Kategori:

  • Tove Janssons böcker om Mumin på Spotify

    Tove Janssons böcker om Mumin på Spotify

    Visste ni att det finns ljudböcker på Spotify? De är inte många, men det finns faktiskt en del titlar. Framför allt det finns det böcker på engelska, men det finns också några svenska böcker. Som jag bloggade om redan för typ fyra år sedan så finns det t.ex. ett antal noveller från förlaget Novellix på Spotify. Både Novellixböckerna och andra ljudböcker hittas enklast om du klickar på ”Tal” under ”Genrer och teman”.

    Här om veckan såg jag också på någon blogg (minns inte vilken längre!) att Tove Janssons Muminböcker också finns på Spotify. De har säkert funnits där längre, men de hittas inte under ”Tal” och de har därför gått mig förbi. Jag har läst några böcker av Jansson, bland annat Sommarboken, men Muminböckerna har till stor del jag olästa. Jag har tänkt många gånger att jag ska läsa dem. Varför inte lyssna känner jag nu! 🙂

    Här finns Muminböckerna på Spotify.

    Tove Janssons böcker på Spotify
    Tove Janssons böcker på Spotify
  • Hästböcker på 90-talet

    Hästböcker på 90-talet

    På 90-talet hade jag min mest intensiva hästperiod och också en period när jag läste mycket hästböcker. I påskas gjorde jag en rensning bland mina gamla prylar på vinden och det var verkligen slående hur mycket mitt liv kretsade kring hästar: almanackor, affischer, teckningar, berättelser, utklipp från tidningar… Jag hittade hur mycket som helst med anknytningar till hästar. Böcker saknades såklart inte heller. Hästböckerna upptar flera hyllplan hemma hos mina föräldrar (med dubbla rader dessutom!). Hehe.

    Känner ni igen de här?

    Amandaböckerna var pedagogiska böcker, faktiskt lite som faktaböcker, men med Amanda i huvudrollen. Det här är den första boken, där hon börjar på ridskolan. I senare böcker lär hon sig mer och mer och därmed får läsaren också lära sig mer och mer.

    Kort galopp, Amanda! av Ulla Ståhlberg
    Kort galopp, Amanda! av Ulla Ståhlberg

    Hästbokgenren rymmer också en del klassiker, vill jag påstå. Black beauty är kanske den främsta. Det är en tidig bok som debatterar djurrätt. I den får läsaren följa Black beauty, som börjar på topp som en fin häst, men blir utsliten, plågad och hamnar hos allt sämre ägare.

    Black beauty av Anna Sewell
    Black beauty av Anna Sewell

    Lite mer moderna klassiker är Britta och Silver-böckerna av Lisbeth Pahnke. De kom nog i nyutgåva på 90-talet, för jag köpte på mig flera titlar och också en hel del andra äldre hästböcker.

    Britta och Silver av Lisbeth Pahnke
    Britta och Silver av Lisbeth Pahnke

    En stor favorit i samma serie är Drömmen om en ponny av Nan Inger Östman. Hon har rätt många hästböcker i sin bibliografi. Andra kanske har läst Önskas köpa: Litet sto?

    Drömmen om en ponny av Nan Inger Östman
    Drömmen om en ponny av Nan Inger Östman

    Jag älskade även K.M. Peytons hästböcker. Hon har skrivit massor, men Svalanböckerna tyckte jag nog bäst om!

    Svalanböckerna av K.M. Peyton
    Svalanböckerna av K.M. Peyton

    Windy är en annan hästbokklassiker som jag testade, men den var nog lite daterad redan då. Jag tyckte mest att den var seg?

    Windy av Elyne Mitchell
    Windy av Elyne Mitchell

    Jag läste även en hel del äldre hästböcker som jag hittade på biblioteket. Follyfoot var en favorit. På Follyfoot tar man om hand om övergivna och vanvårdade hästar. En viktig källa till hästböcker var annars bokklubbar. Mina absoluta favoriter i genren var böckerna om Stallkompisarna Susan, Carole och Lisa och deras Sadelklubben. Jag ville nog bra gärna vara en medlem i den klubben… 🙂

    Stallkompisar av Bonnie Bryant
    Stallkompisar av Bonnie Bryant

    Jag har alla böcker i serien utom 2 (som drogs tillbaka och inte gick att köpa från bokklubben?!).

