Min första tanke när jag hörde talas om den här boken är att titeln är lite fånig, rentav föråldrad, fastän den kanske egentligen är modern. Nu när jag har läst den förstår jag att det kanske inte spelar någon roll, för boken är verkligen tänkt att läsas nu och den vinner på är att den är just sådär modern och ”just nu” som den är. Miljöerna är Stockholm, Stureplan, och i bakgrunden figurerar välkända kändisar. Om några år är de förmodligen lika bortglömda som den här boken, skulle jag tro. Jag tycker ändå att den är bra och spännande. Trots att jag definitivt inte känner igen mig i den maffia som boken handlar om, så får miljöerna, språket, karaktärerna och allt det tidstypiska boken att kännas autentisk. Finns det en maffia i Sverige känner jag mig numera lurad att tro att den ser ut som i boken: juggar som säljer knark, ägnar sig åt trafficking och anlitar torpeder när det behövs, unga killar som drömmer om jetsetliv och börjar sälja knark o.s.v.
För det är det den här boken handlar om. JW är den unge killen som hänger på Stureplan fast han inte har råd. Extraknäcket med att köra svarttaxi byts snart ut mot att kränga kokain till sina bratkompisar. Jeorge är latinon som gör en makalös rymning från Österåker och återigen dras in i kokainhandeln. Samtidigt som han smugglar kokain filar han på hur han ska kunna hämnas på de som angav honom och fick honom att hamna i fängelse. Mrado är jugoslaven som drar in pengar genom att ägna sig åt ”garderobsverksamhet”. Pengarna går dock inte rakt till honom, utan hamnar först och främst hos ledaren, Radovan, herr R, som, oroväckande nog, tycks ha tappat förtroendet för Mrado. När Mrado inte bekymrar sig över detta pumpar han upp sig på gymmet och drömmer om att träffa sin lilla dotter, vars mamma helst vill rycka henne från honom för gott och få ensam vårdnad. Det sista är en ganska snygg liten twist, som får Mrado att kännas lite mer mänsklig. Annars lider flera av karaktärerna brist på känslor och känns överdrivet kalla. Det tycks inte vara något särskilt att snitta upp en annan människas strupe eller att skicka en bomb till någon.
Boken känns faktiskt till viss del ganska överdriven, men, som sagt, så fastnade jag för den ändå. Både det korthuggna språket och hela berättandet känns rätt för att berätta denna lite cyniska berättelse om några livsöden i den undre värden. Boken gör sig också väldigt bra uppläst av Morgan Alling, som skickligt växlar mellan de olika karaktärernas brytningar och uttryckssätt. Boken är faktiskt helt otroligt bra som ljudbok! Jag vet inte ens om jag hade uppskattat Snabba cash hälften så mycket som jag gjorde om jag verkligen hade läst den själv. Jag kan helt klart rekommendera att lyssna på Snabba cash!
I korthet
Rekommenderad för: Alla som vill läsa en spännande, aktuell deckare som känns helt autentisk.
Betyg: 4 garderober av 5.
Om Snabba cash och Jens Lapidus
Jens Lapidus (född 1974) är en svensk advokat och författare. Snabba cash är hans debutroman.
Uppläsare: Morgan Alling.
Utgivningsår: 2006 (första svenska utgåvan, Wahlström & Widstrand), 2006 (den här ljudboksutgåvan, Bonnier audio).
Antal sidor: 474 (ca 13 h lyssning).
Andras röster: SvD, Bokhora.
Köp hos t.ex.: Adlibris, Bokus.
Baksidestext
””Jorge panikade. Sparkade allt vad han kunde mot kuken på polisen. Mannen vrålade. Jorge hade bara en sak i huvudet: kokset i bagageluckan. Greppade handtaget på luckan. Öppnade den. Slet upp NK-påsen. Polismannen slängde sig mot Jorge. Jorge höll sig fri. Polisen slet upp ett vapen. Skrek något. Jorge sprang. Mannen efter var snabb. Jorge var snabbare. Tacka Gud för tiden på Österåker och den träning han fått på sistone.”
