Jag läser inte bara bokbloggar, utan följer också ett antal livsstilsbloggar och en av mina stora favoriter i genren är UnderbaraClara, där Clara Lidström bloggar om sitt liv på landet utanför Umeå. Jag gillar hennes stil och sympatiserar med hennes åsikter om hållbar utveckling och konsumtion.
Både stil och hållbar utveckling är teman i boken UnderbaraClaras garderob, som hon skrivit och fotat tillsammans med systern, Anna Lidström, som är designer och stylist till vardags. Boken är fylld med tips på hur man kan pimpa kläder och accessoarer som man har tröttnat på, eller fixa nya. Boken är sprängfylld av snygga bilder och har tydliga instruktioner för allt pyssel. Varvat med pysselprojekt så finns också personliga texter om att vara tonåring och hitta sin egen stil, att hitta kreativiteten m.m. Det finns också avsnitt med praktiska tips om garderobsrensning, förvaring och klädvård.
Jag gillar den här boken! Den är peppande, snygg och välskriven. Inget av projekten i boken framstår som alltför knepigt, utan är väldigt bra för att inspirera till att pimpa och fixa. Jag gillar också särskilt texten där Clara skriver om billiga kläder och jämför dem med morötter: hon berättar om hur hon kämpat med sina morötter och sedan njutit av att äta varenda en, krokig som rak, medan köpemorötter är så billiga och lätta att få tag på att man känner att det inte spelar någon roll om de kastas.. Hon är något viktigt på spåren när hon skriver om vikten av att vårda och ta hand om våra prylar. Även om det finns billiga kläder så innebär det inte att de är slit och släng. Med den här boken ger UnderbaraClara och hennes syster en massa kreativa och roliga förslag på hur man kan förlänga livslängden även på kläder och skor som man kanske har tröttnat på.
Jag noterade för ett tag sedan att mitt lånekort på universitetsbiblioteket har väldigt generös giltighetstid. Jag har behövt förnya mitt lånekort vid två tillfällen. Den första gången var jag fortfarande student på civilingenjörsprogrammet och var tvungen att akut förnya kortet när jag stod med kursböcker vid utlåningsautomaten och inte kunde låna. Den andra gången skulle jag låna om mina skönlitterära långlån (somliga lånade 2009) och blev plötsligt varse att det inte gick att låna om. Panik! Jag trodde först att bibblan hade slutat med öppna omlån, vilka är en av de stora anledningarna att jag väljer att låna från UB hellre än folkbiblioteken i stan, och jag såg framför mig hur jag skulle behöva släpa iväg påsvis med olästa böcker, som jag ska läsa ”snart”, till bibblan och mata in dem på återlämningsbandet. Det kändes SÅ sorgligt.
Men. Det visade sig att det som vanligt går bra att låna om, men kortet behövde återigen förnyas. Jag har räknat med att behöva upprepa proceduren om tre år, men icket. Nu kan jag tydligen tryggt gå till UB och låna om böcker fram till 2113-02-12. Ja, det kan man ju känna sig ganska nöjd med. Får se när de får tillbaka det exemplar av Strändernas svall som jag håller sedan några år tillbaka. I värsta fall får väl någon anhörig återlämna någon gång nästa sekel.
Veckan Tematrio handlar om yrken: berätta om tre romaner/böcker/texter som innehåller ett yrke i titeln.
En bok jag läste nyligt är den moderna klassikern Den franske löjtnantens kvinna. Jag vet inte om löjtnant är ett yrke lika mycket som en titel..? Men ändå. Det är en fin bok om livet under den viktorianska tiden.
Drottning är kanske inte heller ett yrke. Eller? I brist på titlar så väljer jag ändå Drottningen vänder blad som handlar om när drottning Elizabeth blir en sådan inbiten bokmal att hon försummar sina plikter.
Min tredje bok blir Hypnotisören, som säkert alla har läst.. Blodig deckare!
Vi har haft lite paus med bokcirkeln över sommaren, men nu är den igång igen! Känns kul! Jag vet inte hur min höst ser ut med tjänsteresor, men jag hoppas på att inte missa allt för många bokcirkelträffar. Nästa gång läser vi Dumskallarnas sammansvärjning. Måste gå förbi bibblan och låna snart!
Åh, vad glad jag blev när jag kom hem och hittade Bodil Malmstens senaste loggbok, som jag liksom hade glömt skulle komma ut redan nu. Vill läsa, läsa, läsa! Tydligen är den den sista i en serie. Det känns lite trist faktiskt att det inte kommer fler, men jag hoppas och tror att det kommer ut en massa andra böcker av Malmsten framöver. Hon är verkligen en av Sveriges bästa författare: en sådan där ovanlig författare som sätter varje ord och där varje text är alldeles lätt och ändå så koncentrerad.
Och titlarna! Titlarna till hennes loggböcker är verkligen underbara. Och ett skepp med sju segel och femti kanoner ska försvinna med mig… Ja, ni hör ju!
Jag har hittat fler bokpoddar! Bland annat har jag lyssnat intresserat på arkiverade avsnitt av Horunge de senaste dagarna. Det är en podd av ett gäng förlagsmänniskor och hittills har de till exempel avverkat teman som e-böcker och egenutgivning. Kul att få lite ”insider”-information! 🙂
Det är väl inte allt för lätt att ge ut sin egen bok och nå ut med den, i och med att det är svårt att lyckas distribuera den utan ett förlag i ryggen. Själv tycker jag att det ibland föder kul, alternativa idéer. Här om veckan fick jag till exempel information om att författaren Robert Kviby släpper sin kommande spänningsroman Listan som e-bok med fri nedladdning de första 10 dagarna och möjlighet att stödja författaren med valfritt belopp. Du hittar den på www.robertkviby.se från och med 19:e augusti.