    Stallkompisar
    Stallkompisar av Bonnie Bryant

    De lånade jag istället på biblioteket för några år sedan. 😉

    Stallkompisar och Follyfoot
    Stallkompisar (Sadelklubben ställer upp och Till häst i New York) av Bonnie Bryant och Follyfoot av Monica Hughes

    Men självklart var det Pollux hästbokklubb som försåg med mig med hästböcker i en strid ström. Jag har hur många som helst. Av varierande kvalitet. 🙂 Men mestadels bra, såklart. Mest eftertraktade på min tid var böckerna i Fullblod-serien, som alltså handlar om ett galoppstall och följer några jockeys och deras champions (jag tror till och med att en av hästarna hette just Champion?). Ah. Pollux!

    Fullblod
    Fullblod av Joanna Campbell

    Vad läste du för hästböcker?

  • Min dator är tillbaka!

    Min dator är tillbaka!

    Min dator är tillbaka! Ingen har hunnit märka att jag varit borta. Hehe. Jag förinställer i allmänhet alla inlägg och i stunder när jag har inspiration och tid så kan jag författa en hel drös. Under några regniga dagar och under några tågresor under semestern så tillkom rätt många inlägg faktiskt. Så här har det inte ekat tomt.

    Jag har inte blivit direkt stressad över att vara utan dator. Jag trodde att jag skulle bli det, men datorhaveriet sammanföll med högtryck och extremvärme. Jag har därför spenderat tid med att cykla omkring, bada och hänga på uteservering. Även om jag hade haft en dator så hade jag inte spenderat någon större tid vid den den senaste tiden.

    Vy från min cykeltur här om dagen
    Vy från min cykeltur här om dagen

    En grej som jag inte har gjort under mina datorfria veckor är att läsa mycket. Hehe. Jag är SÅ dålig på att läsa regelbundet och längre stunder. Det kanske man inte kan tro, men så är det! Jag sitter i princip aldrig ner och läser under dagen. I bästa fall läser jag någon kvart innan jag släcker läslampan för kvällen och försöker att somna.

    Men jag är glad att min dator är tillbaka nu. 🙂 För man kan nog inte räkna med att badvädret håller i sig för evigt liksom. Och inom en snar framtid kommer jag nog vilja sitta och blogga igen.

  • Män förklarar saker och Det är natten: finns det någon koppling?

    Män förklarar saker och Det är natten: finns det någon koppling?

    Som jag redan har bloggat om i ett antal inlägg så väntar många intressanta böcker i höst. En av de som är aktuella med nytt är Karolina Ramqvist, som i höst är aktuell med essän Det är natten.

    När jag såg boken så tänkte jag direkt att den är del i en serie eller utgiven av ett förlag som av någon anledning kör samma formgivning till alla sina böcker. Boken har ju nämligen några likheter med Rebecca Solnits essä Män förklarar saker för mig.

    Det är natten av Karolina Ramqvist
    Det är natten av Karolina Ramqvist
    Män förklarar saker för mig av Rebecca Solnit
    Män förklarar saker för mig av Rebecca Solnit

    Men nja? Ramqvists bok ges ut av Norstedts och Solnits bok ges ut i Sverige av Daidalos förlag. Men det kan ju inte vara en slump att framsidorna är såhär förvillande lika? Snälla, förklara! Jag vill veta!

    Förresten. Män förklarar saker för mig finns i min hylla. Förr eller senare ska jag läsa den. 🙂 Den verkar vara intressant!

    Män förklarar saker för mig av Rebecca Solnit
    Män förklarar saker för mig av Rebecca Solnit
  • 5 böcker som jag läste för 5 år sedan

    5 böcker som jag läste för 5 år sedan

    En trevlig grej med att vara bokbloggare är att man (förmodligen) har full koll på alla lästa böcker. Har man ingen bokblogg kan man naturligtvis uppnå samma sak med t.ex. en läsdagbok. Hur som helst: idag tänkte jag spana in vad jag läste för 5 år sedan och plocka ut 5 guldkorn.

    2011 var faktiskt ett år då jag läste förvånansvärt många bra böcker. Jag har redan konstaterat det någon annan gång, slår det mig nu. Bäst av alla var i alla fall min favoritbok Oskuldens museum, som är en mångbottnad bok om Turkiet, galenskap, kärlek och att välja sitt eget liv. Den träffade precis rätt i den livssituation jag var i då. Att läsa den var som att få en klapp på axeln. 🙂

    Oskuldens museum av Orhan Pamuk
    Oskuldens museum av Orhan Pamuk

    2011 läste jag också Susanna Alakoskis kanske bästa roman: Håpas du trifs bra i fengelset. Alakoski tar ofta chansen att diskutera klass och utanförskap och det gör hon även i denna bok, som kretsar kring socialarbetaren Anni, som är anhörig till den kriminelle strulputten Sami. Bokens titel är vad ett barn skriver till en anhörig i fängelset. Åh, vad hemskt!!

