Det rapporteras om att bibliotekslånen minskar i Sverige, men det gäller inte min kommun, faktiskt. Jag läste i lokaltidningen att antalet besök på folkbiblioteken har ökat med 2,6 % (i hela landet har besöken minskat med 2.1 %). Härligt att höra! Jag fattar inte varför inte fler lånar böcker. Varför skulle man inte, liksom? I ett samhälle där allt handlar om konsumtion och där var och en måste betala för sig i allt större utsträckning, så är det nice att det faktiskt finns möjlighet att vandra runt i ett bibliotek och låna vad som helst och bara betala med lite skattepengar. Fint system. Låt det aldrig försvinna!
Personligen så bidrar jag väl inte precis till statistiken. Jag lånar helst på universitetsbiblioteket eftersom de har fria omlån… 😉
Jag läser inte bara bokbloggar, utan följer även en drös andra bloggar med olika tema. En av mina favoriter är UnderbaraClara, som jag har läst sedan den tiden hon bloggade från Umeå (där jag själv bor, alltså) och postade generöst med inlägg med dagens outfit. Vad jag särskilt gillar med UnderbaraClaras blogg är just hennes inlägg där hon visar upp kläder, för hon gör så sjukt coola vintagefynd och har en självsäker och unik stil. Därför känns det extra kul att hon nu, tillsammans med sin syster, är aktuell med en bok om just stil: UnderbaraClaras garderob. Gud så kul!!
Den här veckan handlar Tematrio om Hembygden: ”Berätta om tre bra texter/författare från er hembygd”. Jag är Umebo och jag vet att det finns ett antal böcker som utspelar sig i staden. Det var faktiskt inte alls länge sedan umeböcker diskuterades på Twitter och då omnämndes t.ex. Johanna Lindbäck och själv drog jag till med barnboken Folke och Frida, som jag hört mycket bra om från kollegor som läst. Själv har jag dock inte jag läst så många (för att inte säga någon!) bok som utspelar sig i Umeå(!)… :p
Två skrivande västerbottningar är ju annars Torgny Lindgren, som jag tycker är hemskt ojämn (Pölsan kan jag rekommendera! Hummelhonung är typ det absolut värsta jag läst.. ;)) och P.O. Enquist (ingen av hans böcker som jag har läst hittills lever kvar i minnet som någon favoritbok, men läs t.ex. hans memoarer, där han bl.a. skriver om uppväxten i Hjoggböle). En tredje författare är Peter Sjöstedt, som skickade sina noveller till mig för några år sedan. Han är faktiskt umebo, liksom jag! Och jag gillade novellerna. 🙂
Mia med bloggen Cum libris non solus har utmanat mig igen :); den här gången med en sommarläsningsutmaning:
1. Vilka 5 böcker bara MÅSTE hinna läsas i sommar?
Fågeln som vrider upp världen är mitt stora projekt. Jag vill också läsa En man som heter Ove, som vi har pratat om i jobbets bokklubb och som jag planerar att läsa som e-bok. Jag kommer absolut hinna lyssna klart på ljudböckerna Älskaren av Marguerite Duras och Mordets praktik av Kerstin Ekman (den har jag redan börjat på!). Sedan ska jag såklart läsa Och bergen svarade; Khaled Hosseinis nya! 🙂
2. Vilken bok är du egentligen inte så sugen på men känner att det är dags att ta tag i?
Jag har några böcker på franska som det har gått segt med… Men nu kanske det är dags att läsa Les gens du Balto av Faïza Guène.
3. Var är bästa stället att läsa i sommar?
Ute på sjön! På en varm klippa utan allt för mycket myror och kryp…
4. Handen på hjärtat, var tror du att du faktiskt kommer att läsa någonstans?
Jamen jag tror på klippan! Tror även att jag läser lite här hemma såklart; kanske ute på gården om vädret tillåter. Och i killens stuga. 🙂
5. Vilken bok tror du kommer bli sommarens bästa?
Jag har sjukt höga förväntningar på En man som heter Ove! Alla säger att den är så otroligt bra (och lite sorglig).
7. Strand eller hängmatta?
Stranden, helt klart! Fattar ärligt talat inte grejen med hängmatta. Obekvämt ju?
8. Deckare eller roman?
Roman.
9. Favoritgenre?
Sådana där tighta, korta berättelser där varje ord är noga avvägt och sitter rätt – små berättelser som rymmer typ allt. Men det kanske inte är en genre. Hehe.
