• Februari: vardag på riktigt

    Februari: vardag på riktigt

    Vad skönt att februari snart är här! Januari skulle bli månaden då jag började jobba igen. Det kändes inledningsvis lite ”blandat”, som jag har sagt till alla som frågat. Med det menade jag att det kändes piss att vara ifrån min bebis så mycket! 😉 När jag väl var tillbaka på jobbet var det dock full rulle från start och jag kom på mig själv med att njuta av att kunna fokusera på en sak i taget och att prata med andra vuxna om dagarna. Dagarna flög iväg och jag kunde komma hem och känna mig pigg. Pigg! Då är det också enklare och roligare att fokusera på att umgås med sitt barn. Det var faktiskt inte så jobbigt som jag tänkt mig att börja jobba igen. Det var också skönt att ta tillbaka sömnen. Efter att ha tagit alla nätter sedan vår dotter kom till världen gjorde vi ett byte inför årsskiftet och nu sover alla i familjen bättre än på mycket länge (oftast), härligt nog. Det gäller inte minst mig själv, som inte går upp 5–10 gånger per natt längre.

    Men. Jag hann bara jobba fyra dagar (varav två hemifrån) innan hela familjen blev sjuka. En av oss testade positivt för covid och sedan blev det alltså karantän. Vår flicka, som varit så frisk fram till nu, fick sin första feber och även om det absolut inte var någon fara blev vi ändå oroliga och all energi gick åt. Fantastiskt nog tillfriskande hon snabbt och då behövde vi plötsligt lära oss att underhålla en baby samtidigt som man är sjuk. Men det gick bra! Det hela sammanföll dock med att jag hade en stor arbetstopp på jobbet. Jobbet jag inte kunde gå till. Något som tack och lov löste sig tack vare fina kollegor och chef! Tacksam för det!

    Det är speciella tider. Fortfarande. Tänk att vi har levt med pandemin så länge?! Nu, när vi har upplevt covid i min lilla familj, känns det närmast som en lättnad. Ingen i familjen är i riskgrupp (längre) och vi vuxna är vaccinerade. Det finns inte så mycket att oroa sig över och nu ska vi väl slippa skiten den närmsta tiden.

    Efter denna annorlunda hemma-januari är jag redo för en mer normal vardag! Jag är sugen på att komma in i mina arbetsuppgifter på riktigt och hitta en bra balans så att jag både hinner med vårt barn och allt annat. Jag är sugen på att börja dansa igen efter juluppehållet. Kanske springa igen! Jag är sugen på att få ordning på de sista störiga grejerna i vår hem – smått och stort som kommit med höstens flytt och som vi inte har prioriterat att göra ännu. Det är så mycket som borde organiseras och fixas till.

    Ja, vi håller oss nog sysselsatta i februari, det tror jag nog.

    Med den förbättrade sömnen har jag också större lust och ork att läsa. Jag ska först och främst läsa ut nästa bokcirkelbok: Levande och döda av Han Kang (mitt bokcirkelval!). I övrigt får vi se vad det blir. Två nyutkomna böcker som jag är nyfiken på är i alla fall dessa:

    • Kaffe med mjölk av Ella-Maria Nutti, en bok som handlar om en mamma och en dotter, bosatta i Stockholm respektive Gällivare. Jag vet inte vad som gjorde mig nyfiken. Kanske att jag själv bor i Umeå och min familj i Öregrund, i norra Roslagen. Avstånd.
    • Äpplet faller inte av min feelgoodfavorit Liane Moriarty. Boken handlar om ”det perfekta paret”. Eller är det bara en fasad? Jag tycker Moriarty skriver fängslande samtidigt som böckerna också har en viss tyngd och berör även lite mörkare ämnen. Gillar det jag har läst hittills!

    Vad läser du i februari?


  • Bonniers stora bok om din trädgård

    Bonniers stora bok om din trädgård

    Bonniers stora bok om din trädgård är en rejäl och kunnig bok om allt du behöver veta om din trädgård.

