Arseniktornet är en väldigt läsvärd släktkrönika som tar sin början vid mamman och mormodern Malies bortgång. Liksom Berlinerpopplarna, av samma författare, börjar det alltså vid ett avsked, som får släktingar som inte setts på länge att åter träffas. I övrigt saknar böckerna likheter. Där Ragdes trilogi om Torunn (Berlinerpopplarna m.fl.) är mysböcker innehåller Arseniktornet betydligt mer allvar.
Här målas ett antal spännande och på sina sätt tragiska livsöden upp. Malie själv har levt sitt liv i sorg över en skådespelarkarriär som hon fick ge upp och ett äktenskap hon inte ville ingå, men ingick ändå, p.g.a. ett oplanerat barn. Hennes man ägnar sig åt blåmåleri, d.v.s. han målar porslin, men under hela uppväxten uppfostrades han till att gå i sin fars fotspår och bli präst. Var och en har på sitt sätt sina drömmar: de som inte har slagit in och de som kanske har slagit in, men ändå inte har gett den frihet och de tillfredsställelse som de hade hoppats på. Den gemensamma dottern heter Ruby och hennes bästa vän är judinna. Under den här tiden brytder Andra världskriget ut och hon får uppleva det stora sveket från samhället när bästa vännen försvinner. Hemma är hon ständigt i skottlinjen för mammans nycker och hon får hela tiden höra onda ord om att hon är oönskad och att hon har fördärvat mammans karriär.
Nu träffas alltså Ruby, hennes dotter och Rubys bror för att packa ihop mammans tillhörigheter och gå på begravning. I Rubys och broderns ögon är Malie en häxa och de sörjer inte alls hennes bortgång. Dottern, Therese, är dock av annan åsikt och går omkring i huset och minns samtidigt som hon funderar på vem mormodern egentligen var.
Jag är svag för sådana här böcker, som skickligt berättar om intressanta levnadsöden och lyckas förmedla hur vi påverkas av det som händer omkring oss och vad våra föräldrar har med sig i bagaget. Här berättar också Ragde om blåmåleriet, denna svåra konstform, som jag tidigare inte har vetat något om.
Det enda som får mig att inte ge boken toppbetyg är att jag tycker att berättelsen om återföreningen efter Malies bortgång saknar trovärdighet. Det känns löjligt att Ruby och hennes bror går omkring och hatar sin nu döda mamma och beter sig respektlöst. Jag köper det inte helt enkelt! Det är dock en väldigt liten del av en annars fin läsupplevelse!
På söndag har UR-programmet Hej litteraturen premiär. Det kommer att bjudas på boktips och på litteraturhistoria från antiken till framtiden – framtiden genom att Sveriges första ”Facebook-bok” kommer att skrivas under programmets gång. Det låter som ett kul program!
Att framtidens böcker kommer att ges mycket plats på Facebook och andra sociala medier känner jag mig dock lite tveksam till. Jag tar gärna del av och delar med mig av boktips via sociala medier och jag tror även att bokcirklar och intressesidor för genres, författare och böcker kan göra sig bra på sidor som Facebook, men att skriva en bok på Facebook känns mest som ett konstigt experiment. Än så länge finns det närmare 20 inlägg, textsnuttar, i den kommande Facebook-boken, men i takt med att de blir fler kommer folk inte att orka läsa igenom allt som redan har skrivits och risken blir att det mest blir ett konstigt klotterplank där en del inlägg dessutom hamnar lite omlott för att folk lägger upp sina alster samtidigt. Vem vill läsa slutresultatet? Inte jag i alla fall.
Jag tror heller inte att framtidens marknadsföring av böcker hör mer hemma i sociala medier än någon annanstans. Själv hör jag till den generation som har växt upp med communities (Skunk, LunarStorm, Facebook…). Det finns förmodligen en generation, för vilken Facebook är något nytt och fantastiskt. Själv tycker jag att det är old news att man kan dela med sig av sig själv och sina intressen på nätet. Jag blir helt enkelt inte imponerad över att allt flyttar ut på Facebook. Snarast blir jag förvånad över att det har dröjt fram till nu innan företag har börjat marknadsföra sig på annat sätt än med irriterande banners på nätet, men nu när de har börjat blir det väl som med all annan reklam och marknadsföring: som användare blir man irriterad och stänger av, scrollar förbi, blockerar det man inte vill ha. Det är nog inte så enkelt att nå ut med sin reklam på Facebook längre. Angående sociala medier finns det för övrigt inget naturligt sätt att integrera litteratur med sociala medier, till skillnad från till exempel musik, där Facebook + Spotify är en väl fungerande kombination, och där det länge har funnits communities med strömmad musik som t.ex. last.fm.
