Har du någon favorituppläsare? En bra uppläsare kan göra mycket för en ljudbok och omvänt kan en alltför sävlig och entonig uppläsning verkligen få mig att tappa intresset. En del föredrar när uppläsaren ”dramatiserar” medan andra tycker att det är oerhört irriterande när uppläsningen inte är ”neutral”. Själv ställer jag mig lite i mitten när det gäller den frågan. Jag tycker att det är hemskt när manliga uppläsare försöker sig på ”tjejiga”, d.v.s. pipiga (?!), röster när de läser texter som hör ihop med kvinnliga karaktärer. Å andra sidan kan jag tycka att det förhöjer när uppläsaren lägger in lite variation och t.ex. använder olika stil för olika karaktärer i boken.
Här kommer en lista på några av mina favorituppläsare:
Min stora favorit är Morgan Alling, som verkligen har en behaglig röst att lyssna till. Hans uppläsning av Snabba cash var så bra att jag hade svårt att sluta lyssna – jag gick omkring på promenader bara för att jag ville lyssna mer. Alling gör den perfekta avvägningen mellan dramatisering och neutral uppläsning. För just Snabba cash, med Lapidus korthuggna språk, adderade uppläsningen väldigt mycket känsla vilket förhöjde läsupplevelsen.
Snabba cash av Jens Lapidus
Katarina Ewerlöf är lite av ett måste i en sådan här lista. Tidigare i år blev det nästan utklassningsvarning när nomineringarna till Stora ljudbokspriset tillkännagavs. Ewerlöf hade läst in 4 av de 12 nominerande titlarna (och 1 av de 3 vinnarna). Jag hör definitivt till de som uppskattar Ewerlöfs uppläsningar. En av favoriterna är hennes uppläsning av Unni Drougges roliga och lite knäppa Berit Hård-deckare Bluffen, som blir extra rolig i Ewerlöfs uppläsning. Jag började nästan gapskratta emellanåt!
Bluffen av Unni Drougge
Anna Maria Käll har läst in flera av mina ljudboksfavoriter, däribland Min mormor hälsar och säger förlåt och Gone girl. Jag kan inte sätta fingret på vad det är som är så bra med hennes uppläsningar, men någonting är det, för oavsett genre så känns hennes uppläsningar alltid helt rätt.
Min mormor hälsar och säger förlåt av Fredrik Backman
Jonas Karlsson är en annan favorit. Jag har t.ex. lyssnat på Vindens skugga i hans uppläsning och jag tror att det är Karlssons skådespelarskills som skiner igenom i uppläsningen – det är helt enkelt en skön röst att ha i lurarna och han är duktig på att få in rätt känsla i sina uppläsningar. Jag tänkte snart lyssna på några av hans senaste alster, God jul och Jag är en tjuv, som lär finnas i författaruppläsning.
Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón
Helena Brodin är en uppläsare som jag verkligen uppskattar. Hon har tagit sig an flera moderna klassiker av svenska kvinnliga författare, som Marie FredrikssonsSimon och ekarna och Kerstin EkmansVargskinnettrilogi. Hennes uppläsningar känns alltid… värdiga? Ja, jag hittar inget bättre ord. Hon gör i alla fall väldigt seriösa och fina uppläsningar, tycker jag.
Guds barmhärtighet av Kerstin Ekman
Jag tycker också att Sanna Persson Halapi gör en fantastiskt fin uppläsning av Marjaneh BakhtiarisKan du säga schibbolet?. Persson Halapi växlar fint mellan dialekter, brytningar och sinnesstämningar, vilket ger något extra till den här boken, som vänder och vrider på främlingsfientlighet och rasism. Jag har inte hört någon mer ljudbok med Persson Halapi som uppläsare. Ärligt talat tror jag att det här är hennes enda ljudboksuppläsning?! Hon borde göra fler! 😉
Förra helgen såg jag filmatiseringen av Andy Weirs SciFi-roman Ensam på Mars. The Martian är titeln på originalutgåvan och också titeln på filmen även i Sverige. Det har kommit en hel del bra rymdfilmer de senaste åren, t.ex. Gravity och Interstellar. Särskilt den sistnämnda kan jag verkligen rekommendera, för det är en helt otroligt fin film och den är både snyggt gjord och förvånansvärt övertygande med tanke på att SciFi lätt kan trassla in sig självt i omständliga och inte särskilt trovärdiga tekniska redogörelser. The Martian är dock en helt annan film än de två andra, lite mer seriösa och mörka filmerna, som jag räknade upp. I The Martian blir Mark Watney, spelad av Matt Damon, övergiven på Mars. Resten av besättningen som han är där med tror att han har dött när en storm drar förbi, men faktum är att han har överlevt och efter ett tag upptäcker också NASA att deras medarbetare är vid liv. Det är en spännande film om hur Watney försöker överleva på Mars och hur NASA försöker få hem honom igen. På många sätt känns det som en typisk rymdfilm, men jag tycker att The Martian sticker ut genom att vara mycket mer lättsam och rolig än det mesta andra i genren. Jag tyckte att filmen var riktigt bra, faktiskt!
