den lilla småstaden utanför London, där han bor med sina föräldrar, finns det fler som sticker ut. En av dem är ”Mad Pete”, en framgångsrik konstnär som byn ser på med stor misstänksamhet: gay och ensam – man anar att han inte smälter in speciellt väl. Någon som däremot trivs i Petes sällskap är Lannys mamma, som snart arrangerar så att sonen får lektioner i konst av honom. Det är lika menat för att liva upp Pete som för att faktiskt ge sonen en fritidssysselsättning. Konstnären och pojken är av samma skrot och korn och en udda vänskap utvecklas snabbt mellan dem.
Sedan händer det ofattbara: Lanny försvinner. För de flesta invånarna i byn ligger det nära till hands att misstänka att han har blivit utsatt för ett fruktansvärt brott och att det är Pete som är förövaren.
Max Porter har ett säreget sätt att berätta. Kring försvinnandet växlas det snabbt mellan olika personer i småstaden, sammanhanget ger ungefär vem det är som berättar och ofta spelar det ingen roll vem det är. Författaren bygger en kollektiv röst som på olika sätt uttrycker sig kring Lannys försvinnande och den oro det väcker.
En av rösterna tillhör ett monster från folktron: Dead Papa Toothwort, som också rör sig i samhället och suger åt sig av allt dess invånare gör under vardagarna. Dead Papa Toothwort lyssnar till fragment från skvaller, snacket på puben och vardagligt prat. Däremellan rör han sig, ett med naturen, som ett naturväsen.
Lanny är en spännande berättad bok där folktro och övernaturliga inslag har en stor plats, men där det någonstans är småstadslivet som gör mest intryck. Med små medel lyckas Max Porter skildra livet och människorna i den lilla byn och jag tycker verkligen att han lyckas. En spännande och annorlunda bok!
Lanny
Lanny översattes till svenska av Marianne Tufvesson och gavs ut av Sekwa förlag (Etta) 2019. ISBN: 9789187917981.
Skymning 41, av Kjell Westö, handlar om två människor mitt i livet och deras tvivel kring både relationer och yrkesval. Boken utspelar sig under Vinterkriget och vid inledningen av Fortsättningskriget, och ger en berörande bild av liv och vardag i krigstid.
⭐⭐⭐⭐⭐
Betyg: 5 av 5.
I Skymning 41, av den finlandssvenske författaren Kjell Westö, skildras Vinterkriget och Fortsättningskrigets inledning genom två Helsingforsbors ögon. Molly och Henry är sambos och behöver ofrivilligt skiljas åt under Vinterkrigets inledning: Molly är skådespelare och hennes teater ska på turné i Sverige, Henry är journalist och skriver reportage från fronten. Det Henry ser och upplever stämmer inte överens med den bild hans överordnade vill att han förmedlar. Han återvänder stukad och nedtyngd till Helsingfors. Molly inser dessutom omedelbart att det finns saker Henry döljer. Framför allt inser hon att han har träffat en annan kvinna under tiden de har varit ifrån varandra. Det blir inte lätt att återförenas.
Skymning 41 är en fin berättelse om kärlek och livsval. Det är på många sätt en relationsroman, som vilken som helst, men den är förlagd till en väldigt skakig tid i Finlands historia, vilket adderar ett extra lager. Nog har jag läst många böcker som utspelat sig under Andra världskriget, eller andra krig, men sällan har en bok lyckats ge en sådan känsla för hur kriget kan te sig för vanliga civila, där och då, mitt uppe i händelser som ingen vet hur de ska utveckla sig. Det är en tid där dödsbud lämnas till förtvivlade anhöriga och en tid där vardagen präglas av den ständiga bristen – bilarna står, i avsaknad av drivmedel, och gemene man har lärt sig att aldrig äta sig riktigt mätta. Och över allt detta: ovissheten. Hur länge till kommer friheten behållas? Till vilket pris?
Mitt i denna omtumlande krigstid står bokens huvudpersoner inför vägskäl i livet. Dels smyger sig tvivlen in när det gäller deras framtid tillsammans. Dels har både Molly och Henry grubbel som rör deras yrken. För Mollys del handlar det om en ungdomlig skönhet som falnat och en tuff verklighet på teatern och på filmen. Det kommer nya stjärnor och konkurrensen är mördande. Molly drömmer om större roller, men känner att hon står och stampar. För Henry finns en längtan efter att skriva från hjärtat, att vara sann mot sig själv och läsaren och skildra livet och kriget så som det är. Istället hamnar han i onåd hos redaktionschefen och blir inte längre tillfrågad om att ta sig an de mer prestigefyllda skrivjobben.
Kjell Westö är fenomenal på att göra sina huvudpersoner levande och det gäller även Skymning 41. Jag kan verkligen se Molly och Henry framför mig och jag känner med dem, som om de vore verkliga personer. Sympatierna finns dock inte alltid där, hela tiden. Henry kan verkligen bete sig som en idiot och som läsare blir man galen på hans supande och barnsliga beteende. Kanske är det det som gör att alla personer i Skymning 41 känns så verkliga: de har många sidor, även mindre smickrande sådana. Dessutom är både Molly och Henry personer på varsin inre resa. Det är fint att få följa med. På bokens dryga 400 sidor hinner båda utvecklas, landa i sina tankar och hitta en riktning, mitt i denna krigstid som när som helst kan stjälpa allt på ända.
Skymning 41 är en fantastisk bok om att vara mitt i livet och en berörande bok om vardagen mitt under brinnande världskrig: ett stort omvälvande krig och små människors bryderier. Det är inte självklart att det går att få ihop en sådan här bok, men Westö lyckas i vanlig ordning. Det här har varit en riktigt fin läsning.
Skymning 41
Skymning 41 gavs ut av Albert Bonniers förlag 2023. ISBN: 978-91-0-080141-0.
Kjell Westö
Kjell Westö är en finlandssvensk, prisbelönt författare. För romanen Hägring 38 tilldelades han Nordiska rådets litteraturpris och Sveriges radios romanpris.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