    Bonniers stora bok om din trädgård är en rejäl koloss till bok. Här finns svar på allt du vill veta, eller kanske inte ens visste att du behövde veta, om din trädgård! I den inledande delen finns tips kring trädgårdens inredning – någonting jag inte ens tänkt på, men som såklart är lika viktigt som att inreda rummen inomhus. Färger, nivåer, rum i rummet, doft… Här finns många aspekter att ta hänsyn till. En annan intressant del av boken är den del som handlar om ”jorden vi ärvde”. Här kan läsaren lära sig ”allt” om kompost, näringsämnen, jordförbättring, ogräs, klimat och mycket annat. Slutligen innehåller boken omfattande faktadelar om växter och köksträdgård.

    Jag impulslånade Bonniers stora bok om din trädgård på biblioteket. Jag noterar att den gavs ut första gången 1996. Har det hänt mycket inom området sedan dess? Kanske, men till stora delar tror jag verkligen inte det. Jag är ingen expert, men det mesta känns faktiskt aktuellt fortfarande. Det gäller inte minst tankarna kring ekologisk odling och biologisk mångfald, som går som en röd tråd genom boken.

    Idag finns det mesta man vill veta någon googling bort. De gånger man är nybörjare på en sådan nivå att man inte ens vet vad man ska googla på, ja, då är sådana här kunniga, kärleksfulla och rejäla böcker sköna att hålla i handen. Det är knappast en bok man läser från pärm till pärm, men en riktigt trevlig bok att bläddra i.

    Jag blev med trädgård i höstas och känner verkligen inspiration efter att ha läst den här boken. Jag önskar bara att jag visste mer exakt vad jag egentligen har i min trädgård?! Fråga om ett år, så kanske jag är klokare. Än vilar trädgården inför våren och sommaren. Det ska bli riktigt spännande att se vad som gömmer sig under snön.

    Bonniers stora bok om din trädgård

    Bonniers stora bok om din trädgård

    Huvudredaktör: Karin Berglund.
    Förlag: Bonnier Alba (1996).
    ISBN: 91-34-51455-4.


  • Böcker för bebisar: 7 böcker jag läst för min 7 månaders bebis

    Böcker för bebisar: 7 böcker jag läst för min 7 månaders bebis

    Vi har varit på biblioteket igen! Jag går dit ibland och lämnar tillbaka böcker. På något sätt lyckas jag alltid komma tillbaka med ungefär lika många böcker igen. Här är några jag lånat för att läsa med mitt barn.

    Var är kycklingen av Ingela P Arrhenius

    Att den här boken ens finns på biblioteket och inte har blivit sliten i bitar för länge sedan?! Var är kycklingen? är en bok i hård kartong där varje uppslag pryds av filt-flikar. Man frågar ”Var är kaninungen?” och lyfter man på en filt-hink hittar man en liten kanin. Jag var rädd att mitt barn skulle slita sönder den här boken, men det gick bra! Mycket fin bok! I en viss ålder känns det som att den här typen av böcker är grejen: böcker som man kan känna och prassla med på olika sätt. Extra pluspoäng för spegeln på slutet!

    Vem finns? av Stina Wirsén

    Vem finns? är ytterligare en bra samtalsbok av Stina Wirsén. Med det menar jag att det är en bra bok att läsa för att få en ingång till svåra ämnen /inbillar jag mig/. Mitt barn är alldeles för liten för att prata om svåra grejer med. Men det här är också en väldigt fin bok, rent allmänt. Boken handlar om vem som finns. Det syskon som aldrig blev, men som först var en liten gåta i ett ägg och sen en dröm om det som hade kunnat vara? Mormor, som levde ett långt liv, men som inte finns längre? Glassgubben? Japp, den sistnämnda, hon ser ut som vanligt i alla fall.

    Alfons siffror

    Alfons Åberg har vi redan bekantat oss med i en pekbok om färger. Här är en liknande variant om siffror. De välkända barnboksfigurerna slår in ett paket, räknar fyra bilar och så vidare. Det dröjer nog innan mitt barn kan räkna… Men en pekbok med Alfons är aldrig fel.

    Min nya familj, Vem finns?, Ramsa med Bebbe och Sov nu, Sickan

    Sov nu, Sickan av Sofia Rådström

    Jag måste absolut låna fler böcker om Sickan, för Sov nu, Sickan är verkligen en ny favorit! Underbara illustrationer! Superhärliga och finurliga rim! Åh, vad jag gillade den här lilla boken om Sickan som ska sova. ”Här är Sickan. Det är kväll. Sickan sömnig. Kommer gnäll”. Jodå. Känns igen.