Nu är semestern slut och jag är tillbaka på jobbet sedan i måndags. Det kändes faktiskt ganska motigt att avsluta semestern, inte minst för att det blev sommarvarmt just då… Efter en arbetsdag som varade i ungefär 8,5 h och och som mest fylldes av en massa administrativt jobb, som man kan behöva komma ikapp med efter några veckors frånvaro, så packade jag ihop och kände att jag ville köpa mig en bok som belöning. Valet föll på UnderbaraClaras garderob, som jag verkligen är peppad på att bläddra i eftersom jag gillar Claras (och hennes systers) stil och inställning till konsumtion (inte köpa en massa nytt; nog för att jag själv är för rädd för ohyra för att köpa second hand, men…).
Som alltid fick jag för mig att slänga med en pocket i beställningen. Jag var extremt nära att ta med Brott och straff, men i sista stund bestämde jag mig för att inte låta en så tjock bok få komma hem till mig. Jag har ju redan så många tegelstenar och innerst inne fattar jag inte varför riktiga författare inte kan banta ner sina böcker till < 300 sidor. Det ska väl dessutom krävas en lång semester för att jag ska palla med att läsa en 600 sidors-bok nu för tiden. Och vilken handväska rymmer en sådan fet bok? Inte mina i alla fall!
Så NEJ. Det blev ingen Brott och straff denna gång. Istället bläddrade jag runt på min att läsa-lista som jag har på Boktipset och valde en av de böcker som sidan förhandstippar ett riktigt högt betyg för min del (5 av 5 minsann!). Det blev Den osynliga bron. Någonstans när jag såg en balettdansare på framsidan (Vet ni att jag dansar balett? Nu gör ni det! :P) så var det klippt. Klick, klick.
Nu är den hemma. Och jag har en tår i ögonvrån (lätt överdrift). Den är ju för i helvete tjockare än Brott och straff! Det hade man ju kunnat kolla i förväg, men det glömde jag som vanligt bort…
Jag blir mer och mer avig till att flytta till en större lägenhet (oklart varför), men det här med att spontantinköpa de fetaste böckerna i världen på löpande band.. Ja, det går helt enkelt inte ihop med att ha en enda rad i en Expedithylla avsatt för böcker. Snart måste jag börja förvara olästa böcker på andra platser. Kanske kan ha några på jobbet? Eller gömma dem hos min kille, som för övrigt inte ens har någon bokhylla. Hm.
Jag gillar Cornelis Vreeswijk (i och för sig lite mindre än tidigare sedan jag läst Liv Strömquist…)! En av mina första CD var faktiskt en dubbel-CD med hans musik. Jag såg att det kommer ut en presentbok om Vreeswijks musik nu i höst. Verkar riktigt fin!
Ni vet säkert att jag är kemist (eller ingenjör egentligen, men det är ju trots allt kemiinriktningen jag har gått). Märkligt nog har jag i yrkeslivet knappt berört något av det jag lärde mig under kemistudierna och nu när jag doktorerar så har jag inte ens kemi som ämne (jag doktorerar i teknisk fysik). Ändå är jag alltid i själ och hjärta kemist. 🙂 Och som kemist är man närmast unik i det här landet, där det bara finns några få studieorter kvar där det erbjuds grundutbildningar i kemi och där det utbildas bara en handfull kemilärare per år. Arbetsmarknaden är väl inte sådär jättestrålande för en nyutexad kemist, vad jag kan förstå, och den var absolut stendöd när jag själv tog examen 2010, men ja.. Nog borde Sverige vinna på att kemi fick lite högre status och att fler lockades att utbilda sig inom detta? Jag tror i alla fall att det på sikt kommer att bli väldigt tufft för många industrier att rekrytera duktiga kemister! Det gäller ju inte minst här i Norrland, där det finns så mycket pappers- och massaindustri och annan kemisk industri. För att inte tala om all forskning!
Någon som länge har gjort kemi mer intressant och tillgängligt är professor Ulf Ellervik, som tidigare gett ut boken Ond kemi och som också har varit värd i Sommar i P1 m.m. Nu är han åter aktuell med en kemibok: Njutning. Förlaget skriver bl.a:
”Njutning är all den kemi som gör oss lyckliga. De sköna konsterna, kärlek och känslor, matlagning och goda viner har alla sin självskrivna plats här. Det är en pedagogisk och vindlande resa genom köket, parfymindustrin, smyckeskrinet och sovrummet. Många oväntade frågor får svar:
Hur länge varar egentligen en förälskelse?
Varför smakar champagne inte så gott på toppen av Mount Everest?
Hur kan Viagra göra dig mer blåögd?
Varför är sushi så attans gott?
Vad är likheten mellan en babianrumpa en klädsam rodnad? ”
Låter onekligen roligare än min avhandling, om jag ska vara ärlig. :p
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
Jag läser inte bara bokbloggar, utan följer också ett antal livsstilsbloggar och en av mina stora favoriter i genren är UnderbaraClara, där Clara Lidström bloggar om sitt liv på landet utanför Umeå. Jag gillar hennes stil och sympatiserar med hennes åsikter om hållbar utveckling och konsumtion.
