En annan av årets böcker är den komiska och ändå allvarliga boken Sju jävligt långa dagar, där huvudpersonen får sju jävligt långa dagar tillsammans med sin familj. De ska nämligen sitta shiva (judisk sorgevecka) efter pappans bortgång och alla syskon samlas med sina egna problem. Upplagt för problem!
Som tredje bok tar jag en deckare jag lyssnade på som ljudbok förra året: 80° från varmvattnet. Den kretsar kring abortfrågan och är väldigt intressant.
När Bonnier köpte upp Pocketshop började det diskuteras vad det kommer att betyda för utbudet av litteratur. Jag börjar nu förstå problemet med att stora förlag kontrollerar försäljningen i allt fler butiker. När Åhléns startade sin höstrea, visade det sig t.ex. att alla titlar utom tre kommer från Bonniersförlag. Försäljningen på Åhléns sköts av Pocketgrossisten, som menar att det är enklast att ta alla titlar från samma förlag, om det är möjligt. Säkert enkelt, men mest enkelspårigt. Eller?
Förra året introducerade Akademibokhandeln Läsborgarmärket, som PR, såklart, men också i syfte att inspirera unga att läsa. Jag gillade verkligen idén, kanske för att jag själv aldrig tog särskilt många simmärken eller ridmärken, som liten. 😉 Nåja. Det är verkligen positivt att läsa mycket. Finns det något som är mer allmänbildande?
Akademibokhandeln gör nu en ny satsning: Läs-Racet, som är en tävling där skolklasser i åk 1-9 ska ta fram idéer som inspirerar till läsning. Kul att Akademibokhandeln fortsätter att satsa på ungas läsning. 🙂
Hittills har förresten 40 000 märken delats ut. Coolt!
Frid på jorden är en kort liten novell av Selma Lagerlöf. Jag läste den som e-bok, där novellformatet ofta är extra bra, eftersom e-böcker är så enkla att plocka fram när man får lite dötid, t.ex. i väntan på bussen. Novellen kretsar kring en familj som oväntat får besök av den försvunna dottern, som berättar om hemska övergrepp och väcker en stark önskan att hämnas.
Det är den första novellen jag läser av Lagerlöf, som jag annars känner till genom ett antal romaner. Jag tycker att hon är lite ojämn. T.ex. uppskattade jag inte alls Gösta Berlings saga, men blev väldigt gripen av Kejsarn av Portugallien. Frid på jorden tycker jag hör till hennes bättre texter. Den var både spännande och tankeväckande.
Lite nu och då poppar det upp nya pekböcker med roliga teman. Roliga för föräldrar alltså. Nu senast är det Pekbok för huliganer som fick mig att le lite när jag läste om den.
Merparten av Sveriges ungdomar exponeras idag för fotboll i alla dess former. Med Pekbok för huliganer får de små liven en dokumenterat verklighetsbaserad bild på livet på läktaren redan från start. Pekbok för huliganer är oförblommerat läktaräkta i såväl språk som illustrationer och det är bara att acceptera att den som först lär sig spelreglerna har störst chans att överleva; se till att det blir dina och dina vänners telningar.
Ja, det ska väl börjas i tid… 😉
En annan barnbok för vuxna är Sov nu för fan, med typiska barnboksrim, men som egentligen alla är frustrerade texter om att barnet aldrig somnar. Den verkar vara himla rolig.
Svensk bokhandel har den senaste tiden skrivit mycket om läsplattans framtid och om e-boksförsäljning i Sverige. De lyfter många intressanta frågeställningar, som: Hur mycket är svenskar beredda att betala för en läsplatta? Hur ska plattor kunna säljas i Sverige när internationella giganter som Amazon, Kobo och Barnes & Noble har egna plattor med integrerade appar för att kunna köpa böcker direkt i plattorna? I praktiken säljer t.ex. Amazon läsplattor med förlust, men tar väl igen det genom att de säljer tillräckligt mycket e-böcker. Här i Sverige är försäljningen blygsam och den enda som har satsat på en ”egen” läsplatta är Adlibris med sin Letto. Det är väl knappast troligt att e-boksförsäljningen kan täcka förlusten från för billiga läsplattor. Här köps det ju så förhållandevis få böcker!