10. Tagga 3 andra!
Det är nog redan så många som berättat om sina sommarplaner, så jag skickar inte vidare till några fler. Men dela gärna med er om bra boktips inför sommaren i kommentarfältet! 🙂
Jag har några lediga dagar nu runt Nationaldagen och härligt nog så har jag prickat in någorlunda sommarväder. Jag bor ju i Umeå, så jag har ju levt i högsommarvärme i flera veckor eftersom sommaren kom så himla tidigt i år. Nu är jag däremot i Uppland och där har det varit lite sisådär ett tag… Men nuså. Jag lyssnar på podcasts och läser ut påbörjade böcker. Just nu är jag inne i Fågeln som vrider upp världen och den är ju ”ganska” tjock, så den håller nog ledigheten ut och några veckor till… :p
Nåväl. Podcasts! I år är ju Liv Strömquist en av sommarvärdarna i Sommar i P1, men redan nu kan du lyssna på Strömquist; hon är en av veckans gäster i Värvet. Där avslöjar hon bl.a. att hon jobbar på ett nytt seriealbum. Längtar!
Fågeln som vrider upp världen ligger för övrigt gömt i fodral. Får lite nu och då frågan om det är en bibel, men det är det alltså inte… :p
Med anledning av nationaldagen (Hipp hurra! Är det någon som firar?) så handlar Tematrio om Svenska klassiker, vilket är ett tacksamt tema för mig, som läser så otroligt mycket svenskt… 🙂 ”Berätta om tre svenska favoritförfattare!”
Min ständiga favorit är Hjalmar Söderberg, vars böcker känns modernare och bättre än ungefär allt som ges ut idag. Fulländat och stilsäkert skrivet.
Av nutida författare är Bodil Malmsten närmast Söderbergs stilistiska briljans. I höst kommer ytterligare en i hennes serie med loggböcker. Längtar massor! När man läser Malmsten så imponeras man hela tiden över hur avvägt allt verkar vara. Varje ord vägt på guldvåg.
Jag har sagt det förr och jag säger det igen: varför skriver inte John Ajvide Lindqvist något som inte är… skräck? Visst är det lite knasigt att jag säger detta om Sveriges kanske mest populära skräckförfattare, men jag tycker att han skriver så makalöst bra och har sådan intressant insikt i hur människor fungerar att det är lite synd att han håller sig till en genre som jag i någon mening faktiskt inte är så förtjust i.
I Hanteringen av odöda vaknar döda till liv igen en natt. Det börjar med Eva, avliden hustru till David, som plötsligt kan röra sig igen och till viss del tala. David inser dock att det här inte är hans saknade fru; blicken är helt tom. Ändå vaknar såklart förhoppningen om att hon ska bli sig själv igen. Stockholm fylls snart av vandrande o-döda från bårhus och begravningsplatser. Elvy och hennes barnbarn Flora märker till deras förvåning att den forne maken, respektive morfadern, knackar på dörren igen. För Elvy, som är djupt kristen, vaknar idén om att det här är ett tecken på att Jesus återvändande är nära förestående. Journalisten Mahler kastar sig omedelbart till kyrkogården och gräver upp kistan där hans barnbarn har lagts för sista vila. Liket är äcklande, men innehåller ändå något slags liv, vilket barnets mamma snart också blir varse. De tar med sig det uppsvällda barnliket för att vårda honom i Mahlers sommarstuga.
Samhället vet inte hur de ska hantera den nya situationen. Odöda förvandlas till forskningsobjekt och spärras in tills vidare. Anhöriga reagerar på olika sätt, men många vill inte skiljas från deras återvändande anhöriga.
Boken är på spännande och intressant. Som vanligt drar Ajvide Lindqvist saker till sin spets när han skriver om människor i sorg. Kan man älska ett barn så mycket att man kan hantera att kroppen är ett liks? Ajvide Lindqvist skriver fantastiskt bra, som vanligt, men naturligtvis blir man också äcklad. Jag vet inte om jag vill läsa om lik och förruttnelse egentligen.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
Den här veckan handlar Tematrio om Hembygden: ”Berätta om tre bra texter/författare från er hembygd”. Jag är Umebo och jag vet att det finns ett antal böcker som utspelar sig i staden. Det var faktiskt inte alls länge sedan umeböcker diskuterades på Twitter och då omnämndes t.ex. Johanna Lindbäck och själv drog jag till med barnboken Folke och Frida, som jag hört mycket bra om från kollegor som läst. Själv har jag dock inte jag läst så många (för att inte säga någon!) bok som utspelar sig i Umeå(!)… :p
Med anledning av nationaldagen (Hipp hurra! Är det någon som firar?) så handlar Tematrio om Svenska klassiker, vilket är ett tacksamt tema för mig, som läser så otroligt mycket svenskt… 🙂 ”Berätta om tre svenska favoritförfattare!”
Jag har sagt det förr och jag säger det igen: varför skriver inte John Ajvide Lindqvist något som inte är… skräck? Visst är det lite knasigt att jag säger detta om Sveriges kanske mest populära skräckförfattare, men jag tycker att han skriver så makalöst bra och har sådan intressant insikt i hur människor fungerar att det är lite synd att han håller sig till en genre som jag i någon mening faktiskt inte är så förtjust i.