Jag gillar att avsluta året på bloggen med summeringar och återblickar till det som varit. Här kommer en summering av bloggens 2021!
Jag kan ju börja med att skriva att jag brukar vara ganska uppstyrd i mitt bloggande. Jag har haft en tanke kring hur ofta jag tycker att det är lagom att posta inlägg och jag har haft en idébank med inlägg jag är sugen på att skriva. I år har jag inte riktigt gjort som vanligt. Jag valde att lämna det öppet för att se om det ens skulle finnas tid för bloggen det här året. Vi har ju väntat barn halva året och i maj kom hon till världen, vår Rut.
Och nä, från maj och framåt har jag inte haft speciellt mycket tid till att blogga. Jag har prioriterat annat, helt klart, och det är väl sunt! Ändå kan jag ju konstatera att det har kommit sporadiska inlägg varje månad. Bra gjort av mig! Man måste ju få ta sig lite egentid ibland, menar jag. Jag funderade förresten redan i förväg på vad jag tycker är roligast med att blogga. Det finns såklart många saker, men någonstans landade jag i att det är just bloggen som är grejen. Det är ju egentligen på Instagram ”det händer”. Är det någon som vill samarbeta på något sätt så är det inlägg på Instagram som är efterfrågat, men för mig har det känts tydligt att det är bloggen jag vill prioritera. Så bloggat har jag gjort! Jag har skrivit om böcker jag läst och om böcker jag läst för min dotter. Andra inlägg har det blivit sämre med. Jag känner att jag har varit rätt bortkopplad från litteraturvärlden, på något sätt. Jag lyckades t.ex. missa både tillkännagivandet av Augustpriset och Nobelpriset i år…
Trots att bloggen har fått mindre uppmärksamhet än vanligt från min sida så kan jag också konstatera att den, om något, har blivit mer uppmärksammad än vanligt från olika håll. Kul! Tre höjdpunkter:
Tack vare bloggen blev jag under vårvintern kontaktad av studieförbundet Bilda och Korskyrkan, som hade en del events under Bokveckan här i Umeå. Jag fick då chansen att leda en livesänd bokcirkel med flera hundra tittare.
I somras blev jag kontaktad av Västerbottens-Kuriren, som med anledning av bloggen intervjuade mig till det återkommande inslaget ”Nio frågor”. Där tipsade jag förresten om en av årets favoritböcker, Hägring 38. Jag fick höra att det blev en del sådana att ställa upp på reservationshyllan på Stadsbiblioteket efter detta, så flera snappade visst upp mitt tips. Skoj!
Slutligen utnämnde sidan Produktexpertermin blogg som en av Sveriges bästa! Så smickrande!
Såhär i mitten av december har jag haft omkring 74 000 unika besökare och omkring 104 000 sidvisningar.
En överväldigande majoritet av mina besökare kommer från Sverige. Övriga länder i topp 3 är USA och Storbritannien.
De flesta googlar sig hit på sin mobil och det gör de oftast på onsdagar kl 21.
De flesta besöker bloggens startsida, men många har också gått rakt till inlägget om nybörjarpoesi eller inlägget om Slutet av Mats Strandberg.
Årets besökstopp skedde 26/4, då nästan 700 personer kollade in på bloggen. Nästan alla besökte bloggens startsida. Kanske läste de min recension av Är mor död som publicerades ett par dagar innan.
Mitt mest kommenterade inlägg är mitt inlägg om januari. Det kan nog bero på att jag fick en del gratulationer till graviditeten. 🙂
Det var det! Bloggandet lär fortsätta 2022, helt klart. Hur skulle jag annars ha koll på vad jag läser? 😉 I vilken omfattning återstår att se… 2022 ska jag nämligen lyckas jobba och vara mamma. Får se hur det går!
Svart krabba av Jerker Virdborg är en roman om ett svenskliknande land i krig och ett hemligt uppdrag. Spänningen finns där, men boken kändes märkligt svår att komma in i.