Litteratur och Internet tycks över huvud taget inte vara en klockren kombo. Det kan visas genom att det har gått så trögt för bokbloggare i allmänhet. Det finns naturligtvis många bokbloggar, men de flesta har jättefå besökare jämfört med andra typer bloggar. Kanske är det inte så konstigt. Litteratur är något som man avnjuter ensam och det tar en stund att läsa ut en bok. Det är inte så lätt att omedelbart starta en diskussion kring en bok och att posta flera uppdateringar per dag.
Nåja. Det ska bli spännande att se vad det blir av den här Facebook-boken och om vi framöver kommer att få se mer av böcker på nätet. Kanske blir det en liten revolution om läsplattorna slår igenom på allvar?
I en annan del av Bromma är en härlig feelgood om Isabella Eklöf, som efter en havererad skådespelarkarriär har hamnat på ”repan” på TV4 och undrar om livet borde bjuda på något mer.
⭐⭐⭐⭐
Betyg: 4 av 5.
I en annan del av Bromma är fortsättningen på Martina Haags roman Underbar och älskad av alla. Isabella Eklöf, som i den tidigare boken precis hade fått sin skådespelarkarriär ruinerad, har nu hamnat i receptionen på fyran – hon har faktiskt jobbat där i åtta år nu. Martina är gift med en känd programledare och de har två små pojkar tillsammans, ändå känns livet inte riktigt kul. Borde hon inte ha ett häftigare jobb? Bättre koll på vad som är inne just nu? Och är hennes man verkligen trogen? Medan maken säger sig åka ut på landet med pojkarna har Bella egentligen all anledning att misstänka att han är någon helt annanstans.
Det här är en mysig och rolig bok, som funkar bra att lyssna på som ljudbok. Det är författaren själv som läser upp och Martina Haag gör det väldigt bra. I en annan del av Bromma är kanske inte stor litteratur och boken är dessutom ganska förutsägbart, men det gör inget. Ibland behöver en bok inte vara mer komplicerad än såhär. Jag gillar verkligen Isabellas värld och roas av att läsa om henne och hennes ganska oglamourösa liv.
I en annan del av Bromma
I en annan del av Bromma gavs ut av Piratförlaget 2008. Jag lyssnade på berättelsen som ljudbok, i uppläsning av författaren själv, utgiven av samma förlag och med samma utgivningsår. ISBN: 9789164221476, 9789164202369. Vill du läsa fler böcker om Isabella Eklöf finns även Underbar och älskad av alla.
Martina Haag
Martina Haag är en svensk författare, skådespelare och krönikör.
I morgon är det quatorze juillet, Frankrikes nationaldag. Veckans Tematrio handlar således om Frankrike: Berätta om tre franska romaner eller författare!
Själv har jag pluggat franska och jag har försökt hålla igång mina kunskaper genom att läsa böcker på just franska. Trots det är franska böcker tyvärr inte välrepresenterade bland mina utlästa böcker(!) Av de böcker jag har läst är det i alla fall många som har seglat högt upp på min lista över favoritböcker.
En evig klassiker är, såklart, Le Petit Prince (Den lille prinsen) av Antoine de Saint-Exupéry. Jag älskar den här vackra barnboken, som berättar om Den lille prinsens resa genom rymden. Den berättar ganska mycket om vad vi värdesätter här i livet egentligen: de vuxna människorna i boken är så fixerade vid detaljer och så stressade att de missar alla enkla glädjeämnen i livet. Även för en vuxen kan boken säga ganska mycket!
En annan fransk favorit är Faïza Guène, särskilt hennes Kiffe kiffe demain (med den obegripligt märkliga svenska titeln Kiffe kiffe imorgon), som är en fin och rolig ungdomsbok om en ung parisiska med sitt ursprung i Marocko. När jag läste boken kände jag igen mig mycket i huvudpersonens funderingar och grubblerier. Författaren har verkligen lyckats fånga hur det kan vara att vara tonåring idag.