Snabba cash är en spänningsroman för 2000-talet, en skildring av samhällets mörka sida där känslokalla psykopater som saknar spärrar styr. Med ett rättframt språk och imponerande berättardriv skildrar Jens Lapidus brottets obönhörliga logik mitt ibland oss. På Stureplan, i Sollentuna, i villaförorterna. Det är en bild av Sverige som anas i medierna, men som vi inte riktigt vill kännas vid.
JW är stureplanskillen som säljer kokain på de hetaste inneställena. Överklasskillarna han hänger med anar inte att han är en uppkomling som ljuger om sin bakgrund. Han vill vara som dom.
Jorge är latinon som kan allt om koks och som går i land med en osannolikt tjusig rymning från Österåkeranstalten. Väl ute planerar han en grym hämnd mot dem som satte dit honom, juggemaffian med Radovan i spetsen.
Mrado är underhuggare till Radovan. Tidigare var han en av krigsförbrytaren Arkans fruktade pojkar. Det enda han kan: att tortera och plåga utan hänsyn.
Dessa tre mäns vägar korsas på ett ödesdigert sätt som bara kan sluta i en kamp om liv och död. Vägen dit går genom de finaste salongerna på Östermalm, genom fängelser och de tyngsta kriminella gängen, genom skitiga förortsbordeller där flickor hålls fångna, ja, kort sagt, genom ett helvete. Och varför? För snabba cash!”
Andra böcker som jag tycker passar perfekt för lata dagar i solen är t.ex. den gulliga boken Marley och jag, om en galen labrador. Avkopplande läsning!
Foto: Etienne George
Fint tolkat! Men mycket har ju såklart fallit bort, som det alltid gör i filmatiseringar. Jag brukar faktiskt undvika att se filmatiseringar och jag brukar heller inte läsa boken om jag har sett filmen. Det är så lätt att bli besviken annars! Eller vad tycker du? Finns det någon riktigt bra filmatisering?
Apropå Gavalda har jag förresten hennes senaste i svensk översättning liggandes och väntar på mig. Ser fram emot den läsningen! Lyckan är en sällsam fågel heter den.
Skumtimmen är ett annat ord för skymning och det är den tid då man förr satt i gårdarna och berättade historier för varandra. Jag tror att den här boken är lite av en sådan historia faktiskt – den har ingredienserna så att säga. Den är spännande, den rör sig i spännande (visserligen delvis påhittade) miljöer att känna igen sig i på Öland och den innehåller lagom många skarpa vändningar och villospår, som får läsaren/lyssnaren att fastna i berättelsen och vilja veta mer.
Huvudpersonen är Julia, en medelålders kvinna som för cirka 20 år sedan förlorade sin lilla son, som gick ut från stugan, försvann i dimman och aldrig återsågs mer. Den allmänna uppfattningen är att han drunknade, men Julia har aldrig fått ett ordentligt avslut och det finns flera, bland annat Julias far, Gerlof, som tror att pojken snarare försvann på alvaret och att pojkens försvinnande kan vara något helt annat än en drunkning.
Historien dras upp igen när Gerlof får en liten sandal skickad till sig på posten och den känns igen som den sandal som den lilla pojken hade på sig när han försvann. Gerlof börjar nysta allt mer i fallet och kommer in på spår som leder till en närmast mytomspunnen man, Nils Kant, som bott i bygden och begått hemska brott. Det är bara ett problem: Nils Kant är död sedan långt innan pojken försvann, och borde inte vara inblandad i vad som hände den tragiska dagen.