I Svart krabba av Jerker Virdborg är ett fiktivt nordligt land, inte helt olikt Sverige, i krig. Konfliktens bakgrund och hur kriget ser ut är lika anonymt som de människor som strider i det. Kriget händer. Stridande beordras hit och dit. Var och en har bara den information de absolut måste ha, om ens det. Bokens huvudperson blir här handplockad för att utföra ett hemligt och farligt uppdrag tillsammans med tre andra. Det visar sig att de är utvalda för att de kan åka skridskor, något de behöver göra för att ta sig till den plats de är beordrade att åka till för att leverera behållare med något okänt.
Uppdraget är riskfyllt och farligt. Snart börjar också tvivlen komma. Vem kan man lita på? Det är en intensiv roman, även om den inte är speciellt actionfylld eller hetsig egentligen. Spänningen finns mer som en obehaglig känsla.
Det är spännande, men med det sagt måste jag också erkänna att jag tyckte att Svart krabba var ganska seg. Jag lyssnade på den som Radioföljetong i uppläsning av Måns Westling. Uppläsningen är bra, så där har jag ingenting att klaga på, men jag kände ändå ett visst motstånd. Jag fick börja om med boken flera gånger och vet ändå inte om jag lyckades snappa upp alla lager.
Kanske hade jag för höga förväntningar. Jag har läst en del noveller ur Skyddsrummet Luxgatan, Jerker Virdborgs novellsamling om ett Sverige i krig, och tyckte att allt hittills har varit kanon. Hela idén att skildra ett nordiskt (om än fiktivt) land i krig är mycket bra. Det är ju så lätt att tänka på krig och konflikt som någonting som sker någon annanstans, att läsa om flykt och attentat i välbekanta miljöer är både skrämmande och tankeväckande. På något sätt tycker jag inte att Svart krabba lyckas beröra så mycket som jag väntat mig. Den väcker dock stor lust hos mig att läsa klart Skyddsrummet Luxgatan, en bok jag verkligen vill rekommendera! Annan intressant läsning är ungdomsboken Om det var krig i Norden av Janne Teller, en bok som verkligen lyckas störa och beröra trots sitt ringa sidantal och väcka många tankar om hur de skulle var om det var krig hos oss.
Svart krabba
Förlag: Norstedts (2002), Albert Bonniers förlag (2015). ISBN: 9113011030, 9789100156848.
Jerker Virdborg
Jerker Virdborg (född 1971) är en svensk författare.
Tänk att december redan är här. Som jag skrev här om dagen planerar jag att läsa en massa noveller. Jag tror att jag kan hitta tid till det i och med att jag fortfarande är föräldraledig. Jag vet inte om de finns i verkligheten, men ibland hör man om folk som hinner med att skriva en bok, läsa en kurs eller börja med en ny hobby medan de är föräldralediga. Jag är glad om jag hinner äta lunch och duscha innan kl hunnit bli 14… Men några luckor går att få till. Nog borde jag kunna ta mig en del lästid medan dottern tar en tupplur. Det brukar inte bli mer än en halvtimme eller så, men det kan ju räcka.
Min ”novellkalender” 2021
Novelläsning får det bli! I övrigt ska jag ägna mig åt maximalt mycket julmys i december och förhoppningsvis träffa många nära & kära. I januari börjar jag jobba igen. Jag hade gärna varit föräldraledig längre, men vi delar lika på föräldraledigheten, så det blir helt enkelt dags att återgå till jobbet och låta sambon få spendera mer tid med vårt barn. Jag försöker att leva i nuet och inte tänka för mycket på januari. Än är det mycket december kvar..!
Vad gör du i december och vad passar du på att läsa för något?
Jag älskar noveller och jag älskar julkalendrar. Vissa år har jag haft färdiga novellkalendrar, andra år inte. Förra året satte jag ihop en helt egen kalender med noveller jag hade hemma. Jag tänkte göra samma sak i år igen! Mest för min egen skull kommer här hela listan på de noveller jag planerar att läsa i december (när jag satte ihop den här listan insåg jag för övrigt hur bra det var att jag gjorde ett sådant här inlägg förra året – annars hade jag inte kommit ihåg vad jag redan har läst ;)).