Ytterligare en favoritbok är Emmanuel CarrèresLa classe de neige (Vinterskola) – en mörk berättelse om en pojke som är på läger med klassen när en pojke i byn plötsligt blir mördad och skräcken sprider sig. Det är en ganska otäck bok och den växer med varje sida när man börjar förstå hur allt hänger ihop.
Shantaram är en över 900 sidor stor kloss till pocketbok. Med fördel hade författaren kunnat skriva ett antal böcker av stoffet i boken istället. Det blir faktiskt lite mastigt, lite långt, lite segt. Huvudpersonen är en man som har rymt från fängelse i Australien och nu har hamnat i Bombays myllrande liv. Han hamnar i slummen (material till en egen bok!), blir kär (material till en annan bok!), börjar jobba för maffian (material till ytterligare en bok!) och drar ut i krig (ja, gissa…).
Nåväl. Dåligt är det inte. Författaren skriven enkelt, men fängslande och det gör ingenting om man tar god tid på sig att läsa ut boken, för även om det går långa stunder mellan varje läsning är den lätt att komma in i och fastna i. Det märks också att den delvis är baserad på episoder ur författarens eget liv, för det den berättar känns väldigt äkta. Vad som absolut inte går att ta miste på är författarens kärlek till Indien/Bombay. Det har sällan blivit av att jag har läst någon bok som utspelar sig i Asien, så det här är en skön och, för mig, annorlunda bok som berättar om livet i Indien och deras speciella kultur och många olika språk.
Mitt liv som pingvin är en riktig mysbok, som passar alldeles utmärkt att lyssna på när man kopplar av i solen. Handlingen kretsar kring några människor som är på resa till Antarktis med dess fascinerande djurliv. Bland resenärerna finns flera original, däribland den ytterst beresta Alba, som just nu knåpar på boken Om oarternas uppkomst, där hon använder djur och fåglar för att försöka förstå människornas beteende. På båten finns också Wilma, som reser ensam och genast dras till den depressive Tomas. Utan att de riktigt förstår det själva får de känslor för varandra, men båda bär på hemligheter som gör det komplicerat.
Det är ingen jättedjup bok precis, men den är inte tramsig heller. Faktiskt finns ett sting av allvar. Jag gillar den här lilla kärlekshistorien och att följa passagerarna på deras spännande resa. En riktigt bra ljudbok!
Teckenförklaring: Fetstilt tiel + författare om du läst boken
Om du inte läst just den boken men annat av författaren – fetstila författaren Kursivera de titlar du vill läsa Stryk över de du inte vill läsa
* efter boken betyder att du aldrig hört talas om den
+ efter boken betyder att du äger den
x efter de du påbörjat men inte avslutat
1. Adichie, Chimamanda Ngozi – En halv gul sol
2. Alfvén, Inger – Ur kackerlackors levnad *
3. Allende, Isabel – Andarnas hus
4. Angelou, Maya – Jag vet varför burfågeln sjunger *
5. Aronsson, Stina – Hitom himlen *
6. Atwood, Margaret – Penelopiaden *
7. Axelsson, Majgull – Aprilhäxan
8. Austen, Jane – Stolthet och fördom
9. Barbery, Muriel – Igelkottens elegans
10. Beecher Stowe, Harriet – Onkel Toms stuga
11. Benedictson, Victoria – Pengar *
12. Blixen, Karen – Min afrikanska farm *
13. Boye, Karin – Kallocain
14. Brantenberg, Gerd – Egalias döttrar
15. Brontë, Anne – Agnes Grey
16. Brontë, Charlotte – Jane Eyre
17. Brontë, Emily – Svindlande höjder
18. Buck, Pearl – Den goda jorden *
19. Christie, Agatha – Tio små negerpojkar
20. Condé, Maryse – Desirada *
21. Djebar, Assia – Sultanbrudens skugga *
22. Duras, Marguerite – Älskaren