    Håpas du trifs bra i fengelset av Susanna Alakoski
    Håpas du trifs bra i fengelset av Susanna Alakoski

    2011 var också året då Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg var aktuella med första delen i Engelsforstrilogin (Cirkeln). Jag läste den på lösblad och hade inga särskilda förväntningar när jag började, men jag sögs in direkt! Det är riktigt bra fantasy och böckerna vinner på den spännande twisten att de utspelar sig i en svensk bruksort och följer väldigt igenkännbara tonåringar.

    Engelsforstrilogin
    Engelsforstrilogin

    Senare det året började jag läsa Att komma hem ska vara en schlager. Först hade jag svårt att komma in i den. Varför var den skriven så pretentiöst poetiskt? Sedan drogs jag in i det. Det är en helt krossande bra roman, faktiskt. Förpackat i ett poetiskt språk berättar Per Hagman om vad det kan innebära att resa överallt i jakt på någonstans att höra hemma. Jag älskar den här boken. Den berörde mig djupt. Kanske för att jag kände igen mig så väl i somliga saker och jag förstod hur nära författaren den här berättelsen måste ligga. Den känns äkta. Och språket!

    Att komma hem ska vara en schlager av Per Hagman
    Att komma hem ska vara en schlager av Per Hagman

    Jag hade lätt kunnat räkna upp ytterligare kanske 10 fantastiska böcker från 2011, men om jag måste hålla mig till 5 så plockar jag ändå ut Kan du säga schibbolet? av Marjaneh Bakhtiari. Det är en rolig, störande, rörande och tankeväckande bok om rasism. Lyssna på den som ljudbok!

    Kan du säga schibbolet av Marjaneh Bakhtiari
    Kan du säga schibbolet av Marjaneh Bakhtiari
  • Semestern är slut: vardagen är på väg tillbaka

    Semestern är slut: vardagen är på väg tillbaka

    Jahapps. Semestern är slut. Jag har haft tre superhärliga veckor då jag har hunnit göra det mesta av det jag gillar. T.ex. träffat vänner och mina nära & kära och bara tagit det lugnt! Jag har sprungit också. Varit i mina hemtrakter. Gjort små utflykter. Till och med tagit ett dopp i ett fullkomligt svinkallt hav! Spelat krocket. Så mycket bilder har jag tyvärr inte lyckats samla in. Synd att man ska vara så världssämst på att fota, särskilt när man glömmer bort telefonen (min enda kamera, hehe) i något hörn. En av få bilder jag samlade in var en kass bild på smultron?! Okej. Tur att man är bokbloggare och inte livsstilsbloggare. 😉

    Smultron
    Smultron

    Jag är inte direkt deppig över att jobbet börjar igen. Jag är riktigt peppad faktiskt! Förhoppningsvis blir det ju också soligt och nice på helgerna. Det finns mycket sommar kvar att ta tillvara på. 🙂

    Något som kommer tillbaka så smått nu är i alla fall mina vardagsrutiner. Då kanske jag hinner läsa lite mer. 😉 Jag har hunnit en bit till i Strändernas svall, som jag rapporterade om här om veckan. Innan september ska den väl vara klar. 😉

  • Fin framsida: Politiska fiktioner

    Fin framsida: Politiska fiktioner

    Jag har aldrig läst något av Joan Didion, men jag måste säga att jag tycker att framsidan till Politiska fiktioner, som kommer på svenska i höst, är otroligt fin. Det är lite Andy Warhol-känsla, popkonst. Härliga färger är det också. Fullträff!

    Politiska fiktioner av Joan Didion
    Politiska fiktioner av Joan Didion

    Innehållet? Jag har inte läst den, men det är alltså en essäsamling om den amerikanska politiska processen. Det ligger helt rätt i tiden att ge ut den, med tanke på det stundande presidentvalet och all debatt. Även om boken i och för sig gavs ut i USA redan 2001. Om jag ska läsa något av Didion kommer jag dock troligast att börja med den självbiografiska boken Ett år av magiskt tänkande. Det känns mer som en bok för mig på något sätt.

