Bokmässan närmar sig med stormsteg, men som vanligt befinner jag mig i Umeå med en massa jobb att ta itu med, danslektioner som jag ogärna missar och stundande tjänsteresor som gör att jag helst inte vill lämna stan i onödan nu när jag faktiskt kan vara hemma. Så nej, jag kommer inte att besöka Bokmässan i år (heller). Veckans Tematrio handlar dock om Teman på Bokmässan: ”Vilka teman skulle ni vilja ha på Bokmässan?”. Eftersom jag aldrig har varit på Bokmässan så har jag inte så stor koll på vilka teman som redan har avhandlats och vad mässans teman egentligen innebär i praktiken. Hur som helst:
Jag läser nästan bara svenska böcker och sedan några enstaka bokcirkelböcker med annat ursprung.. Jag har förstått att Bokmässan gärna har länder som tema och då skulle jag ju kunna önska att man faktiskt sätter lite extra fokus på Sverige.
En ”genre” jag älskar är böcker som handlar om kvinnoöden, som jag brukar kalla det. Det känns ju lite dammigt att ha något slags tjejtema eller feministtema, för jag tror inte på idén att uppnå jämlikhet genom att bara belysa kvinnor och kvinnors situation, men ändå! Jag älskar JCO:s böcker om att vara den andra kvinnan, att utnyttjas av andra eller att vara kvinna och göra en klassresa. Jag skulle inte ha något emot ett Kvinnotema. Ett sådant tema skulle dock bara kännas intressant för mig om man kunde separera hen-debatt etc. från temat…
Som tredje tema så önskar jag ett e-bokstema! Det är ju varken en genre eller ett land eller någonting… Men det vore skojigt att lyfta fram e-boken eftersom det pekar så himla mycket uppåt för e-boken nu.
När jag var i tonåren så hade jag en lång period när jag läste massor av Peter Pohl-böcker och älskade i stort sett varenda en. En av hans höjdare, som jag minns det, är Janne, min vän, men när jag nämnde den i en Tematrio för inte allt för länge sedan så fick jag någon kommentar om att en läsare (minns inte vem) hade läst om den nyligt och tyckte att den kändes daterad. Jag tänkte att hon säkert hade rätt. Tiden far inte alltid fram särskilt varsamt, inte ens med böcker… I söndags läste jag dock i DN att just Janne, min vän sätts upp som teater i Skärholmen just nu och den fick fin kritik. Skönt! Samtidigt som jag tror att många av Pohls böcker inte fascinerar dagens tonåringar, så vill jag verkligen tro att berättelsen om Janne och hans hemlighet fortfarande kan beröra.
Jag skrev för någon vecka sedan om Evert Taube-boken med inspelade låtar. Fick då tips i kommentarsfältet om att det också finns böcker med barnsånger. Jag vet inte om det var den här boken det tipsades om, men nu finns det i alla fall en hyfsat ny bok med Lennart Hellsing-visor som Herr Gurka och Krakel Spektakel. Jag hade garanterat älskat den om jag fått den när jag var liten, för jag hade massor av sång- och sagoband och sjöng mer än gärna när jag var barn.
Jag läste hos Bokomaten att J.K. Rowling skriver på manus till filmer som kommer vara spin off till Harry Potter-berättelsen. Först ut är en filmatisering av Fantastic Beasts And Where To Find Them, som jag själv inte har läst, men som tydligen är en ”faktabok” om magiska väsen från Harry Potters värld.
Jag har lite blandade känslor till det här. Jag är otroligt förtjust i Harry Potter-böckerna, men jag läste verkligen den sista boken med en förhoppning om att det verkligen var den sista, att berättelsen skulle avslutas där. Det känns ju så futtigt och onödigt att göra något mer för att mjölka pengar. Jag tror att en fortsättning på Harry Potter skulle göra mig väldigt besviken.
De manus Rowling jobbar på kommer troligen inte direkt ha Harry Potter eller hans kompisar i huvudrollen och så länge det är på det sättet så kan jag kanske i och för sig glädjas åt att få ut lite mer av hennes magiska värld.