När Gerlof meddelar att sandalen har dykt upp tar sig Julia direkt till Öland. Där konfronteras hon plötsligt med en massa gamla minnen som rivs upp när hon åter är i sina gamla hemtrakter. Jag tycker att den här delen av berättelsen är den bästa; den där läsaren får följa Julia i hennes sorgearbete. Resten av berättlesen är en ganska ordinär deckare, som visserligen är spännande och oförutsägbar, men som ändå inte engagerade mig så mycket som den kanske borde. Det som framför allt störde mig var slutet, som jag väl inte ska avslöja, men som absolut inte föll mig i smaken. Jag kan väl säga så mycket som att jag är fäst vid lyckliga slut och ska det vara något annat än det så tycker jag att det ska finnas något bättre skäl bakom än att det bara ska bli en extra twist på slutet. Här blev det en extra twist må jag säga.
Senast köpta inbundna bok: Jag köper ingen inbunden skönlitteratur och det var länge sedan jag hade någon kurslitteratur som var inbunden. Men Niklas mitt i veckan, vardagskokboken av TV-kocken Niklas Ekstedt, är nog inbunden, så jag säger den. Den fyndade jag på årets bokrea.
Senast köpta pocketbok: Du rêve pour les oufs av Faiza Guène. Har tyvärr inte läst den än.
Ultimata längden på en bok: Svårt att säga… Helst ska den vara under 400 sidor, för annars blir den lätt för klumpig och stor. Annars har jag inga särskilda preferenser.
Favoritbokhandel:Franska bokhandeln! Helt fantastiskt snabba på att leverera. Jag vet inte hur de beter sig, men oavsett vilken tid på dygnet eller vilken veckodag man beställer så tycks man ha sin bok i handen dagen därpå. 😉 (Men hemsidan är rätt ful, tyvärr).
Favoritbibliotek:Umeå universitetsbibliotek får jag väl säga. Det är där jag lånar i stort sett allt jag läser. Stället kräver dock att man vet vad man ska ha, för allting är prydligt magasinerat och absolut inte inspirerande skyltat.
Favoritplats att läsa (i hemmet): Badkaret tror jag, men jag försöker att undvika att läsa just böcker där eftersom de lätt blir lite… eh… blöta.
Favoritplats att läsa (utanför hemmet): På en filt i solen på gården! Eller egentligen var som helst utomhus när det är soligt och man kan skaffa sig lite solbränna.
Fem författare du alltid köper i inbundet format: Jag köper normalt sett inte skönlitteratur och skulle jag göra det skulle jag inte göra det i inbundet format. Helt ärligt: Varför vill man ha inbundet? Svara gärna, för jag fattar ingenting! Klumpiga och dyra böcker är ingenting för mig. De tar en jäkla massa plats också! Hugha.
Bästa lässnackset: Brukar inte äta samtidigt, för det brukar ändå bara resultera i nedfläckade böcker. Hehe. Men lite smågodis är ju aldrig fel, eller hur? =)
Bästa läsdrycken: Te.
Bästa bakgrundsljudet vid läsning: Jag vill nog ha tystnad faktiskt.
När på dygnet läser du helst?: Läser mest innan jag går och lägger mig, men det är nog mer för att jag tar mig tid att läsa då snarare än att jag föredrar just den tidpunkten.
Bästa bakfylleläsningen: Jag brukar envisas med att påstå att jag aldrig blir bakfull. 😛 Men om sanningen ska fram så har det väl hänt att jag har haft ont i huvudet dagen efter någon enstaka gång och då läser jag faktiskt helst ingenting. Möjligen något modemagasin. Elle kanske!
Bästa kollektivtrafikläsningen: Vad som helst med lagom korta kapitel skulle jag vilja säga. Det får gärna vara spännande också, så att man nästan längtar efter att få sätta sig på bussen. 😉 Fast jag har svårt att komma på någon specifik bok just nu. Det var faktiskt länge sedan jag pendlade senast och jag har en tendens att somna på bussen, så det var nog hemskt länge sedan jag faktiskt läste något när jag reste kollektivt.