  • Höstens böcker del III

    Som jag redan har varit inne på så bjuder hösten på så många spännande böcker att de inre rymdes i ett inlägg. Jag har redan listat de som jag längtar efter mest och ytterligare några efterlängtade böcker. I det här inlägget kommer en drös böcker som känns kul, men som jag kanske inte kommer att kasta mig över omedelbart, ärligt talat. Hur ska man hinna läsa allt nytt?  😮

    Det känns i alla fall skoj att Snabba cash kommer i en snygg nyutgåva. Jag vet att man antingen gillar eller ogillar Jens Lapidus lite hackiga och kantiga berättarstil, men jag gillar den. Massor! Snabba cash var en bok som jag hade svårt att sluta lyssna på. Jag tycker att det är en kanonbra deckare. I höst kommer alltså en specialutgåva ”…med personliga kommentarer av Jens Lapidus och utvalda gäster som Sofi Oksanen, Katarina Wennstam, Christoffer Carlsson och Jan Gradvall. Boken innehåller dessutom en karta över intrigens Stockholm, recensioner plus Lapidus egen ordlista med slanguttryck som ursprungligen skrevs till alla utländska översättare.”

    Snabba cash (xl) av Jens Lapidus
    Snabba cash (xl) av Jens Lapidus

    I höst kommer också nytt från nobelpristagaren Patrick Modiano: Villa triste. Jag tyckte om Lilla smycket av samma författare, men jag inser att jag förmodligen borde läsa de två (!) outlästa Modiano som jag redan har hemma innan jag lånar/köper Villa triste. Nåja. Kul att ha en liten pärla som väntar någon gång i framtiden.

    Villa Triste av Patrick Modiano
    Villa Triste av Patrick Modiano

    Elsie Johanssons böcker om Nancy tycker jag väldigt mycket om (men jag har nog inte läst alla, kommer jag på nu?!). Med sin uppväxt, som barn till statare, så tror jag nog att hon har mycket att berätta om sitt liv. I höst kommer biografin: Riktiga Elsie. Den vill jag läsa någon gång!

    Riktiga Elsie av Elsie Johansson
    Riktiga Elsie av Elsie Johansson

    Jag är inte jordens hiphopfan, men Petter Alexis Askergren tycker jag verkar vara en hemskt sympatisk person. Han är en bra läsfrämjare, för han tar ofta chansen att inspirera unga till att läsa. Och det är ju bra! I höst kommer boken Remix där han har bjudit in olika kreativa personer till att tolka hans texter. Kul grej!

    Remix av Petter Alexis Askergren
    Remix av Petter Alexis Askergren

    Jag måste erkänna att jag inte föll pladask för snackisen Min fantastiska väninna av Elena Ferrante, även om jag tyckte att den var välskriven och att bådeskildringen av fattigdomen i Neapel och vänskapen mellan det två huvudpersonerna var intressant. Jag kanske inte hör till dem, men jag gissar att många kommer att kasta sig över del två i serien: Hennes nya namn. Jag kommer säkert också att läsa klart hela serien. Någon gång. 😉

    Hennes nya namn av Elena Ferrante
    Hennes nya namn av Elena Ferrante

    Ian McEwan brukar skriva tankeväckande små böcker. I Hetta skriver han t.ex. om klimatfrågan och i Domaren om barn och religion och etiska dilemman. I höst kommer Dagdrömmaren. Det är en barn- och ungdomsbok, faktiskt, men säkert läsvärd även för vuxna(?)!

    Dagdrömmaren av Ian McEwan
    Dagdrömmaren av Ian McEwan

    Fredrik Backman har ju skrivit ett gäng älskade feelgoodböcker. Min favorit är Min mormor hälsar och säger förlåt. Resten av Sverige håller nog En man som heter Ove för hans bästa (jag tycker också om den!). I höst kommer Björnstad. Det verkar vara en något annorlunda bok jämfört med hans tidigare feelgoodböcker. Det är en bok om en stad och ett hockeylag. Förlaget skriver: ”Björnstad är Fredrik Backmans allvarligaste och mest ambitiösa roman hittills. En berättelse om kärleken till en folkrörelse, men även om manlighet, identitet och längtan efter att få visa vem man verkligen är.”. Jag är mycket nyfiken!

    Björnstad av Fredrik Backman
    Björnstad av Fredrik Backman

    Slutligen: jag har haft en period när jag slukade nästan allt av Jonas Gardell. Jag tycker att han är en fenomenal författare. Han skriver som ingen annan om ensamhet och utanförskap. I höst kommer boken Bara på besök, som han har skrivit tillsammans med fotografen Stellan Herner. Det är alltså en fotobok från böcker och föreställningar. Känns som en bok jag vill bläddra igenom!