Apan ur Gotiska berättelser av Karen Blixen
Familjeliv ur Kyrkogårdsdamen och andra noveller av Guy de Maupassant
Den lilla flickan ur Noveller av Katherine Mansfield
Bengångarna av Johan Theorin
Getternas sång ur Irakisk Kristus av Hassan Blasim
Söndagen ute vid Gamla Kallax I.A.P. ur Skyddsrummet Luxgatan av Jerker Virdborg
Gropen ur Irakisk Kristus av Hassan Blasim
Vägarna kring Pisa ur Gotiska berättelser av Karen Blixen
Kärret ur Skyddsrummet Luxgatan av Jerker Virdborg
Tidningsbud ur Svartvita bilder & andra noveller av Bodil Malmsten
Gäddan ur Bli som folk av Stina Stoor
Det som sker med en ur Nordisk fauna av Andrea Lundgren
Taxa in flight SK 202 ur Skyddsrummet Luxgatan av Jerker Virdborg
Flickvännen ur Nordisk fauna av Andrea Lundgren
Ett fönster på femte våningen ur Irakisk Kristus av Hassan Blasim
Ringqvist och Kalmér ur Skyddsrummet Luxgatan av Jerker Virdborg
Kärlek ända in i döden av Unni Drougge
Doggy Monday av Maria Sveland
Kvinnan i handelsboden ur Noveller av Katherine Mansfield
Arielles första kärlek av Monika Fagerholm
Irakisk Kristus ur Irakisk Kristus av Hassan Blasim
Korsord ur Irakisk Kristus av Hassan Blasim
En bondpigas historia ur Kyrkogårdsdamen och andra noveller av Guy de Maupassant
Lära sig av Cilla Naumann
Får se om jag hinner läsa alla. 😉
Är du också sugen på novellkalender så kan jag förresten tipsa om att Novellix har en riktigt lyxig sådan i år igen. Den är slutsåld, men finns kanske hos någon återförsäljare någontans. Har du missat Bonniers stora adventskalender kan jag tipsa om att den också finns att köpa. Jag har haft båda tidigare år och tycker att de är kanontrevliga. Fast nu sätter jag alltså ihop en egen istället. Det kan man ju lätt göra med det man har hemma eller med biblioteksböcker. Det viktigaste med en novellkalender är ju att man unnar sig läsning och ger sig själv den lästiden, inte att man köper nya böcker.
Jag och Rut, min dotter, har varit på biblioteket igen! Vi är flitiga besökare faktiskt. Vilken lyx det är att kunna ta en kort promenad och låna en massa böcker till sig själv och sin bebis! Här är mina fem senaste lån till bebisen!
Pino på safari av Agneta Norelid, Eva Pils, Kenneth Andersson
Pino på safari lånade jag för att illustratören, Kenneth Andersson, råkar vara författaren till Ruts favoritpekbok: Lilla monsterboken. Det är tydliga bilder med mycket kontrast och insprängt i historien finns pekvänliga sidor med föremål. Den passar alltså både för min bebis, som mest bankar på sidorna, och något äldre barn som vill höra en berättelse. Boken är del i en serie. Jag kommer garanterat låna fler!
Lilla spöket Laban: Kommer snart, sa Laban och Labolina av Inger och Lasse Sandberg
Jag upptäckte en bildningslucka för ett tag sedan: några kompisar har ett babygym med figurer från Lilla spöket Laban-böckerna och jag hade inte en susning vad de hette (förutom Laban då). Detta botade jag genom att låna Kommer snart, sa Laban och Labolina, en gullig berättelse om två spöken som ”kommer snart” när mamma ropar. Jag älskar illustrationerna med collageteknik. Min bebis har nog svårare att förstå bilderna, men strunt samma. Söt bok!