Ja, jag vet inte riktigt vad jag tycker, som sagt. Får se hur resultatet blir…
Har ni sett Barnes & Nobles läderinbundna klassiker? Jag skulle kunna posta triljarder bilder, för bok efter bok är så.himla.snygga! Men jag nöjer mig med denna bildkavalkad:
1. 1984 av George Orwell (26%)
2. Krig och fred av Leo Tolstoj (19%)
3. Lysande utsikter av Charles Dickens (18%)
4. Räddaren i nöden av JD Salinger (15%)
5. En färd till Indien av EM Forster (12%)
6. Sagan om ringen av JRR Tolkien (11%)
7. Dödssynden av Harper Lee (10%)
8. Brott och straff av Fjodor Dostojevskij (8%)
9. Stolthet och fördom av Jane Austen (8%)
10. Jane Eyre av Charlotte Brontë (5%)
Jag har bara läst de länkade titlarna och av dessa är det bara Dödssynden som jag verkligen kan rekommendera andra att faktiskt läsa istället för att bara snacka om den. Hehe. Skulle gärna läsa 1984, Brott och straff, Stolthet och fördom och Jane Eyre. Faktiskt skulle jag gissa att titlar som hamnar på sådana här listor är ganska läsvärda allihop. Varför skulle folk annars vilja förknippas med dem?
Sedan kan jag väl också säga att det inte är en surprise att folk ljuger om att de läst Räddaren i nöden. Om fler läste den (idag) så tror jag inte att den skulle vara så hypad, för den är faktiskt inte särskilt bra… Att den alltid rosas och lyfts fram som en favoritbok måste vara lite av ett bevis på att folk faktiskt inte har läst… Sagan om ringen är också en bok med bättre rykte än vad den riktigt förtjänar och när man väl rotar i saken och frågar andra vad de verkligen tycker så brukar det komma fram att andra tycker att den är precis så seg och tråkig som jag också tycker att den är…
Nu har Petters bok, 16 rader, som handlar om hans låttexter, kommit ut. Jag gillar Petter, både som artist och som läsambassadör, eller vad man ska kalla honom. Han brukar ju dyka upp lite nu och då i radio och TV när det snackas om böcker (t.ex. i Min bokhylla i somras) och berätta om sitt intresse för litteratur och hur viktigt han tycker det är att läsa. Om jag har förstått det rätt så började hans läsintresse först på Komvux, men nu är han så nördigt inne i det att han t.ex. kan slänga in rader om Werthers lidande i sitt rappande… Det tycker jag är hur coolt som helst!
På baksidan till 16 rader står det bl.a:
”I boken 16 rader har Petter samlat de mest betydelsefulla texterna ur sin stora produktion. Till varje text har han skrivit kommentarer om hur han tänkte och kände när texten kom till. Vilka referenser han använde. Vad han inspirerades av: sådant han hört, sett, läst eller varit med om. Vilka nyckelorden är, hur har han lagt upp sin berättelse och vilka bilder och känslor han vill förmedla.
Boken visar hur Petter närmat sig språket utan hämningar, både genom att skriva och läsa, och kan därför användas som ett verktyg för att inspirera och öppna nya synsätt för oss att se på text och litteratur. ”
I tisdags maxade jag med inte en, utan två bokcirkelträffar. Då träffades vi nämligen i jobbets bokklubb och sedan var jag på Picket & pocket-träff.
Den här gången hade jag inte läst ut bokcirkelboken. Första gången det hände (för två år sedan!) hade jag mycket att göra privat och hade inte tid att läsa Metro 2033. Det spelade väl också in att jag faktiskt inte var så förtjust i den och att den är rätt så tjock.
Den här gången var det Dumskallarnas sammansvärjning som inte hade hunnits med. Jag började på den lite för sent (förra söndagen). Min tanke var att jag skulle ha gott om tid att läsa ut en bok som av allt och alla beskrivs som extremt rolig och lättsam. Och jag HAR verkligen lagt tid på den. Normalt sett läser jag max 10 min i taget, men med den här boken har jag försökt sträckläsa i timmar, men jag har ändå inte kommit särskilt många sidor framåt… Den är helt enkelt sjukt omständlig, ointressant, stentråkig och allmän BLÄ. USCH. Känner verkligen att jag har hamnat i en frustrerande lässvacka. Jag längtar så efter att läsa ut en bra bok, men tiden finns inte riktigt och den tid jag har lagt ned.. skulle jag vilja ha tillbaka, för på den här boken har den varit totalt bortkastad… Nåja. Nya tag! Tids nog kanske jag skummar igenom de sista 100 sidorna av boken… Kanske.