    Bara på besök av Jonas Gardell och Stellan Herner
    Bara på besök av Jonas Gardell och Stellan Herner
  • Vad är det för fel på Tierp? – om små orter i litteraturen

    Vad är det för fel på Tierp? – om små orter i litteraturen

    Berättelser kan utspela sig var som helst: i påhittade världar, på andra planeter, utomlands, i Sverige, i stan, på landet. Ibland är det av underordnad betydelse var boken utspelar sig. Ibland är det en bärande del av berättelsen. För mig, som har levt hela livet i Sverige, är det extra spännande när böckerna utspelar sig i olika miljöer i mitt hemland. Inte minst tycker jag att det är intressant med skildringar av småstaden, eftersom jag själv växte upp i en sådan miljö. Det saknas inte små orter i litteraturen.

    Jag tycker exempelvis att Engelsforstrilogin vinner på att utspela sig i en bruksort. Hur många fantasyböcker utspelar sig i en sådan miljö liksom? Man kan göra mycket intressant av den kombinationen: småstaden och fantasy, vilket Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren helt klart visade med sin fina trilogi. Det blir lite extra intressant när tonårsproblem möter demoner som möter småstadsmentalitet.

    I Den andra kvinnan, en roman som jag läste mer nyligt, lever bokens huvudperson i Norrköping, en stad som är för liten för henne och hennes drömmar. Jag vet inte om Norrköping kvalar in som småstad i och för sig. Det är trots allt en stad med närmare 100 000 invånare. Haha. Boken hade förmodligen kunnat utspela sig i någon annan mindre stad, men valet föll på Norrköping, kanske för att författaren, Therese Bohman, växte upp i Kolmården, som inte ligger långt därifrån. Bohman skriver om den övergivna hamnen och om stadens uteställen, som försöker att ge en air av sofistikerad storstad, men som inte lever upp till det. Det är både ett lite elakt och ett ändå varmt porträtt. Boken slutar faktiskt med en slags försoning.

    Kalmars jägarinnor är en annan briljant bok om småstadsliv och att växa upp. Den har faktiskt flera likheter med Den andra kvinnan, inte mint det poetiska språket. I Kalmars jägarinnor är det (surprise!) Kalmar (med typ 40 000 invånare, så det kanske inte heller är en småstad?!), som är den mindre staden där boken utspelar sig. Bokens huvudpersoner är ett tjejgäng som är så uttråkade att de fördriver tiden med att göra knäppa, småkriminella grejer. Kalmar är alldeles för litet, dess invånare alldeles för små och ointressanta, men de har varandra och utanförskapet.

    Det saknas inte mindre svenska städer i litteraturen, både påhittade (som Engelsfors) och verkliga. Det finns ju också väldigt många små städer att välja på om man vill att berättelsen ska utspela sig i en sådan miljö. Med det sagt har jag observerat en sak: Tierp förekommer mer än en gång i böcker. Det här är alltså en tätort med cirkus 5500 invånare. Jag har själv varit där ett antal gånger och tycker att det är en mysig stad. Så varför just Tierp? En bok som jag läste för länge sedan och knappt kommer ihåg är Coola krogen, som handlar om en Tierptjej som tycker att Tierp är en outhärdlig håla och som därför flyttar till Stockholm. I höst kommer David Batras humorbok Nu är toan i Tierp i invigd. Den handlar om ”riktigt små nyheter”. Det är ju lätt att förlöjliga småstadens små nyheter som det rapporteras om i brist på större grejer, vilket Batra har snappat upp. Jag är inte bättre själv än att jag garanterat kommer att bläddra igenom boken och skratta våldsamt åt den. Gudarna av Elin Cullhed är en hyfsat ny bok som handlar om tre 16-åriga tjejer i Tierp. Jag har inte läst den, men den verkar vara lite åt samma håll som Kalmars jägarinnor. Poeten Kristina Lugn är född i Tierp och pratar ibland skämtsamt om denna uppländska ort. Hon har sagt att skatorna flyger upp och ner över Tierp för att slippa se. Jag kanske har en viss blick för Tierp eftersom jag har växt upp i Uppland och har släkt inte långt från Tierp, men jag tycker faktiskt att det är lite mycket Tierp i böckerna. Förklara varför, tack! Man hade ju lika gärna kunna skriva om… Grums? Lycksele? Osby?

    Coola krogen av Lena Kallenberg
    Coola krogen av Lena Kallenberg

    Nu är toan i Tierp invigd av David Batra
    Nu är toan i Tierp invigd av David Batra

    Gudarna av Elin Cullhed
    Gudarna av Elin Cullhed

    En annan fråga har också utkristalliserat sig medan jag har skrivit det här inlägget: vilka är de ”positiva” berättelserna från småstäderna? De som inte handlar om människor som drömmer sig bort, unga människor som känner sig instängda och vill någon annanstans? Finns det någon bok om människor som lever och trivs på en mindre ort? Jag kan inte komma på någon!