Själv är jag inte beredd att köpa e-böcker som är dyrare än pocket och e-böcker säljs ju dessvärre till priser runt ca 150-200 kr. Jag är heller inte ett dugg intresserad av en läsplatta som är gjord för att man ska köpa böcker via en specifik bokhandel. Amazons Kindle-läsplattor stödjer t.ex. inte de filformat som finns på svenska bibliotek, vilket är rätt så värdelöst, om du frågar mig. Faktiskt är jag heller inte intresserad av en surfplatta, även om de såklart är mer mångsidiga än en platta som ”bara” kan användas för att läsa e-böcker. En ljusstark skärm kan inte mäta sig med e-bläck när det kommer till ergonomi. Det är bara så!
Vad jag är intresserad av är bra e-bläcksplattor som är bekväma att läsa på och enkla att använda. Jag har ju en sådan, även om den är primitiv jämfört med dagens modeller med wifi och pekskärm. Nästa steg borde vara att göra något åt e-bokspriserna och att få upp intresset för plattorna. Det går så otroligt långsamt att introducera läsplattorna i Sverige och jag förstår inte varför. Om det säljs 70 miljoner böcker per år i Sverige, så borde det väl finnas tillräcklig många bokälskare för att det ska finnas en marknad för läsplattor? På en läsplatta kan tusentals titlar rymmas och det är möjligt att t.ex. öka/minska teckenstorleken efter behag. Bara de grejerna borde göra läsplattor attraktiva. Hur många är det inte som packar resväskan full med böcker och som tycker att pocket är dryga med sin puttiga teckenstorlek? Det måste vara så att ingen vågar satsa tillräckligt mycket på att sälja dem. Visst, det finns en handfull nätbokhandlare som också säljer läsplattor. Men gå till en elektronikbutik och be om att få se en läsplatta. Förmodligen blir du visad en iPad!
Jag har skrivit en del om Stora ljudbokspriset och i år har jag också lyssnat på flera av de nominerade. Mest har jag hållit en tumme för Stjärnlösa nätter, som jag tyckte var väldigt tankeväckande och bra. Priset har nu delats ut och i år går det till Eva Hornungs Hundpojken, i uppläsning av Jonas Malmsjö. Det blir första priset som går till en utländsk författare och första gången som priset går till en kvinna. Boken är helt okänd för mig, men nu har jag en extra bra anledning att lyssna på boken. 🙂
I år har det också delats ut ett hederspris, som gick till Storytel. Storytel är ett företag som säljer strömmade ljudböcker. Roligt! 🙂
Det känns som att jag inte gör annat än rapporterar över priser och utmärkelser som haglar över Gunilla Bergström, ”Alfons mamma”. 😉 Nu senast har hon fått medalj av regeringen för ”sin nydanande gärning som barnboksförfattare och bilderbokskonstnär med osvikligt barnperspektiv”. Delas ut idag på Bokmässan! Vet ej vilken tid, för jag är inte där själv. 😉
Jag kan ingenting om medaljer och den enda medalj jag själv någonsin skulle kunna få är väl NOR (Nit och redlighet i rikets tjänst… Som delas ut efter 30 års arbete i statens tjänst – d.v.s. bara 28 år kvar för min del). Bergström får något som är lite häftigare än NOR: Illis quorum meruere labores, vilket lär betyda Åt dem vars gärningar gör dem förtjänta av det.
Visste ni att man kan göra böcker av Wikipediaartiklar? Det vet i alla fall personen bakom pseudonymen Wade Anastasia Jere, som tydligen är ”författare” till över 5000 böcker. Jag läste i DN att nätbokhandlare blir spammade och har svårt att sortera bort alla fejkade böcker som egentligen bara består av automatiskt genererade böcker, baserade på Wikipediaartiklar. ”Böckerna” kan handla om allt från tågstationer till Haitis ekonomiska reformer, men ibland träffar de väldigt rätt och har liknande titlar som populär facklitteratur. Jag hade ju lite problem när jag handlade kursböcker senast, men jag är åtminstone glad att jag slapp få ett Wikipediahäfte för 900 kr istället för det jag hade tänkt…
Knasigt fenomen, det här med robotböcker. Dagens samhälle handlar verkligen inte om att aktivt söka information, utan om att kunna sortera bland all information man blir serverad. Det gäller ju kommentarsfältet på WordPressbloggar (men aldrig på min tidigare bloggplatoform, Textpattern!), e-posten och nu… bokhandlarna.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
