• Den nya Isabel

    Jag spår att novellen kommer att få lite av ett uppsving framöver. Jag har nu läst ett par noveller i e-boksformat och tycker att det är en riktigt bra kombo med det digitala formatet och novellformen. Romaner kan jag läsa på läsplatta som vilken bok som helst, men ibland vill man också ha en e-bok att läsa när man har någon kort stund över, t.ex. i väntan på bussen. Då passar noveller utmärkt bra.

    Den nya Isabel är en novell av Katherine Mansfield, som fram till nu har varit helt okänd för mig. Novellen innehåller dock, som tur är,  en introduktion till författaren. Mansfield är känd för just sina noveller och hon umgicks mycket med Virginia Woolf och andra samtida författare, innan hon gick bort i förtid i tuberkulos.

    Novellen kretsar kring Isabel, som lever ett bohemliv samtidigt som hennes man tvingas fara på tjänsteresa alldeles för ofta. Mannen längtar efter sina barn och sin fru, och, framför allt, letar sig tankarna till hur det var förr, innan Isabel skaffade sig sin nya livsstil och sina excentriska vänner. Isabels vänner tycker att maken är tråkig och stel och Isabel väljer att spendera sin tid med dem hellre än med honom. Men kanske är ett ömt brev det som ska ändra situationen?

    Jag tyckte att det var en väldigt fin berättelse. Den är inte lång, men lyckas ändå ringa in många känslor och skildra dem på ett exakt och precist sätt. Det är inte ofta jag hinner leva mig in i en berättelse när jag läser en novell, men den här gången gjorde jag det. Trots sidantalet känns berättelsen gripande och karaktärerna levande.

    Du hittar boken hos bl.a. Bokus och Adlibris.


  • Sushi!

    Sushi!

    Igår var det bokcirkelträff på jobbet igen. Jag har missat någon/några gånger på rad, men det gör inte så mycket. Det är mest en boktipsarklubb och boktips har jag ändå. 😮 Nya ”bokcirkelböcker” blev i alla fall en flitigt ombloggad bok, Sju jävligt långa dagar, och en bok, som för mig är helt okänd, Drömhjärta. Jag tänker läsa båda. 🙂 Det är ju så kul när man läser böcker man inte skulle ha kommit på att läsa annars!

    Apropå bokcirkel missade jag den senaste Picket & Pocket-träffen också (jag är med i två bokcirklar), men jag ser fram emot nästa, som blir senare i sommar. Till den gången ska vi läsa valfria böcker. 🙂


  • Bra barnböcker

    Förra året belönades Gunilla Bergström, som bl.a. har skrivit böckerna om Alfons, med Emilpriset till Astrid Lindgrens minne. Priserna fortsätter att regna över Bergström, som med sina fina barnböcker är väl värd all uppmärksamhet. Nu senast belönades hon med Astrid Lindgrens världs stipendium på 30 000 kr, som årligen delas ut till en person eller organisation, som i Pippi Långstrumps anda använder sin kunskap och makt till att glädja och hjälpa barn. Fint! 🙂 Alfonsböckerna är verkligen kanonbra och några jag minns väl från min egen barndom. Det bästa är att generation efter generationer uppskattar dem. Det är bra betyg!

    Foto: Jörn H Moen


  • Pratigt

    Som de flesta säkert redan har uppmärksammat har SR avslöjat vilka som är årets sommarpratare i Sommar i P1. Som alltid finns en hel drös författare representerade bland pratarna. 🙂 Själv ser jag framför allt fram emot att lyssna på Sara Bergmark Elfgren, som bl.a. är medförfattare till Engelsforstrilogin, den 30:e juli, och roliga Martina Haag den 12:e augusti.


  • Trevliga ljud, absolut

    Det är dags för Stora ljudbokspriset igen (tidigare: Iris ljudbokspris). I år har många gratulerat uppstickaren A nice noise, som står bakom hela hela tre av de sju nominerade: Stjärnlösa nätter av Arkan Asaad, Änglarnas svar av Stefan Einhorn och Alla mina vänner är superhjältar av Andrew Kaufman. Jag vill gärna tro att de många nomineringarna dels beror på att böckerna är bra, såklart, men också på att ljudboksproducenten är riktigt duktigt på att marknadsföra sig på sociala medier. Facebooksidan uppdateras flitigt och förlaget marknadsför sig aktivt på bokbloggar. Jag och många andra bokbloggare har fått en hel del av deras titlar. Själv har jag lyssnat på både Stjärnlösa nätter och Änglarnas svar, men Alla mina vänner är superhjältar har också blivit flitigt ombloggad. Jag är också supersugen på att lyssna på den. Den är ju uppläst av min favorit, Morgan Alling! Utan att ha lyssnat på den hoppas jag lite att det är just den som ska vinna. Alling är ju fantastisk..! Annars kan jag inte annat än tipsa om såväl Änglarnas svar som Stjärnläsa nätter, kanske särskilt Stjärnlösa nätter, som jag har uppmärksammat i flera inlägg i år. Det är en mycket intressant och engagerande berättelse om en ung man som blir bortgift mot sin vilja.