    Titta 10 blommor av Björn Bergenholtz

    Titta 10 blommor är en pekbok med exakt det som titeln avslöjar. Jag älskar idén, som är lika enkel som genial. För jo, det är viktigt att kunna sina blommor, känna igen mångfalden i naturen och därmed också känna att den är värt att ta hand om. Det är aldrig för tidigt att börja! Här kan alltså bebisen peka på blåsippor, gullvivor och smörblommor. Beskrivningen av blommorna är härligt bebisanpassad: ”Ofta många många”, ”Stora bulliga blad”.

    Ramsa med Bebbe: Busiga bebisramsor av Mervi Lindman

    Vi gillar Bebbe! Och vi gillar ramsor! Så den här boken är såklart en hit. Vår tjej har älskat ramsor sedan hon var pyttepytteliten. Det bakas kakor och kläms i de små ärtorna (tårna). Hon skrattar fortfarande när man kommer till den stora, stora bönan (stortån). I den här lilla boken finns ett helt gäng ramsor, både sådana jag kände till sedan innan och några nya favoriter.

    Min nya familj av Renata Galindo

    Det är faktiskt en slump att jag redan har lyckats låna ett helt gäng böcker om ”svåra ämnen”. Min nya familj lånade jag faktiskt primärt för att det är en katt och en hund på framsidan. Jag tycker att man alltid bör låna en bok med en katt på framsidan! Ja, jag är väl lite av en tokig kattkvinna. Den här ”kattboken” handlar alltså om ett ämne som flyger många meter över huvudet på min lilltjej, men mig berörde den! Med underbara illustrationer berättar den om en hund som flyttar till sin nya mamma, en mamma som inte ser likadan ut som hen själv, en mamma som gör allt som mammor ska, men som inte alltid räcker till ändå. Men de försöker, båda två, lite till, varje dag. Lär sig att vara mamma och mammas barn. Åh, jag fällde typ tårar! Det är ju inte lätt att vara mamma alla gånger. Det var bara så fint att få läsa den här trösterika lilla boken!


  • 5 Noveller: Kärlek ända in i döden, Doggy monday, Arielles första kärlek, Lära sig, Bengångarna

    5 Noveller: Kärlek ända in i döden, Doggy monday, Arielles första kärlek, Lära sig, Bengångarna

    Under december gjorde jag mig en egen novellkalender och avnjöt en novell per dag (som ni förstår hade jag en del att läsa ikapp efter jul, men tanken var ju god!). De flesta novellerna hämtade jag från olika novellsamlingar, men jag läste också fyra godbitar från förlaget Novellix samt en novell jag hade i läsplattan. Här kommer några ord om dem!

    Kärlek ända in i döden av Unni Drougge

    Kärlek ända in i döden av Unni Drougge

    Har man läst Unni Drougges självutlämnande bok Boven i mitt drama kallas kärlek är det svårt att läsa Kärlek ända in i döden utan att dra paralleller. I Boven i mitt drama kallas kärlek berättar Drougge om ett destruktivt och nedbrytande förhållande och hon drar sig inte för att hänga ut folk med namn eller att lämna ut privata detaljer. Kärlek ända in i döden handlar om lite samma sak, men sett ur backspegeln – ett före detta par återser varandra och går tillbaka till det som varit. Jag läste hela tiden och kände att det blev ältande och upprepande med tanke på att ämnet redan dissekerats i en hel roman. I ett efterord förstår jag plötsligt att jag har fel – boken handlar om Oscar Wilde och Bosie. Fel av mig, som sagt, men jag hade ändå svårt för den här berättelsen.

    Doggy Monday av Maria Sveland

    Doggy Monday av Maria Sveland

    I Doggy Monday av Maria Sveland får läsaren följa Rigmor, en föga karismatisk och inte särskilt trevlig kvinna i övre medelåldern. En motgång på jobbet får henne att lacka ur och plötsligt tar hon en slags revansch på livet. Jag tyckte att den här novellen var sjukt rolig, faktiskt. Rigmor är en osympatisk person och hon beter sig riktigt omoget, men någonstans känner man ändå med henne och har svårt att ogilla att hon river till och säger ifrån. Uppfriskande.

