• Den här veckans Temtrio tycker jag är lite extra kul, för den handlar om barndomsskildringar och det är något jag alltid har gillat att läsa, särskilt om de utspelar sig 50-100 år tillbaka i tiden och blir lite som en historielektion också. Alldeles nyss läste jag böckerna om Rut-Emma, som är väldigt fina barndomsskildringar. Jag älskade de böckerna när jag var liten och detsamma gäller Ann-Madeleine Gelottes biografiska barnböcker i samlingen När vi var barn, som också är och alltid har varit favoriter hos mig. En lite nyare uppväxtskildring är Gardells böcker om Juha, som börjar med boken En komikers…

    Läs mer

  • Här om dagen läste jag ut Rut-Emma och nu har jag läst ut fortsättningen, Rut-Emma, Ingeborg och Madlän, som innehåller böckerna Rut-Emmas blåa bok, Till Rut-Emma från morbror Karl samt Rut-Emma, nästan nio. Det här är högst omtyckta böcker från min barndom! I de här böckerna har Rut-Emmas pappa kommit tillbaka och hela familjen flyttar från Storgatan till en lägenhet inne i stan. Det innebär att Rut-Emma lämnar bästavännen Elsbeth och hennes förälskelse, Teofil, på gården där hemma. Sedan fortsätter boken att berätta om det som Rut-Emma och hennes syskon funderar över, pratar om och gör. Även här finns det…

    Läs mer

  • Jag är hos mina föräldrar och hälsar på just nu och det är här jag förvarar alla mina böcker. Jag plockade om lite bland mina hästböcker (jag har en hel separat bokhylla med sådana!) här om dagen och fick en massa nostalgikänslor och nu har jag även passat på att läsa om en av mina riktigt älskade böcker: Rut-Emma. Det här är en av de böcker som jag verkligen kommer ihåg från när jag var liten. I den får vi läsa om Rut-Emma som växer upp någon gång på 20-talet. Hon leker nere på gården med sina syskon och sina…

    Läs mer

  • Åh, vad jag gillar Faïza Guène! Jag tyckte hemskt mycket om Kiffe kiffe demain och den nyligt utlästa Du rêve pour les oufs är en nästan ännu större favorit. Tur att det finns sådana här lagom tjocka, lättlästa och finfina böcker som får mig att vilja fortsätta hålla igång franskkunskaperna. Ahlème är 24 år och bor i en förort till Paris tillsammans med sin pappa och yngre bror. Hon flackar runt på olika korttidsanställningar, skvallrar med sina vänner, dejtar hopplösa killar och försöker att hålla ordning på sin bror, som missköter skolan och ägnar sig åt tvivelaktiga affärer, trots att…

    Läs mer

  • Den här veckan handlar Tematrio om spänning. Jag vet inte om Vinterskola kan tänkas räknas in i denna genre, men jag tycker att den är spännande och det är en bok som jag tycker väldigt mycket om. Flugornas herre är en annan bok som är rätt fängslande och beskriver mycket råhet och hemskheter. Den tredje boken jag spontant kommer att tänka på är Paparazzons heder, som jag läste för några år sedan och verkligen fastnade för. Spännande deckare!

    Läs mer

  • Det här blir min andra Axelsson i år och jag har ytterligare en på gång, för jag lånade Slumpvandring på biblioteket här om dagen. Långt borta från Nifelheim är Majgull Axelssons skönlitterära debutroman, som kom några år efter Rosario är död, boken som gripande berättar om barnprostitution på Filippinerna. Även här skildras utsattheten för de allra fattigaste i detta land, om än lite mer i skuggan än i Rosario är död. Huvudpersonen heter Cecilia och jobbar som diplomat. Det är en tämligen skyddad värld hon rör sig i och det är framför allt via chauffören, en fattig filippinsk man, som…

    Läs mer

  • Galet vad mycket jag läser just nu! Så kan det gå när man är ledig och solen äntligen är framme! Idag har jag läst ut den lilla boken Huset på Arlozorovgatan och hittade tyvärr ingen ny favorit i denna. Boken är skriven av en ung debutant och boken är också väldigt ungdomlig och fräscht satt och illustrerad. Det gillar jag! Själv berättelsen engagerar mig tyvärr mindre. Boken kretsar kring de fyra invångarna i huset vid Arlozorovgatan i Tel Aviv. När boken tar sin början är de mer eller mindre främlingar för varandra, men längst berättelsens gång kommer de varandra allt…

    Läs mer

  • Igår var det Quatorze juillet och veckans Tematrio handlar om Frankrike. Uppgiften är alltså att berätta om tre franska favoriter, böcker eller författare. Jag läste ju faktiskt ut Lyckan är en sällsam fågel så sent som i förrgår. Gavalda är lite av en favorit faktiskt, även om just den senaste romanen var lite av en besvikelse. Helst läser jag hennes noveller i Jag skulle vilja att någon väntade på mig någonstans. En annan fransk favorit är Faiza Guènes Kiffe kiffe demain, som är en riktigt härligt berättad ungdomsbok om en tjej i en Parisförort. Jag läser faktiskt en annan Faiza…

    Läs mer

  • Nu har jag läst uppföljaren till Tethys pool position, Tethy, bara Tethy. Även i denna behandlas allvarliga ämnen och tragiska förhållanden, men boken är ändå mer rolig än vältrande i tragik. Kanske är det just så författaren vill att vi ska se Tethy; som en speciell människa snarare än ett offer. Tethy, bara Tethy får vi lära känna huvudpersonen, Tethy, lite närmare genom hela hennes barndom och uppväxt. Det är precis en sådan berättelse som jag älskade för några år sedan, när jag själv var i tonåren. Det som gör det är att det finns mycket att känna igen sig…

    Läs mer