    Övriga titlar har jag inte lyssnat på, men de andra nomineringarna är alltså Minnet av en smutsig ängel (Henning Mankell), Felicia försvann (Felicia Feldt), Hundpojken (Eva Hornung) och Dehlis vackraste händer (Mikael Bergstrand). Prisutdelning sker på årets Bokmässa.


  • Det kanske är färre bibliotek som behövs

    Alltså… Den här skolbiblioteksdebatten som har poppat upp. KB rapporterar att bara hälften av landets skolelever har tillgång till ett skolbibliotek. Det låter ynkligt, såklart, men vad innebär det egentligen? Jag är inte så säker på att vi hade något skolbibliotek i min 1-6-skola, men en större bokmal än mig fick man nog leta efter. Allt handlar inte om skolbibliotek, och framför allt inte om antalet skolbibliotek.

    En lärare jag känner jobbar på en liten friskola, där man nyligt har varit tvungen att avsätta en inte helt obetydlig summa för att köpa in rätt antal böcker och ställa i ordning ett rum där de kan stå och vara katalogiserade. Fint. Men alla elever hade redan innan tillgång till e-böcker på läsplatta och ortens bibliotek på gångavstånd. Det räckte dock inte. Alla skolor, oavsett storlek och behov, ska ha bibliotek.

    Jag är absolut av åsikten att det är mycket bättre med bra bibliotek än många bibliotek. Det kan inte anses vara rimligt att ha bemannade bibblor på hur små skolor som helst. Lärare har ett slitsamt jobb och får en pinsamt låg ersättning och vidare är det inte alla skolor som kan erbjuda särskilt mycket resurser till undervisningen. Man kan fråga sig om skolor ska vara så små och ha så knappa resurser, men det är en helt annan fråga. Nu, när det nu råkar finnas små skolor, är det minsta man kan begära att de får slippa att bränna pengar på bibliotek, som har små utsikter att bli något annat än oinspirerande bokrum där pappersböcker står och samlar damm. Jag tycker att Sverige behöver färre skolbibliotek.

    Foto: Gary Tamin/stock.xchng


  • Avstånden fortsätter att krympa

    Det var skönt att höra att Södertörns högskolas översättarutbildning, som för bara några månader sedan planerades att läggas ned, nu är räddad och startar i höst. Det finns många duktiga översättare, framför allt inom engelska-svenska, men det finns ju så många andra språk där ute! Vad vore svensk bokutgivning utan konstnärliga översättningar av t.ex. Pamuk? Hur vore det om det inte direktöversattes böcker som t.ex. den omåttligt populära Igelkottens elegans? Bra mycket tråkigare!


  • För levande och döda

    För levande och döda är en diktsamling från 1989 av Tomas Tranströmer. Här rör sig dikterna mellan Andra världskriget, uppehåller sig kring 1800-talsporträtt och skildrar liv och död ur olika aspekter. Den är en riktig fin samling. En av mina favoriter ur den är Madrigal:

    De svåraste brotten förblir ouppklarade trots insats av många poliser. På samma sätt finns någonstans i våra liv en stor ouppklarad kärlek. Jag ärvde en mörk skog men idag går jag i en annan skog, den ljusa.

    Boken finns i samlingsvolymen Dikter och prosa 1954-2004, som bland annat finns att köpa hos Bokus och Adlibris.


  • Ännu en sida av Doktor Glas

    Doktor Glas hör till mina favoritböcker i gott sällskap med andra titlar av samma författare. Fler än jag har fascinerats av berättelsen om Doktor Glas, läkaren som hamnar mitt i ett etiskt dilemma när en av hans kvinnliga patienter ber honom att hjälpa henne att få hennes make att hålla sig ifrån henne. Bengt Ohlsson fascinerades så mycket att han valde att spinna vidare på berättelsen och berätta den ur makens, Gregorius, synvinkel. Ohlssons bok gjorde mig allt annat än besviken. Mycket bra!

    Nästa spin-off på Söderbergs gamla klassiker är bloggen Doktor Glas, som drivs av två litteraturvetare. Under hela sommaren kommer dagliga blogginlägg att postas av en viss Tyko Gabriel Glas som vi känner igen från romanen. Första dagboksinlägget ska komma idag. Jag väntar med spänning! 🙂