    Arielles första kärlek av Monika Fagerholm

    Arielles första kärlek av Monika Fagerholm

    Jag har nog sovit på tok för lite de senaste månaderna för att kunna läsa den här novellen och ge ett rättvist omdöme, men jag fattade typ ingenting av den! Arielles första kärlek av Monika Fagerholm handlar om en ung kvinna som umgås med sin farfar, träffar en pojke, upplever en dramatisk händelse (eller inte), spenderar en sommar i en lånad lägenhet, börjar på internat. Allt känns vagt i den här berättelsen. Novellen består av fragment som jag inte får ihop. Nej, det här var ingenting för mig.

    Lära sig av Cilla Naumann

    Lära sig av Cilla Naumann

    Huvudpersonen i Lära sig, av Cilla Naumann, är en lärare som sedan länge har tröttnat på skolan – lukten, eleverna… Alldeles särskilt stör han sig på en elev, en elev som alltid kommer i tid, men som ändå stör honom något otroligt. Så otroligt att han till slut går lite för långt. Den här novellen är både mörk och, någonstans i det tragiska, rätt rolig. Jag gillade den och kunde verkligen leva mig in i miljön, som författaren beskriver så vasst.

    Bengångarna

    Bengångarna av Johan Theorin
    Bengångarna av Johan Theorin

    Bengångarna av Johan Theorin är en skräcknovell som leder tankarna till Selma Lagerlöf. Det är en klassisk ”gräva upp en grav”-skräckis, precis som i flera Lagerlöf-berättelser (som upptakten till Löwensköldska ringen). Fast här finns såklart något eget också. En spännande och otäck liten berättelse! När jag började skriva det här inlägget insåg jag att jag redan har läst novellen förut (och glömt bort det). Jag vet inte vad det säger om novellen… Men här är i alla fall det äldre inlägget!


  • Kvinnan i svart av Susan Hill

    Kvinnan i svart av Susan Hill

    Kvinnan i svart av Susan Hill är en klassisk spökhistoria om ett hemsökt hus. Här finns många ingredienser som en skräckis bör ha, men mig skrämde den inte.

    Kvinnan i svart är en gotisk skräckroman av Susan Hill. Den kom ut i Storbritannien på 80-talet, men här i Sverige dröjde det till 2013 innan den kom i översättning. Då var berättelsen aktuell på nytt eftersom en filmatisering gick på bio.

    Boken handlar om en ung advokat, Arthur Kipps, som har fått i uppdrag att ta hand om ett dödsbo från en avliden kvinna. Han ger sig av till den brittiska landsbygden och det gods som kvinnan haft i sin ägo. Det visar sig snart att traktens invånare inte gärna talar om godset. Det dyker också upp en mystisk kvinna, kvinnan i svart.

    Kvinnan i svart är en klassisk spökhistoria om ett hemsökt hus. För mig var den faktiskt varken något mer eller mindre än just det. Här finns kusliga miljöer, hemligheter och mystik. För mig var den en spännande berättelse, men jag misstänker att den kanske inte stannar kvar i minnet speciellt länge.

    Innan jul gick den som Radioföljetong i Sveriges radio i uppläsning av Björn Granath, men nu är den tyvärr inte tillgänglig längre. Är du förtjust i skräckgenren är det förmodligen allmänbildning att läsa den, så låna den gärna på biblioteket och ge den en chans!

    Kvinnan i svart

    Brittisk titel: The Woman in Black.
    Översättare: Ola Klingberg.
    Förlag: Modernista (2013).
    ISBN: 9789174992960.

    Susan Hill

    Susan Hill (född 1942) är en brittisk författare.


  • Ett bröllop att minnas av Katie Fforde

    Ett bröllop att minnas av Katie Fforde

    Ett bröllop att minnas är en mysig feelgoodroman som inte direkt bjuder på några överraskningar, men som ändå kan vara precis den läsning man behöver för stunden.