23. Edelfeldt – Kamalas bok
24. Ekman, Kerstin – Hunden
25. Eliot, George (Mary Ann Evans) – Middlemarch *
26. Emecheta, Buchi – Andra klassens medborgare *
27. Fagerholm, Monika – Underbara kvinnor vid vatten +
28. Flygare-Carlén, Emilie – Rosen på Tistelön
29. Fossum, Karin Fossum – Älskade Poona
30. Frame, Janet – En ängel vid mitt bord *
31. Frank, Anne – Anne Franks dagbok
32. Fredriksson, Marianne – Simon och ekarna
33. French, Marilyn – Kvinnorummet *
34. Gaskell, Elizabeth – Cranford *
35. Gordimer, Nadine – Min sons historia *
36. Gripe, Maria – Tordyveln flyger i skymningen +
37. Highsmith, Patricia – En man med många talanger *
38. Hodgson Burnett, Frances – En liten prinsessa
39. Holst, Hanne-Vibeke – Min mosters migrän
40. Hustvedt, Siri – Vad jag älskade
41. Isaksson, Ulla – De två saliga *
42. Jansson, Tove – Pappan och havet
43. Jelinek, Elfride – Älskarinnorna
44. Johansson, Elsie – Glasfåglarna
45. Jones, Sadie – Den utstötte *
46. Jong, Erica – Rädd att flyga *
47. Kandre, Mare – Aliide, Aliide
48. Kincaid, Jamaica – Annie John *
49. Kleve, Stella (Malling, Mathilda) – Bertha Funke *
50. von Krusenstjerna, Agnes – Den blå rullgardinen
51. Lagerlöf, Selma – Kejsarn av Portugallien +
52. Lahiri, Jhumpa – Främmande jord *
53. Lessing, Doris – Den femte sanningen
54. Lidman, Sara – Lifsens rot *
55. Linderborg, Åsa – Mig äger ingen
56. Lindgren, Astrid – Mio min Mio
57. Lispector, Clarice – Stjärnans ögonblick *
58. Lugn, Kristina – Stulna juveler *
59. Magorian, Michelle – Godnatt Mister Tom +
60. Malmsten, Bodil – Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån
61. Martinson, Moa – Kvinnor och äppelträd
62. McCullough, Colleen – Törnfåglarna
63. Mernissi, Fatima – Drömmar om frihet *
64. Mitchell, Margaret – Borta med vinden
65. Montgomery, L M – Anne på Grönkulla +
66. Morante, Elsa – Historien *
67. Morrison, Toni – Älskade *
68. Müller, Herta – Hjärtdjur +
69. Munro, Alice – Kärlek, vänskap, hat *
70. Oates, Joyce Carol – Blonde+
71. Oksanen, Sofi – Stalins kossor
72. Olsson, Vibeke – Molnfri bombnatt
73. Plath, Sylvia – Glaskupan *
74. Robinson, Marilynne – Gilead *
75. Rowling, J K – Harry Potter-serien +
76. Roy, Arudhati – _De små tingens gud_
77. Sagan, Françoise – Ett moln på min himmel +
78. Sandel, Cora – Alberte-serien +
79. Sapfo – Sapfo : dikter och fragment
80. Sundström, Gun-Britt – Maken *
81. Szymborska, Wislawa – Dikter 1945-2002 *
82. Shelley, Mary – Frankenstein
83. Shriver, Lionel – Vi måste prata om Kevin *
84. Sittenfeld, Curtis – Presidentens hustru
85. Smith, Zadie – Om skönhet
86. Stenberg, Birgitta – Alla Vilda *
87. Stridsberg, Sara – Drömfakulteten *
88. Tan, Amy – Joy Luck Club *
89. Tartt, Donna – Den hemliga historien
90. Thorvall, Kerstin – När man skjuter arbetare +
91. Trotzig, Birgitta – Dykungens dotter *
92. Tyler, Anne – Ett amatöräktenskap *
93. Ulitskaja, Ljudmila – En munter begravning *
94. Undset, Sigrid – Kristin Lavransdotter
95. Wassmo, Herbjörg – Huset med den blinda glasverandan *
96. Waters, Sarah – Främlingen i huset *
97. Wells, Rebecca – Yaya flickornas gudomliga hemligheter
98. Winterson, Jeanette – Det finns annan frukt än apelsiner *
99. Woolf, Virginia – Mot fyren
100. Wägner, Elin – Pennskaftet *
Om jag inte har räknat fel har jag läst 27 av 100 författare på listan. Det är nog inget vidare bra betyg för mig. Som synes finns det en hel del böcker jag är sugen på att läsa i alla fall. Molnfri bombnatt står till och med i bokhyllan och väntar på att bli läst!
