Jag har inte skrivit något om Littfest, kom jag på. Littfest är alltså litteraturfestivalen som hålls årligen i Umeå sedan några år tillbaka. I år går den av stapeln 14:e-16:e mars. Jag har aldrig varit där. Min kille föreslog att vi skulle gå och lyssna på Martin Kellerman (som tecknar Rocky, alltså) förra året, men i slutändan var jag på tjänsteresa just då. I år är storfavoriter som Bodil Malmsten, Liv Strömquist och Jonas Hassen Khemiri på plats. Mycket coolt! Ändå måste jag säga att jag inte kommer att besöka Littfest i år heller. Hehe. Det beror på tre saker:
1) Jag har nog inte tid.
2) 99 av 100 av mina vänner & bekanta IRL vet inte vem Bodil Malmsten är, så jag har knappt någon att sällskapa med.
3) (kanske den största anledningen faktiskt) Jag vet inte riktigt varför man vill lyssna på en författare som pratar.
Anledning 3 låter kanske lite konstig, men… För mig är läsande något man ägnar sig åt när man är själv. Det är som att gå in i en ny värld en stund. Sedan kanske man diskuterar boken med andra, men i huvudsak känns läsande som något man upplever ensam. För mig är det inte särskilt intressant att veta hur författaren har jobbat fram boken, hur han/hon har tänkt eller vad han/hon vill förmedla egentligen. Det enda som känns viktigt är upplevelsen av boken där och då. Jag har inget direkt sug efter att veta mer om författarna bakom. När jag skriver det så låter det dumt, men ändå. Att lyssna på en författares bokprat eller en författaruppläsning är liksom inte jämförbart med att gå på konsert, om du frågar mig. Musik är alltid bättre live, men jag läser hellre själv än får något slags facit på hur en text ska läsas.
Däremot blir jag ju inte ledsen om jag råkar springa på Jonas Hassen Khemiri på stan. 😉 Han är trots allt Sveriges tredje snyggaste karl. Och så skriver han fantastiskt.
Jag har undvikit förra veckans Tematrio, för temat har varit bokrea: Berätta om tre böcker ni fyndade på årets bokrea!
Ärligt talat har jag inte köpt något och jag kommer troligen inte att göra det heller. 🙂
Däremot har jag varit inne i några bokhandlar i jakt på ett pocketfodral. 😉 I samband med detta så hittade min kille helt oväntat en bok (oväntat, eftersom de enda böcker han uppskattar är foto- och konstböcker, så han är ingen stor bokshoppare annars). Själv har jag plats för ganska exakt 0 fler böcker i mitt hem. Skönt att det finns bibliotek. 🙂
Josefin tipsade mig om att skaffa ett pocketfodral för att åtgärda problemet med den extremt fula framsidan till bokcirkelboken Horn av Joe Hill. Till slut beställde jag mig ett pocketfodral, men sedan gick jag ändå och lånade boken på biblioteket och där fanns den bara i en otymplig inbunden utgåva. Känner mig ändå nöjd med mitt inköp. Det är faktiskt riktigt snyggt och praktiskt med pocketfodral. Särskilt bra är det för sådana som mig som helt obrydd trycker ned pocketböcker i en väska tillsammans med läckande vattenflaskor, svettiga träningskläder och typ en dator som trasar sönder framsidan. I den proceduren brukar alltid bokmärket fara ut, dessutom. Med pocketfodral hålls boken ihop och det finns ett bokmärkesband därinne. Tjusigt.
Vad gäller Horn så har jag hittills läst kapitel 1, vilket är ca ett stycke långt… Får se hur långt jag kommer. Är rätt upptagen de kommande veckorna och tror inte att det finns någon tid för läsning. Men jag hoppas på att få lite lästid i påsk i alla fall. Jag tror att Horn är riktigt spännande, så kanske kan jag göra ett ryck och läsa ut den då.
Igår skrev jag om det kommande seriealbumet Det bästa barnet, men det finns fler serier att se fram emot. Vad sägs om nytt av Nanna Johansson? Jag älskar framsidan… Och jag har stora förhoppningar om själva boken också. Det finns ett helt gäng skickliga, feministiskaserietecknare och Nanna Johansson är i mitt tycke en av de vassaste.