SciFi är en av de genres som jag kanske har utforskat minst. Jag har någon slags tanke om att den typen av berättelser lätt blir ganska nedtyngda av tekniska redogörelser och förklaringar. Nu måste jag ändå säga att jag är riktigt peppad på att läsa Ensam på Mars. Jag har faktiskt hört från kollegor att boken är riktigt bra.
Just nu är det höstlov för alla kids och just nu finns det många bibliotek, förlag och bokhandlare som uppmärksammar detta ypperliga tillfälle att läsa extra många böcker – läslov helt enkelt. Det tycker jag är ett trevligt initiativ. Finns det sportlov så bör det finnas läslov.
Jag hör inte till de som har lov. Däremot har jag, liksom alla andra statsanställda, ledigt idag eftersom det är dagen innan Alla helgons dag (det är obegripligt varför det innebär ledighet, men jag klagar inte!). Jag hoppas på att hinna läsa ett och annat i helgen. Framför allt måste jag nog speeda på läsningen av Levande och döda i Winsford eftersom den ska bokcirklas om någon vecka.
I dagens throwback thursday re-postar jag ett inlägg om en av mina favoriter av den japanske författaren Haruki Murakami: Fågeln som vrider upp världen. Det är en ordentlig tegelsten och jag brukar sällan gilla tjocka böcker, men jag blev faktiskt riktigt förtjust i Fågeln som vrider upp världen.
”Jag hade en period när jag läste en hel del av den japanske författaren Haruki Murakami. Det började med Norwegian wood, som jag tyckte var fantastiskt bra. Såhär i efterhand så inser jag att den, vid sidan av hans memoarbok möjligen, är den bok som skiljer sig mest från hans övriga. Norwegian wood utspelar sig nämligen väldigt mycket här och nu och inte alls i den magiska värld som Murakami annars gärna använder sig av. Och med magisk menar jag inte drakar och trollspön, utan en värld som är vår, men där det plötsligt kan börja regna makrill från himlen och där katter plötsligt börjar prata, som om det inte vore något konstigt med det. När man väl har läst Murakamis andra böcker så inser man snart att den här hallucinatoriska världen är ett grepp han ständigt återvänder till och någonstans så var det nog just det som jag tröttnade på, trots att det verkligen är något som särskiljer Murakamis böcker från andras. Nu är jag tillbaka till Murakami och kanske har det varit bra att ha haft en paus och lagt lite distans emellan, för nu kände jag mig inte alls trött över Murakamis övernaturliga universum; nu kastade jag mig in i det och tyckte att det var fantastiskt!” Läs mer…
Min läsning alltså… Jag var ju så peppad på att låna en massa böcker och läsa böcker som jag längtat extra mycket efter den senaste tiden. Jag köade en massa böcker på bibblan och plötsligt började de trilla in, med en kö efter mig, vilket innebär att man måste lämna tillbaka dem. Mina lån kan mycket väl sträcka sig över 3 år eller mer, så för mig är det lite chockerande att behöva hasta igenom en bok på typ 4 veckor, eller vad man nu har på sig. Läsaläsaläsaläsaläsa. Jag älskar att läsaläsaläsaläsaläsa, så det är lugnt. Det är bara det att de redan påbörjade böckerna har hamnat lite vid sidan av.
Wicked köpte jag i NYC för ett år sedan, mest för att jag tycker att den är fin, men också för att jag älskar Trollkarlen från Oz och det här är en fanfiction som utspelar sig i Oz. Det finns två problem: 1) boken är för stor för att man ska kunna hålla i den och 2) den är på engelska och jag hatar engelska. Jag har läst i den boken till och från sedan innan semestern, men jag kommer aldrig riktigt någon vart.