Det här är Theorins tredje deckare från Öland. Liksom i tidigare böcker låter han gammal folktro ta en bekväm plats i boken. Med bekväm menar jag att den finns där som ett naturligt inslag och en trevlig krydda, men det spårar aldrig ur och boken tappar aldrig verklighetsförankring. Liksom i tidigare böcker har den gamla skepparen Gerlof en liten biroll. Den här gången har han bestämt sig för att flytta från serviceboendet och bo i sin gamla stuga vid stenbrottet igen. Åter i stugan hittar han sin sedan länge bortgångna frus gamla dagböcker och med en viss skamkänsla börjar han att läsa igenom dem och finner att hon har träffat någonting underligt i stenbrottet.
Stenbrottet är fullt av gamla berättelser om troll, som slåss mot älvorna, och annan folktro. Vendela, som nyss har flyttat till ett sommarboende på Öland, med sin man, är särskilt fascinerad av just älvorna, som var en stor tröst i hennes liv när hon en gång växte upp på Öland och inte hade så många andra än älvorna att vända sig till med sina önskningar om en bättre tillvaro.
Till ön kommer också Per, som är bokens egentliga huvudperson. Han är separerad från sin förra fru och den ena av de två barnen är svårt sjuk och ligger på sjukhus. I denna sorgliga period i livet dyker så plötsligt hans gamla pappa upp. De har haft dålig kontakt under hela uppväxten, men nu finner sig Per plötsligt indragen i pappans gamla affärer. Pappan har varit i porrbranschen och någon verkar vara ute efter honom och hans verksamhet.
Jag tycker väldigt bra om den här boken, även om den på vissa punkter är rätt förutsägbar. Den känns spännande och jag gillar verkligen kryddan med berättelserna om älvor och hur livet var för de som arbetade i stenbrottet. Boken har från flera håll fått lite ljummet betyg och jag kan nog känna att den inte riktigt når till Nattfåks klass, men jag tycker ändå att boken är högst läsvärd. Theorin berättar inte bara en spännande deckare från en bransch där absolut ingen och inget är äkta, utan också om så mycket annat. Författaren har verkligen förmågan att tränga sig in i karaktärerna i boken och berätta om deras liv, sorger och komplicerade relationer till andra människor.
Nu är det semestertider (jag har precis påbörjat min!) och Tematrio handlar om läsning i hängmattan: Berätta om tre bra böcker/författare att läsa i hängmattan!
Själv kämpar jag på med Gregory David Roberts Shantaram, 900 sidor lång, som jag påbörjade vid årets början(!) Nu kanske ni misstänker att det inte är en särskilt ”bra” bok eftersom jag har läst den så länge, och ärligt talat är det ingen stor favoritbok heller. Haha. Men jag tycker faktiskt att den passar i den här Tematrion. Under sommarens ledighet kan man unna sig att läsa en riktigt tjock bok att leva sig in i. Fördelen med Shantaram är också att den varken är banal eller tungläst utan lagom för lite slappande i solen.
Även John Irvings böcker brukar passar för sommarläsning. Nu läser jag inte Irving mer, men om man vågar läsa något av honom så kan jag t.ex. rekommendera En bön från Owen Meany. Den är skriven med Irvings speciella sinne för detaljer. Jag tycker hemskt bra om den boken! Även om somliga av hans senare böcker inte är precis läsvärda.
Annars är ju deckare hemskt populär sommarläsning. Den bästa deckare jag vet är nog faktiskt Nattfåk av Theorin. Jag älskar hans böcker från Öland, där han blandar spännande berättelse med en lagom dos folktro och övernaturligt.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
Arseniktornet är en väldigt läsvärd släktkrönika som tar sin början vid mamman och mormodern Malies bortgång. Liksom Berlinerpopplarna, av samma författare, börjar det alltså vid ett avsked, som får släktingar som inte setts på länge att åter träffas. I övrigt saknar böckerna likheter. Där Ragdes trilogi om Torunn (Berlinerpopplarna m.fl.) är mysböcker innehåller Arseniktornet betydligt mer allvar.