Det flimrade förbi en bild på boken Det bästa barnet i mitt nyhetsflöde på Facebook. Det är ett kommande seriealbum av Sofia Olsson. Nice! Jag hade inte helt lätt att hitta mer info, varken hos förlag eller bokhandlare, men SR har intervjuat författaren, så jag hittade faktiskt en radiointervju till slut. Den handlar mycket om de självbiografiska inslagen. Intressant lyssning!
I den nya boken försöker bokens huvudpersoner skaffa barn. Det är säkert till lika delar en jobbig bok (kanske inget att läsa för den som försöker skaffa barn; ty det verkar inte vara ett lätt resa för bokens huvudpersoner…) och en rolig bok… Jag gillade Hetero i Hägersten i alla fall och kände igen mig mycket. Jag gillar verkligen dessa författare som skriver om min generation!
Henrietta Lacks var en fattig, färgad kvinna, som levde i USA. Vid 50-talets början drabbades hon av livmoderhalscancer och sökte sig till sjukhuset för färgade. Trots strålbehandling gick det inte att behandla cancern och Henrietta Lacks gick bort som ung och lämnade sina små barn efter sig. Under vistelsen på sjukhuset såg hennes läkare till att man tog cellprover för att ställa diagnos. Mot Henriettas medgivande och utan att ens informera henne försökte man få dessa celler att överleva. Experimentet lyckades och cellerna, de så kallade HeLa-cellerna, kom att bli en av de första odödliga, humana cellinjerna. Snart började cellerna skickas iväg till andra forskare, som odlade dem och satte upp diverse experiment, och genom åren har just HeLa kommit att bli en av de mest använda cellinjerna. De används fortfarande frekvent inom medicinsk forskning av olika slag (det publiceras tydligen omkring 300 vetenskapliga publikationer varje månad där de omnämns). Jag forskar själv kring frågeställningar som innefattar cellodlingar, så för mig är HeLa ett känt begrepp. Ändå har jag aldrig vetat något om personen bakom förrän nu.
I Den odödliga Henrietta Lacks går vetenskapsjournalisten Rebecca Skloot till botten med händelsen och lyfter många frågor kring forskning och etik. I boken följer hon flera av Henrietta Lacks släktingar och hon har också en mängd andra källor som kan berätta om hur det gick till och vilka dilemman som långt efter HeLa-cellernas ”födelse” har uppstått. Vem kan egentligen göra anspråk på celler som lämnat kroppen, och kanske till och med förändrats av forskare? Vem ska ta del av pengarna (HeLa-celler kostar tusentals kronor att köpa och varken Henrietta Lacks själv eller hennes släktingar har fått ett öre)?
Den odödliga Henrietta Lacks ställer många frågor och väcker många tankar. Dessutom är det en gripande och intressant historia och ett viktigt reportage. Jag kan varmt rekommendera den till alla. Det här är en bok som borde vara intressant för många fler än bara den som själv jobbar med cellodlingar – berättelsen om hur Henrietta Lacks och många andra har utnyttjats i forskningens namn behöver berättas.
Jag såg hos Lena att att Fogelströms fantastiska stadserie finns en ursnygg nyutgåva (pocket). För att vara petig så är den i och för sig flera år gammal, men… Bonniers lyckas typ alltid med sina pocketklassiker … Tack för det! 🙂 Sådana här fina böcker behöver också ett snyggt yttre.
(och extra lycklig blir man när man ser att framsidorna också hänger ihop och blir snygga när man lägger dem bredvid varandra)
Jag såg några så söta böcker för den som är nyfiken på matematik, vetenskap och stora idéer. Undrar om mitt eget forskningsområde, Ramanspektroskopi, omnämns i vetenskapsboken? 😉 Troligen inte. 🙂 Själv borde jag kanske läsa matematikboken, så kanske jag återuppväcker någon insomnad kunskap kring matte. Man glömmer fort, det man inte använder….
Sekwa, som specialiserat sig på fransk litteratur, kommer att ge ut en massa e-böcker framöver. Bra initiativ! Det är överlag ett dåligt utbud av översatta e-böcker tycker jag. Det gäller alltså även böcker översatta från engelska. Hoppas att fler förlag gör samma satsning. Jag tror verkligen på e-boken, men det gäller ju att utbudet är bra för att folk ska vilja köpa/låna elektroniska böcker.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