    Ett bröllop att minnas av Katie Fforde är en feelgoodroman som utspelar sig i en liten engelsk småstad, komplett med lokal pub och en mysig (men nedgången) bygdegård. Lindy är uppvuxen i lilla Chippingford och bor kvar där med sina två barn, som slukar det mesta av hennes tid. Rachel är nyseparerad och har precis flyttat till sitt nyrenoverade och ytterst prydliga hus i samma by. Beth lånar en stuga på samma ställe. Hon är arbetslös men är i full färd med att planera sin systers bröllop. Det är kort om tid för planering och deras mamma riskerar att lägga sig i och planera ett storslaget bröllop, långt från den enklare tillställning som systern önskar sig.

    Lindy, Rachel och Beth springer på varandra under ett evenemang i bygdegården och blir snabbt vänner. Snart har de startat en bröllopsplaneringsfirma med siktet inställt på att ordna ett tjusigt budgetbröllop för Beths syster. Det är snabba ryck i den här boken och det kanske inte är riktigt trovärdigt (eller också är det bara jag som känner att det är en hög tröskel till att starta ett företag tillsammans med två främlingar).

    Som ni kanske anar är det inte bara Beths syster som är mitt uppe i en kärleksyra. Var och en av de nyblivna kompisarna trillar också dit och blir förälskade i män som plötsligt kommer in i deras liv från olika håll.

    Det här är en väldigt förutsägbar berättelse, måste jag ju säga. Därtill känns flera av karaktärerna riktigt platta. Det gäller inte minst Rachel som beskrivs som ett perfektionistiskt kontrollfreak. Som naturligtvis ska räddas av en karl. Vad som också störde mig med boken är att den inte är skriven med så mycket finess. Det är fasligt mycket redogörelser hit och dit för vad personerna gör, men både människor och miljöer blir ändå inte särskilt levande. Nu när jag tänker på det kan jag inte se någon bild framför mig hur någon av huvudpersonerna ser ut eller är utöver de stereotypa karaktärsdrag de utrustats med.

    Nu blev det här ett gnälligt inlägg med tråkiga ord om den här romanen. Det roliga är att böcker kan vara allt det där lite taffliga och dåliga och samtidigt vara härliga att läsa. Ibland orkar jag inte tänka själv utan vill bli serverad en sådan här förutsägbar kärleksstory som inte lämnar mycket över till läsaren någonstans (förutom i att beskriva människor och miljöer då, i och för sig). Jag tyckte faktiskt att det här var en mysig feelgood och även om den är långt ifrån det bästa jag har läst i genren så ville jag verkligen inte ge upp boken och sluta läsa.

    Ett bröllop att minnas

    Ett bröllop att minnas av Katie Fforde

    Brittisk titel: A Vintage Wedding.
    Översättare: Maria Store.
    Förlag: Piratförlaget (2021).
    ISBN: 978-91-642-0722-7.

    Katie Fforde

    Katie Fforde (född 1952) är en brittisk författare.


  • Böcker för bebisar: 3 böcker jag läst för min 6 månaders bebis

    Böcker för bebisar: 3 böcker jag läst för min 6 månaders bebis

    Vi läser så många böcker att jag inte hinner blogga om dem. Nu är min baby snart 8 månader!! Det här inlägget hittade jag bland mina utkast. Hade helt glömt bort detta. Tre barnbokstips kommer i alla fall här:

    Katten som inte hade något namn av Fumiko Takeshita och Naoko Machida

    Jag var på föräldragruppsträff på biblioteket för ett tag sedan och fick då höra att man inte ska akta sig för att läsa svårare böcker för sitt lilla barn. Vi plockar och läser mycket ur pekböcker och småbarnsböcker, men det kom alltså en uppmuntran att man lika gärna kan läsa ur andra bilderböcker. Jag tog bibliotekarierna på orden och lånade omedelbart en bok som jag ville läsa. En tokig kattkvinna som jag blev såklart oerhört lockad av titel och framsida till Katten som inte hade något namn. Den är så vackert illustrerad och allmänt fin att jag fick läsa den på lite avstånd, så att mitt barn inte skulle börja banka och bläddra våldsamt. Nu är jag naturligtvis rädd om biblioteksböcker i allmänhet, men den här kändes lite extra olämplig att sätta i händerna på en liten. Jag älskade den vemodiga och ändå både roliga och hoppfulla lilla bok om en hemlös katt som saknar ett namn. Åh så fin! Jag får återkomma till den här boken när min unge faktiskt förstår vad man läser. Den här boken vill jag läsa igen!