Oj, vad jag gillar Jonas Hassen Khemiri! Han är helt fenomenal på att använda språket, att leka med språket, att kanske inte alltid hålla sig till språkliga regler, men ändå ha ett flyt i det. En del kanske bara känner till Khemiri som författaren som skrev en roman på ”rinkebysvenska” (Ett öga rött), men Khemiri är mycket mer än så, även om hans texter inte sällan innehåller karaktärer som talar förortsslang. Hur som helst; oavsett vilken dialekt han använder i sina berättelser gillar jag verkligen allt han skriver.
I Invasion! har han samlat ihop ett par pjäser och ett antal noveller och kåserier. Själv fastnade jag nog mest för novellerna. Det är sällan noveller blir riktigt bra, för de riskerar att bli förkrympta längre berättelser och där saknas alltid något. Novellformatet är faktiskt ett alldeles eget format och Khemiri är av de som behärskar att förmedla något i det.
Men inte bara novellerna är läsvärda. Jag slukar allt och längtar efter nästa roman!
Veckans Tematrio har temat Danmark. Hade jag svårt med norgetemat blir det inte lättare nu. Hehe.
Den första boken jag kommer att tänka på är i alla fall den jättefina ungdomsboken Ett hjärta till Maria, vars titel har en ganska dubbel betydelse. Maria väntar på en hjärttransplantation, men är också en helt vanlig tonårstjej, som upplever den första kärleken.
Inte en ängel är också skriven av en danska. Gripande och sann berättelse om en tjej som blir utsatt för fruktansvärda övergrepp.
För att hitta en tredje författare/bok får jag verkligen rota i min samling, men Leif Panduro var ju faktiskt dansk, så jag nämner Skit i traditionerna som en tredje bok.
Christian Azar är professor inom hållbara energi- och materialsystem, har suttit med i FN:s klimatpanel m.m. Han är helt enkelt expert på klimatfrågan och här delar han med sig av sina funderingar och åsikter kring detta ämne. Till skillnad mot många andra böcker inom ämnet handlar det inte särskilt mycket om vad den lilla människan ska göra eller skräckscenarion om vad som kan tänkas hända framöver. Här fokuseras det istället på vilka strategiska politiska beslut som borde tas och vilka ekonomiska styrmedel som finns. Jag tycker att det är oerhört skönt med en bok som inte målar upp allting så svart och som inte kräver att alla människor ska förändra sin livsstil radikalt. Här finns det faktiskt hopp om att vi kan lösa detta problem, även om vägen dit är lång, inte minst p.g.a. alla ekonomiska intressen som finns från bland annat oljeindustrin.
Boken innehåller en mängd referenser och noter och känns väldigt välarbetad, men blir aldrig tungläst eller för vetenskaplig. Jag tycker att den är väldigt bra och en intressant läsning. Vad man kanske kan sakna är någon form av illustrationer, för här finns det inte ens något diagram som illustrerar texten. Det är faktiskt bara text.
Nästan alla böcker jag läser lånar jag från biblioteket, men idag kom det två böcker med posten. Inte illa!
Den ena är pocketogrammet, som jag fick för ett tag sedan. Jag hade ju lite beslutsångest, men valde till slut Huset på Arlozorovgatan. Jag vet inte mycket om den, men det kan vara kul att prova på något nytt/okänt ibland. Den är snyggt formgiven i alla fall (även om framsidan är irriterande svårläst).
Den andra är mitt första recensionsexemplar. Jepp. Helt sant. Den heter Fritt fall och är skriven av en tyska, Juli Zeh. Jag vet inte mycket om den heller, men jag ser fram emot att läsa den. Överallt där jag har läst om den lovordas författarens språk och är det något jag brukar fastna för när det gäller böcker så är det just språket, så det verkar ju lovande.
Jag ser för övrigt fram emot mycket läsning nu framöver eftersom sommaren brukar innebära extra mycket tid till det. Det ska bli skönt! Hoppas bara att sommarvärmen kommer tillbaka också. Här har det till och med haglat idag. Usch!
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.