Jag var för övrigt i gott sällskap av bokcirkeldeltagare som lagt ned denna bok… Bara 2 av 4 (Med näsan i en bok och Nobelprisprojektet) hade läst… Duktiga dem! Jag tror också att alla i gruppen ställde sig ganska frågande till varför den här boken har fått sådan strålande kritik och belönats med Pulitzerpriset och allt vad det är… Vi har börjat betygssätta bokcirkelböckerna och Dumskallarnas sammansvärjning belönades med ett hisnande snittbetyg på 1,2…
Nu ska jag ägna mig åt böcker jag längtat efter de senaste veckorna: Änkans bok, Och ett skepp med sju segel och femti kanoner ska försvinna med mig samt Livet efter dig. Sedan kanske jag försöker mig på någon ny bokcirkelbok.. Nästa Picket & pocket-bok blir Dödens mästarinna, som lär vara en historisk deckare. 🙂
I jobbets bokklubb har vi inte precis läskrav på böckerna… Livet efter dig ingick i förra omgångens böcker, men den har varit så trasslig att få ut från biblioteket, så den har inte blivit läst som jag hade tänkt. Andra böcker vi tog upp senast var En man som heter Ove och Sommarboken. Vi brukar rösta fram några böcker från alla bokförslag som vi lämnar in, men den här gången skippades omröstningen, så till nästa gång läser jag väl ingen särskild bok, faktiskt, utan kämpar väl på med alla de jag har påbörjade här hemma. I jobbets bokklubb tipsar vi mer om böcker än läser en och samma bok.
En tunnis har jag sparat som en karamell i min bokhylla: Jag ringer mina bröder. Jag borde kanske inte ha med denna eftersom den inte är utläst, men jag vill ändå nämna den på något sätt. Khemiri är en stor författare som kan skriva en hel bok på endast 125 sidor.
I somras läste jag en tunnis: Sommarboken av Tove Jansson. Fantastiskt fint skriven bok om en farmor och hennes barnbarn och en sommar på en ö i havet. 192 sidor (ja, lite för lång för detta tema).
Som tredje bok väljer jag Annie Ernaux vardagsdokumentär Journal du dehors. En bok som handlar om ingenting, men ändå säger mycket om vår tid! 107 sidor.
Jag älskar korta böcker, tro det eller ej, för jag blir så otroligt imponerad över författare som kan skriva tight. Att det ändå blev en ganska futtig trio för mig den här veckan (en av mina bokval är ju trots allt oläst och en är för lång :P) beror på att jag inte kommer ihåg vilka böcker jag läst som har färre än 150 sidor. Jag vet att Människor helt utan betydelse, en av mina alla tiders favoritböcker, går att läsa på några timmar, men den kanske ändå inte är riktigt så kort till sidantalet som man kan tro? Ja, jag vet inte.. Bodil Malmsten är också duktig på att skriva tunna böcker som rymmer massor, men jag har svårt att peka ut någon enskild bok som jag vet är ca 100 sidor. Hade jag haft alla mina utlästa böcker hemma så hade jag kunnat kolla efter, men det har jag inte…
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
Bokmässan närmar sig med stormsteg, men som vanligt befinner jag mig i Umeå med en massa jobb att ta itu med, danslektioner som jag ogärna missar och stundande tjänsteresor som gör att jag helst inte vill lämna stan i onödan nu när jag faktiskt kan vara hemma. Så nej, jag kommer inte att besöka Bokmässan i år (heller). Veckans Tematrio handlar dock om Teman på Bokmässan: ”Vilka teman skulle ni vilja ha på Bokmässan?”. Eftersom jag aldrig har varit på Bokmässan så har jag inte så stor koll på vilka teman som redan har avhandlats och vad mässans teman egentligen innebär i praktiken. Hur som helst:
