Susanna Alakoski imponerade stort på mig med Svinalängorna, där hon berättade om Leenas uppväxt i en fattig familj och med alkoholiserade föräldrar. Hon lyckades beröra och störa och det kändes som ett äkta och viktigt porträtt från en samhällsklass som sällan ges något större utrymme i den svenska litteraturen. Med Håpas du trifs bra i fengelset gör hon det igen. Det är vasst, bittert och insiktsfullt.
Genom Anni, socialarbetare och dessutom syster till narkomanen och den kriminellt belastade Sami, ger Alakoski ett bitande inlägg i klassfrågan. Hon berättar både om svårigheten och ensamheten i att vara anhörig och på ett större plan ger hon en känga till den politik som leder till ett ovärdigt och ett respektlöst bemötande av interner, invandrare och fattiga. Det är så djupt tragiskt, stundvis enormt hopplöst och ångestfyllt och, framför allt, omöjligt att värja sig från.
Anni har gjort en slags klassresa, men kan omöjligt fly från sin bakgrund och blir ständigt påmind om det som varit genom brodern, som hon knappt vet om han är en bror längre. På sitt jobb ställs hon inför totalt verklighetsfrånkopplade chefer som på riktigt vill att hon hittar någon HIV-positiv i HIV-projektet snart, för annars får de nog inga mer projektpengar, och också inför maktlöshet i att inte kunna hjälpa de som behöver hjälp (”– Vill bara kolla, har inte haft någon flykting i behov av akut tandvård förut, visst är det okej att Ognjen Jevric går till tandläkaren akut, han har tandvärk. […] – Njae, det är inte så enkelt. […] Måste Ognjen Jevric ha just den tanden han har ont i för att kunna äta?”).
Och ständigt denna sorg, rädsla och skam. Sorg över hur finnarna har behandlats, över uppväxten, över brodern. Rädslan för att brodern snart inte får en till chans. Skamkänslor för att det är så svårt att veta hur man ska uppträda när ens bror inte passar in i samhället.
Alla som tror att fattigdom inte finns i Sverige, alla som tror att alla har samma chans och att alla kan få en ny chans, måste läsa den här boken och reflektera över frågan. Det här är det mest angelägna jag har läst på länge! En riktigt bra och tankeväckande bok!
När Marjories syster försvinner splittras familjen. Föräldrarna hamnar i stor sorg och ägnar all sin tid åt att söka efter den försvunna dottern och under tiden bor Marjorie hos sin faster, Ilse. Marjorie känner sig inte riktigt hemma hos Ilse och hon funderar mycket över sin familj och bearbetar sorgen på sitt sätt.
Med den här boken har Bengt Ohlsson verkligen tagit sig in i ett barns värld och lyckats förmedla hur tankarna kan gå när man är i den åldern. Det känns autentiskt och äkta och väldigt insiktsfullt. Familjens trygghet och den kärlek och avundsjuka som man kan känna till ett syskon finns här förmedlat på ett fint sätt. Marjorie är dock inte bara ett vanligt barn, utan ett barn i en mycket speciell situation, eftersom hon har förlorat sin syster. Jag vet inte om jag tycker att Ohlsson låter systerns försvinnande få tillräckligt mycket plats i boken. Jag tycker ändå att det var en fin och välskriven bok. Och inte för att man ska döma boken efter framsidan, men visst är framsidan otroligt snygg?
Berätta om 3 böcker/texter av författare från din hemtrakt eller om romaner som utspelar sig i din hemstad!
Mitt första dilemma handlar om vad som egentligen är ”hem”. Jag har ju naturligtvis ett hem där det mesta av mitt liv utspelar sig, men sedan har jag ju också det hem där jag har växt upp och på vissa sätt är mitt gamla hem mer ”hemma”. Jag skulle till exempel inte komma på tanken att läsa morgontidningen i min nuvarande stad, men läser gärna morgontidningen i min gamla. Vad nu det beror på… Hur som helst skäms jag inte för att blanda mina två hem i den här Tematrion. Uppland och Västerbotten (Umeå) alltså!
I Tjuven, av Göran Tunström, står Uppsala för en del av miljöerna och Silverbibeln, som förvaras på Carolina Rediviva har en roll i berättelsen. Boken får bli mitt Upplandsbidrag den här gången.
Västerbotten då? Det är två författare som jag spontant kommer att tänka på: Torgny Lindgren och Per Olov Enquist. Av Lindgren är Pölsan min favorit och om du läser Enquists biografi, Ett annat liv, får du inte bara läsa en bok av en västerbottnisk författare, utan också hälsa på i hans hemort: Hjoggböle.
Minns ni förresten att Lyran redan har haft det här temat? När jag hade valt böcker så kollade jag tillbaka på mitt gamla inlägg och skämdes lite över att det till 1/3 blev samma svar. Eller ja. Framför allt kanske jag skäms över att jag ännu inte ens har sneglat åt de tips jag fick efter att ha skrivit det förra inlägget… 🙂
Fasen, jag har halkat efter med Tematrio! Förra veckan var temat 2000-tal, vilket kändes som ett oväntat svårt tema faktiskt.
Berätta om tre romaner som gestaltar vår samtid. Svenskt eller utländskt – välj själv!
Stora kontraster från temat veckan innan (Historia romaner)! Jag kom spontant på ett gäng böcker som vid närmare eftertanke utspelade sig på 90-talet, t.ex. min lilla favoritbok Människor helt utan betydelse eller det fina tidsdokumentet Journal du dehors (80- och 90-tal).
Till slut bestämde jag mig dock för att välja ut: Tack för senast din djävel, Ett öga rött och Hemligheter. Hemligheter är resultatet från ett samarbete mellan Maja Spasova och Liljevalchs konsthall och i den finns en mängd hemligheter, som konsthallsbesökarna har fått skriva ner anonymt, samlade. I all sin enkelhet säger den ganska mycket om vår samtid. Tack för senast din djälvel! är ett seriealbum med träffsäkra bilder från livet i Stockholm. Ett öga rött är en bok som handlar om hur det kan vara att växa upp som andra generationens invandrare. Det som får den att sticka ut och vad som gjorde den så speciell när den kom ut första gången är språket. Den är skriven med brytning.
Påskkrim verkar vara ett vedertaget begrepp nu. Jag tror att det ursprungligen är något som kommer från Norge? Varför man just ska läsa deckare under påsken vet jag inte, men jag tänker i alla fall passa på att läsa mycket, för i år är jag långledig och bortrest över påsken. Jag hade tänkt ta med mig Kafka på stranden, som jag är halvvägs igenom och dessutom måste lämna tillbaka till bibblan ganska snart. Dessvärre är den så otymplig, även i pocket, att den faktiskt inte fick följa med.
Men jag oroar mig inte över det. Det finns ju så mycket annat att läsa. Just nu är jag på besök hos mina föräldrar och hittade bland annat dessa:
Och nä, jag kommer inte att hinna läsa alla, även om jag vill. Jag tänker börja med Alakoski och se om jag hinner ner till den riktiga krimboken – Keplers Hypnotisören.
Jag vet inte ens vad jag ska skriva om den här boken. Av Murakami har jag tidigare läst Norwegian wood, som verkligen berörde mig, men den här boken sa mig faktiskt ingenting. Det kan möjligen bero på att jag inte gav den tillräckligt med tid och uppmärksamhet, men jag vet faktiskt inte om det är hela förklaringen. Boken är tunn, berättelsen kort. Man hinner inte ens lära känna karaktärerna och jag hinner inte förstå vad författaren vill säga.
Huvudpersonen är en man som är förälskad i en kvinna. Kvinnan tar ett jobb hos en affärskvinna och reser med henne till Grekland, där hon spårlöst försvinner. Mannen åker dit, men finner inte mycket mer än sina känslor. Ja, det finns faktiskt inte så mycket mer att säga. Murakamis trevliga och korrekta språk och lite mystiska fantasivärldselement dyker upp, men sedan är det inte så mycket mer. Om den inte vore skriven av vår tids mest hypade författare hade den nog inte tagit sig så långt, men det är vad jag tror. Det största felet är väl kanske att jag hade höga förväntningar. Och de infriades inte.
Du vet väl att Världsbokdagen firas idag (13:e april)? Det ”riktiga” datumet är 23:e april, men i år infaller påskafton samma dag.
Idag är alltså den rekommenderade dagen att uppmärksamma böcker, skrivande, läsande, yttrandefrihet… Visst är det fint? Det är ingenting att ta för givet, vilket man kan tänka på när man läser t.ex. Politkovskayas Rysk dagbok (hon mördades för det hon berättade om läget i Ryssland), eller varför inte Pamuks Snö (Pamuk är dömd för att ha ”förolämpat den turkiska nationen”) eller kanske Herta Müllers Hjärtdjur. Müller fick själv fly landet på 80-talet efter sin kritik mot regimen i Rumänien.
Om du inte känner igen dig så beror det kanske på att du 1) är en ny besökare (Välkommen!) eller 2) inte känner igen dig från min gamla blogg, som just nu temporärt bor på adressen www.bokblomma.com/txp. Jag har valt att byta verktyg för att publicera inlägg på bloggen och samtidigt har jag fräschat upp det yttre lite. Det här känns kul! Det kanske är lite trassel med bilder och länkar i början. Det får man kanske räkna med.
Jag har redan läst Cirkeln som manus, men igår fick jag också boken och en tygkasse. Ibland är det kul att vara bokbloggare. 🙂
Jag tycker det var en spännande bok faktiskt, men det är inte recensionsdag ännu, så jag får inte skriva om den. Nåväl. Den finns att köpa om någon vecka och om du gillade Harry Potter och är nyfiken på något liknande i en svensk bruksmiljö så kanske den är något för dig!
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
Susanna Alakoski imponerade stort på mig med Svinalängorna, där hon berättade om Leenas uppväxt i en fattig familj och med alkoholiserade föräldrar. Hon lyckades beröra och störa och det kändes som ett äkta och viktigt porträtt från en samhällsklass som sällan ges något större utrymme i den svenska litteraturen. Med Håpas du trifs bra i fengelset gör hon det igen. Det är vasst, bittert och insiktsfullt.