Nattvakten av Sarah Waters är en annan påbörjad bok. Jag har läst Främlingen i huset av samma författare och jag gillade den faktiskt så mycket att jag kände att jag ville läsa något mer av henne. När Nattvakten fanns på (e-)bokrea så slog jag till. Och ja, det är väl inget fel på den här boken, men läsningen har kantats av trubbel. Min e-bokläsare har nämligen börjat prata om att gå i pension. Varannan gång när jag plockar upp min fina, fina Cybook Opus så är batteriet slut och då måste man 1) ladda batteriet i tusen år och 2) öppna upp plattan och dra ut en sladd och sätta tillbaka den för att göra en brutal återställning. I den här processen brukar plattan ha tappat bokmärket. Och jag minns ju aaaaldrig var jag var innan återställningen. Det finns passager i Nattvakten som jag har läst 3 gånger, men underligt nog har det inte hjälpt mig att komma in i berättelsen. Jag kan inte redogöra för vad den handlar om. Jag tycker faktiskt att den här boken är rätt seg.
Kristin Lavransdotter är ytterligare en bok som blivit liggande förvånansvärt länge. Det här är typ tre böcker i en och jag fick för mig att läsa den som e-bok på min mobil + surfplatta med en app för strömmande böcker. Jag har stor erfarenhet av att läsa e-böcker på det här sättet och det funkar fint. Lästiden med dessa enheter brukar dock utgöras av några korta minuter i taget, t.ex. att jag tar upp mobilen medan jag micrar min lunchlåda.. Och eftersom min telefon är gammal och boken är våldslång så tar den tvåtusen år att ladda in när jag vill läsa. Jag hinner liksom aldrig börja läsa innan det är dags att stoppa ner mobilen igen. Och förresten kommer jag inte in i berättelsen.
Jag får se när/om de här blir utlästa… Till slut når man en punkt när det börjar bli rimligt att börja om från början med en läsning för att man har glömt vad boken handlade om… 😮
Idag tänkte jag tipsa om några superbra böcker med några år på nacken – böcker som kanske inte är några snackisar längre och i någon mening kanske är lite bortglömda. Jag kan erkänna att jag inte har läst om de här böckerna och det är ju inte helt ovanligt att böcker inte håller för en omläsning… Jag väljer ändå att tro att dessa böcker är lika bra nu som då! Här kommer alltså 5 tips på bra, lite äldre böcker, inga direkt klassiker, utan mer lite bortglömda bestsellers eller bortglömda snackisar.
1. Att komma hem ska vara en schlager av Per Hagman. När jag började läsa den här boken blev jag lite tveksam. Det är ett speciellt, nästan lite poetiskt och högtravande språk (som bryts av med rätt grova ord här och där, i och för sig). Det kändes ovant till en början och som att det inte blev någon riktigt flyt i läsningen, men sedan lossande det snabbt och ut vecklade sig en ovanligt ömsint, känslosam och vacker liten berättelse om att bo överallt och inte känna sig hemma någonstans. Jag räknar med att mycket är självupplevt på ett eller annat sätt. Det här är så insiktsfullt och innerligt att det känns alldeles på riktigt. Det är en underbar bok! Citat efter citat efter citat vill jag spara och läsa om. Läsa om och läsa om. Det är klockrena formuleringar och allting är på pricken i den här boken. Jag tror jag måste köpa den här boken i ett eller annat format (e-bok kanske). Jag vill verkligen ha den, kunna läsa om den.
”I höstas fyllde jag trettiotre men jag kan inte minnas hur jag tillbringade födelsedagen. Min trettiotvåårsdag, vad gjorde jag då? Jag måste ha befunnit mig i Stockholm eftersom jag inte kan minnas den.”
Ur Att komma hem ska vara en schlager av Per Hagman
2. Trilogin om Juha (En komikers uppväxt, Ett ufo gör entré, Jenny) av Jonas Gardell. På senare år har Gardell kanske mest uppmärksammats för sina böcker om aids i Sverige, Torka aldrig tårar utan handskar, men den som uppskattar Gardells nyare böcker bör inte missa hans äldre romaner, där hans kanske bästa är trilogin om Juha (inte minst de två inledande böckerna). Gardell har en alldeles särskild förmåga att se och berätta om ensamma människor och människor i utanförskap och jag tycker verkligen om hur han synliggör människor i sina böcker. Böckerna om Juha är en fin och pricksäker uppväxtskildring med många gripande livsöden.