Bebbe och pottan av Mervi Lindman
Bebbe och pottan är en liten berättelse där Bebbe funderar på vad som ska ligga i pottan. Den är kul att högläsa. Nu är min bebis väldigt liten, men när hon blir lite större ser jag att man enkelt kan engagera sitt barn i läsningen. Det finns pekboksaktiga uppslag med Bebbes förslag på vad som ska ligga i pottan (en strumpa? ett äpple? en mössa? nej, nej, nej!). Jag kommer låna fler Bebbe-böcker!
Mini barnkammarboken: Leka
Den silvriga barnkammarboken är en favorit här hemma. Vår dotter älskar när vi sjunger för henne. Ramsor är också en favorit. Hon blir så, så, så glad när man gör ”baka, baka liten kaka…”. Den här minivarianten av barnkammarboken är i stadigt kartongformat och innehåller både ramsor, sånger och en enkel pekboksvariant för de allra yngsta. Fin bok! En perfekt present till en nybliven förälder, tänker jag.
Bäbis tittut av Ann Forslind
Vi fortsätter att låna och läsa Bäbis-böcker! Jag gillar dem verkligen! De har en igenkänning och humor som även kan roa den vuxna läsaren. I Bäbis tittut leker Bäbis tittut. Den är kul att läsa och peka i tillsammans med en riktigt liten.
Inne i spegelsalen av Liv Strömquist är en underhållande och tänkvärd serie-essä om skönhet.
Inne i spegelsalen är Liv Strömquists åttonde satiriska och folkbildande seriealbum. Genom åren har hon skrivit om allt från pengar till kärlek i något som närmast kan beskrivas som essäer i serieform. Alla hennes tidigare album har varit underhållande och tankeväckande och Inne i spegelsalen är inget undantag. Här tar hon sig an ämnet skönhet.
Med utgångspunkt i personer som Kylie Jenner, första Moseboks Rakel och Lea, Marilyn Monroe, Kim Kardashian, Snövits (styv)mamma och kejsarinnan Elisabeth av Österrike delar Strömquist med sig av sina tankar kring vår besatthet av skönhet och varför skönhet både kan ge makt och vara ett sänke. I vanlig ordning märks det att Strömquist har gjort sin research. Här strösslas det rikt med citat från filosofer, sociologer och andra med intressanta ingångar till ämnet.
Det jag alltid har uppskattat med Liv Strömquist är att hon med sina böcker kommer med något nytt. Hon plockar sällan de enklaste frukterna eller upprepar sådant som alla redan har hört förut. I Inne i spegelsalen kommer hon visserligen in på det som alla redan vet – att kapitalism, pengar och besatthet efter (förgänglig) skönhet hänger ihop. Men det kommer mer. Efter att ha läst Inne i spegelsalen inser jag att inte ens kroppspositivister har lyckats överlista systemet. Vi förhåller oss alla till skönhet, vi är alla besatta av bilden av oss själva och vårt yttre. I vår selfiefyllda värld med alla dessa stormrika kändisar och influencers som lever på sitt yttre är det här en väldigt intressant och aktuell bok. Och rolig!
Jag är med i en bokcirkel och nu i november har den fyllt 10 år! Det firades med god mat och mycket skratt (och en del allvar). Dessutom fick vi en jätteintressant rundvandring bakom kulisserna på operan! Det sistnämnda kanske inte har så mycket koppling till bokcirkeln egentligen, men en av mina bokcirkelkompisar jobbar alltså på operan och erbjöd sig att visa oss. Det var otroligt roligt!! Jag älskar ju att gå på operan och hade ingen aning om vilken stor verksamhet som finns där bakom: kostym, perukmakeri, verkstäder och så vidare, och så vidare, och så vidare. Jättekul att se!
Bokcirkeln då..? Jag kände efteråt att jag måste förära den ett litet jubileumsinlägg! Så här kommer 10 böcker från 10 års cirklande:
Vår första bokcirkelbok: Gargoylen av Andrew Davidson. Jag minns den än, trots att jag faktiskt tyckte den var ganska medelmåttig. Långa diskussioner kan verkligen få böcker att fästa! Vad jag verkligen minns är omslaget på pocketutgåvan. Den har svärtade boksidor, som om den vore bränd. Otroligt snyggt och påkostat för att vara en pocket!
