• Jag har aldrig förstått mig på språkpoliser. Det känns så futtigt att rätta ”språkfel”, som om språkpolisen skulle ha varit en svensklärare med rätt att klappa sina ”elever” på huvudet. Trams! Språk är dynamiskt och föränderligt. När jag läste Hemsöborna, som har ca 125 år på nacken, kändes det som att läsa en bok på ”utrikiska”. Ingen människa talar som i den boken! Ingen skriver som Strindberg heller. Språkpolisers önskan att konservera språket pekar mer än något annat på att de inte förstår vad språk och kommunikation handlar om. Att uttrycka sig i ord handlar inte om att följa regler…

    Läs mer

  • Idag är det så årsdagen för 11:e september-attacken, 10 år. Jag minns den dagen väldigt väl. Jag var 14 år och kom hem från skolan när jag fick veta att det hänt ett terroristdåd, men ingen verkade ha något grepp om vad som hänt. TV:s rapportering bara pågick, men det de rapporterade var för oerhört. Där bodde jag, på en helt annan kontinent än där attacken inträffade, men ändå kändes det nära. Jag minns att jag skulle åka till ridskolan och jag funderade på om det skulle bli världskrig nu. Så blev det inte. Inte är just jag den som…

    Läs mer

  • Igår damp det ned två recensionsexemplar i brevlådan (den ena, den tunnare av dem(!), var jag i och för sig tvungen att hämta ut på postutlämningen av någon anledning). Spännande! Den ena är en fortsättning på böckerna om Fry och den andra är ytterligare en bok i förlaget 2244:s utgivning. Jag är väldigt nyfiken på Livet börjar på fredag av Ioana Pârvulescu. Om du är nyfiken över vad jag tyckte om 2244:s första utgivna bok, Bastarden från Istanbul, så skrev jag om den här om dagen. 🙂  

    Läs mer

  • Bastarden från Istanbul är inte bara Elif Shafaks första bok översatt till svenska, utan också förlaget 2244:s första utgivna bok. Förlaget är specialiserat på litteratur från området runt Röda havet, ett område som för mig är närmast en vit fläck på den litterära kartan. Faktiskt är väl Orhan Pamuk just den enda jag har läst från det här området. Shafak rör sig i en annan genre än Pamuk, men Bastarden från Istanbul säger, precis som Pamuks böcker, något om det turkiska samhället och livet i Istanbul. Liksom Pamuk har Shafak för övrigt åtalats för att genom sitt skrivande ha förlolämpat…

    Läs mer

  • Morgan Alling känner jag igen redan från hans tidiga karriär, som programledare för sommarlovsprogrammet Tippen, men det är inte mycket jag har vetat om hans liv och bakgrund innan jag läste hans biografi, Kriget är slut. Kriget är slut tar sin början när Alling i 4-årsåldern bor tillsammans med sin lillebror hos deras biologiska mamma, som är alkoholiserad och lever ihop med en kriminell och våldsam man. Boken slutar när Alling är tonåring och går på scenskolan. Vilken biografi! Vilken resa! Den trassliga bakgrund, som Alling smärtsamt, utan att bli sentimental, målar upp, berör och hans revanschlust och starka drivkraft att komma in på…

    Läs mer

  • Medvetenheten om matens bidrag till utsläpp av växthusgaser, och det enorma slöseri det innebär att kasta mat, är idag ganska stor. Mat & klimat är en bok som nog öppnat ögonen hos många och efter den har det kommit flera kokböcker som tipsar om hur man kan ta tillvara på rester och/eller laga mat på ett klimatsmart sätt. Den senaste boken på temat är Fester med rester, som tipsar om hur man tar till vara det som finns i kylen och piggar upp mat som ser lite ”trött” ut. Jag gillar verkligen idén!

    Läs mer

  • Ielinashylla har uppmärksammat och länkat till min blogg genom att ge min blogg Liebster award. Himla roligt! 🙂 Tanken är att man ska ge vidare priset till fler bloggare, men jag har en hel sida med länkar till litteraturrelaterade bloggar, så jag tycker ni ska titta in där istället. Det finns så himla många bra bokbloggar! 🙂

    Läs mer

  • Den här veckan handlar Tematrio om sommarens favoriter: Berätta om tre bra böcker du läst under sommaren!  Jag har redan berört ämnet och utsett Att komma hem ska vara en schlager som favorit. Jag står fast vid det. Jag blev helt förälskad i språket och berördes av berättelsen om Per Hagman som reser och reser, men inte har något hem… En annan bok som jag tyckte väldigt mycket om i sommar var Jan Lidbecks Shamanens sång, som är en tankeväckande och gripande satir av ”kriget” mellan Försäkringskassan och sjukvården och hur hårt det kan slå för den som lever med…

    Läs mer

  • Jag vet inte varför jag fortsätter att läsa Ajvide Lindqvist. Jag gillar ju faktiskt inte skräckböcker! I Lilla stjärna tycker jag att det blir alldeles för mycket: det är blodigt, våldsamt och, vilket säkert provocerar många, däribland mig(!), söta flickor som går bärsärk. I huvudrollerna hittar vi en Theres och en Teresa. Theres är ett psykiskt stört hittebarn med en närmast övernaturlig sångröst och ett absolut gehör. Hennes upphittare förvarar henne och gömmer henne från samhället i sin källare och förtrollas av hennes sång. Det går an så länge hon är ett litet barn, men när hon blir äldre blir…

    Läs mer