3. Människor helt utan betydelse, av Johan Kling, är en av mina absoluta favoritböcker. Med ett lätt och exakt språk berättar Kling om en enda dag i en ung mans liv. Boken har av någon litteraturkritiker liknats vid Hjalmar Söderbergs böcker och det ligger något i det. Här finns samma språkliga exakthet, samma melankoli. Huvudpersonen är dock en man i mediebranschen och en man vars liv håller på att stjälpas på ända. I all sin lågmäldhet är det verkligen en bok med känslor som stormar.
4. Kan du säga schibbolet? av Marjaneh Bakhtiari är en lysande bok som belyser rasism och främlingsfientlighet från en mängd vinklar. Ingenting är självklart i den här boken och ingen är riktigt vad man vill tro från början. Den som vid en första anblick verka vara den som är minst främlingsfientlig kan sitta inne med åsikters om angränsar mot rasism – och vice versa. Kan du säga schibbolet? är både tänkvärd, varm och rolig. Jag rekommenderar den särskilt som ljudbok.
5. Utrensning av Sofi Oksanen är en helt bländande och mångbottnad bok om Estland under tiden landet var ockuperat av Sovjetunionen. Boken berättar om angiveri, svek och människor som försöker att leva och älska mitt i detta vansinne. På ett fint sätt drar Oksanen paralleller till en berättelse som utspelar sig i nutid och där läsaren får följa en tjej som är offer för trafficking. Det är verkligen en tung bok och extra berörande blir det eftersom boken är så skickligt berättad. Mellan raderna händer outsägliga fasor, som verkligen drabbar läsaren. En fantastisk och viktig bok!
Som ni säkert vet, utkom den första uppföljaren i höstas efter en intensiv PR-kampanj där man valde att ha hemliga möten kring bokprojektet och att skriva hela manuskriptet på en speciell dator utan internetanslutning för att skapa mer buzz kring projektet.
Boken har sålt som smör och min sambo, biblioteksarbetaren, meddelar att kön till boken är lång, väldigt lång. Han har också meddelat att datasystemet, som biblioteket använder sig av, använder svenska logiska funktioner, så om man använder sökordet ”inte” filtreras allt efter ”inte” bort och således får man ingen träff om man söker på ”allt som inte dödar oss”. Det låter som ett otroligt osmart system, men låt gå. Man kan ju söka på författarens namn eller delar av titeln.
Det där var ett sidospår. Allt jag ville säga var att det går bra för Millennium. Det är bara att gratulera till denna framgångssaga. Själv är jag ganska osugen på att läsa just Millennium för tillfället. I princip kan jag väl läsa Lagercrantz, men just nu vill jag hellre läsa böcker som:
Något av Per Hagman, t.ex. Cigarett Pool Volt (samlingsvolym med alla tre titlar),
Dags för lite fina framsidor igen! Den här gången är det två väldigt olika böcker och också med väldigt olika framsidor.
Först ut är Telefonsamtal av Robert Bolaño, som nu ges ut av Tranan. Den är så vacker att jag blir helt till mig. Jag älskar när sidorna är färgade och här har de tagit det till en ny nivå genom att färga in så att själva framsidan spiller över på sidorna på ett snyggt sätt. I all sin skenbara enkelhet är det här en helt otrolig framsida. Underbar!
Den andra är fackboken Neuroledarskap, författad av hjärnforskaren Katarina Gospic och Stefan Falk, som arbetar med ledarskap. Tillsammans har de alltså skrivit denna bok om ledarskap och om hjärnan. Det är säkert en intressant bok, även om jag inte är speciellt säker på att den är tillräckligt intressant för mig, personligen, att jag faktiskt vill läsa den. Däremot har jag en grej för guldiga framsidor och därför kan jag inte motstå den här tjusiga boken. Tyvärr syns inte det guldiga speciellt bra på den här typen av pressbilder.
Ibland gör jag korta tidshopp när det är dags för throwback thursday. Idag hoppar jag till den 1/9 i år. Jag satt tydligen på ett tåg, drack kaffe och läste Nattvakten.
Vad har hänt sedan dess? Kaffet är slut, boken är outläst. Jag har hunnit ca 100 sidor in, men sedan har andra böcker kommit emellan. Jag fruktar att jag måste börja om från början när jag väl bestämmer mig för att läsa ut den här.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