Apropå böcker med snygga omslag… Fulaste omslaget på en bokcirkelbok: Det måste vara Horn av Joe Hill! Alltså, blä vad läbbigt omslag?! Men det kanske är okej med tanke på att det är en skräckroman. En bra sådan!
Mitt första bokval: Vi har redan sagt hej då av Daniel Åberg. Jag fick en hel del recensionsexemplar vid den här tiden och passade på att ta en oläst bok från hyllan. Jag minns att jag tyckte att det var en vass bok om relationer. Somliga i cirkeln tyckte att den var bland det sämsta de läst..! Det är inte jätteroligt att välja en bok som inte är uppskattad… Men det kan faktiskt vara riktigt kul att tycka olika. Diskussionerna tenderar att bli bättre så. Ibland kan man rent av omvärdera en bok efter att ha fått höra vad andra har sett i läsningen. Alla har ju olika ingångar till en läsupplevelse och kan läsa på väldigt olika sätt…
Måste väga upp med Mitt mest omtyckta bokval: Det är lite svårt för mig att svara på egentligen, men jag tror att Väggen av Marlen Haushofer uppskattades av alla. Vissa tyckte till och med att den var fantastiskt bra. Kul! Det är onekligen en speciell och tänkvärd bok om livet.
Min bästa bokcirkelbok: Själv har jag många favoriter från bokcirkelläsningen. Det är faktiskt jättesvårt att vaska fram en favorit, alla kategorier. Men Tjänarinnans berättelse av Margaret Atwood är ju en otrolig dystopi om fundamentalism och en mycket tänkvärd och intressant bokcirkelbok, får man väl säga.
Min sämsta bokcirkelbok: Dumskallarnas sammansvärjning av John Kennedy Toole. Ingen i cirkeln gillade den! Jag hittade absolut ingenting roligt i Tooles pajiga roman. Det är helt obegripligt att så många tycker att den är något slags humoristiskt mästerverk..!
En bok jag aldrig hade hittat på egen hand: Det mesta som skräckfantasten Med näsan i en bok har valt. 😉 Exempelvis Skräcken på Wakenhyrst av Michelle Paver. En av tjusningarna med att vara med i en bokcirkel är att man har anledning att läsa ett och annat som man kanske inte hade valt själv. Jag har fått många kul överraskningar genom åren.
Vår minst diskuterade bokcirkelbok: Där kräftorna sjunger av Delia Owens. Den diskuterade vi faktiskt inte alls. Det är den enda bokcirkel som faktiskt har blivit inställd. Annars har vi kämpat på med över 90 träffar genom åren.
Vår längsta bokcirkelbok: En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie är en riktig tegelsten på 682 sidor. Och vilken fantastisk bok! En otrolig bok om inbördeskriget i Nigeria. Långa böcker kan kännas mastigt, men den här är väl värd insatsen!
Vår nästa bokcirkelbok: Jag kan ha fel och andra visdomar från mitt liv som buddhistmunk av Björn Natthiko Lindeblad, Caroline Bankler, Navid Modiri. Jag förväntar mig att den är intressant. Ni har väl inte missat Björn Natthiko Lindeblad Sommar i P1? Den ska vi bokcirkla i januari.
Betraktandet av hundar av Inger Edelfeldt är en berättelse om en udda man med autistiska drag och vad som leder fram till att han plötsligt tappar fattningen totalt.
⭐⭐⭐
Betyg: 3 av 5.
Betraktandet av hundar av Inger Edelfedt är en roman berättad av en man som lättar sitt hjärta. Hans berättelse har formen av ett terapisamtal, där han avhandlar hur relationer går snett och hur uppväxten spökar. Upptakten till boken är just en uppmaning från en psykiatriker att han ska skriva ned det han tänker på.
Bokens berättare framställs som empatilös och självupptagen, helt inne i sina egna specialintressen. Han har tydliga autistiska drag, även om någon diagnos aldrig nämns i klartext.
När berättaren börjar träffa en kvinna är det dömt att misslyckas. Som läsare tycker man verkligen synd om den stackars kvinnan, som till en början verkar vilja komma honom nära på riktigt, men som gång på gång får känna på huvudpersonens känslokalla och egoistiska sätt.
Jag hade lite svårt för den här boken, just för att bokens berättare är så osympatisk. Nu tror jag i och för sig inte att boken är tänkt att ge någon annan känsla än så, snarare är den väl ett försök att skildra en udda person med tydliga autistiska drag. Om det är trovärdigt skildrat kan jag inte bedöma. Boken lyckas med det som jag antar är författarens syfte: att göra läsaren obekväm. Det är kanske orättvist mot den här boken, men jag kände mig inte upplagd för det den här gången.
Betraktandet av hundar
Betraktandet av hundar gavs ut av Norstedts 1997. Jag har läst den som e-bok, utgiven av samma förlag 2010. ISBN: 9119719620, 978-91-1-302918-4.
Inger Edelfeldt
Inger Edelfeldt är en svensk författare och konstnär.
Blindheten av José Saramago är en obehaglig berättelse om när samhället faller samman på grund av en epidemi där folket drabbas av blindhet.
I Blindheten av nobelpristagaren José Saramago drabbas mänskligheten av en plötslig blindhet. Epidemin startar med att en man fastnar i trafiken – från det enda till det andra ser han inget annat än ett vitt ljus och han kan inte köra vidare. Nästa offer är en man som hjälper den förste blinde hem och sedan passar på att stjäla hans bil. Därefter drar den oförklarliga sjukdomen fram från den ena till den andra. Det uppstår omedelbar panik och skräck. Alla drabbade isoleras snart i ett nedlagt mentalsjukhus, vaktade av soldater, och blir lämnade åt sitt öde. Det kommer matleveranser, men ingen ser om de blinda, ingen är beredd att hjälpa dem i händelse av sjukdom, olycka eller brand. Däremot är skräcken för dem enorm. Ingen vill bli smittad av deras olycka. Obönhörligen drabbas dock allt fler och i takt med det blir tillvaron i isoleringen allt bedrövligare.
En enda av de isolerade är seende. En kvinna väljer att ljuga om att hon drabbats av blindhet för att kunna följa med sin man till isoleringen. Hon väntar sig att det eviga ljuset ska drabba även henne, men det sker inte. Istället blir hon den som får se misär, skräck, nöd och lidande i det samhälle som alltmer löses upp och faller samman.
Blindheten är en riktigt jobbig bok att läsa. Det är svårt att inte beröras av nöden och misären. Saramago har också en förmåga att skildra äckel och smuts på ett sätt som gör att det känns verkligt. Att läsa den här boken är att vara i den dystopiska och mörka värld som författaren skildrar. Att vi alltjämt lever i en pandemi i det verkliga livet adderar ett extra lager och väcker tankar kring hur skört vårt samhälle faktiskt är. Det kan krävas så lite för att inskränka folks rättigheter, eller som i den här boken: förtrycka människor.
Jag tyckte att Blindheten var en stor läsupplevelse. Med det sagt måste jag också säga att den var rätt tung att ta sig igenom, inte bara för att den är riktigt ”feelbad”. Texten är tät och styckena är så långa att de ibland löper över flera sidor. Jag har alltid uppskattat lätta och luftiga texter och känner ett motstånd för den här typen av böcker där texten anfaller, så att säga. Jag blev alltså inte helt lyrisk över den här boken. Berättelsen är dock så stark och gripande att det väger upp. Jag kommer inte att glömma den här boken i första taget.
Blindheten
Portugals sorg: Två romaner om ordning och kaos av José Saramago (samlingsvolym innehållandes romanerna Blindheten och Alla namnen).
Portugisisk titel: Ensaio sobre a cegueira. Översättare: Hans Berggren. Förlag: Modernista (2021). ISBN: 978-91-7893-463-8.
José Saramago
José Saramago (1922–2010) var en portugisisk författare. Han belönades med nobelpriset i litteratur år 1998.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