    Bebbe letar nappen av Mervi Lindman

    Bebbe letar nappen av Mervi Lindman

    Jag har redan bloggat om en Bebbe-bok. Nu har jag lånat en till: Bebbe letar nappen. En bra småbarnsbok! Den passar lite olika åldrar. En del sidor har bilder på föremål och är lite mer av en pekbok. Samtidigt finns det en story, som gör att boken också funkar även för den som vill ha en berättelse också. Här handlar det såklart om att Bebbe letar efter sin försvunna napp. Kul bok!

    Joni plockar alla bär av Jessika Berglund

    Joni plockar alla bär lånade jag lite som ett internt skämt mellan mig och min sambo… Han heter Jon och har emellanåt fått höra hemifrån ”JON, varför tar du alltid ALLT” när han t.ex. har ätit upp alla satsumas. Det är alltså något vi brukar skoja om här hemma och den här boken hade en för bra titel för att inte få följa med hem från bibblan (särskilt om man håller över i:et). Boken handlar om Joni, som är ute i skogen och plockar bär med sina pappor. Här kan alltså barnet få lära sig smultron, blåbär, myror, hallon. Det påminner mig om hur mycket mitt barn har kvar att lära och upptäcka. Så många skatter i skogen.

    Joni plockar alla bär av Jessika Berglund

  • Årets bästa bok… 2019

    Årets bästa bok… 2019

    Jag brukar varje år göra en topplista över årets bästa läsning. Där trängs böcker från alla möjliga genres och utgivningsår. Att bara inkludera böcker från årets utgivning känns sällan meningsfullt. Därför brukar jag också följa upp med ett mer bakåtblickande inlägg. Vilken var den i mitt tycke bästa boken som kom ut för tre år sedan? Nu är det dags att ta sig an 2019! Och självklart har bra böcker inget bäst före-datum..!

    Jag har läst 38 böcker med utgivningsår 2019. En av böckerna har fått något så ovanligt som mitt allra sämsta betyg, 1 av 5, men den ska vi såklart inte uppehålla oss vid i det här inlägget. Låt oss fokusera på det riktigt bra istället! Får jag gissa att många uppskattade Små eldar överallt av Celeste Ng, Allt jag fått lära mig av Tara Westover eller Testamente av Nina Wähä? De håller jag dessvärre för ganska medelmåttiga böcker. Andra skulle nog hålla fram uppmärksammade böcker som Ålevangeliet av Patrik Svensson, Klubben av Matilda Gustavsson eller Vi for upp med mor av Karin Smirnoff. De var mycket bra!

    Men om jag verkligen ska försöka lyfta fram en favorit så måste valet falla på Osebol av Marit Kapla. Det är en underbar poesisamling och dokumentär om liv och människor i en avfolkningsbygd. Det är en bok som säger otroligt mycket om Sverige och om livet. Älskade den!

    Några bubblare: Gift av Tove Ditlevsen, Kvinnornas stad av Elizabeth Gilbert, Tung av Kiese Laymon och Den rödaste rosen slår ut av Liv Strömquist.


  • Böcker för bebisar: 8 böcker jag lånat till min 6 månaders bebis

    Böcker för bebisar: 8 böcker jag lånat till min 6 månaders bebis

    Min bebis blir äldre och äldre. Bokintresset har skiftat något på senare tid. Hon är inte lika pepp på att lyssna och titta utan ska helst stoppa in böckerna i munnen och/eller utforska pappret med sina händer. Och banka och krafsa på dem såklart – man vet ju aldrig om någon barnboksfigur lossnar. Det är ingen lätt sak att försöka bläddra i en bok vi har framför oss. Om man säger så. Men högläsning är mysigt ändå! Här är den senaste biblioteksskörden.

    Titeln hade blivit bättre om jag hade lånat 6 böcker, men nu gjorde jag inte det!

    Alfons färger

    Klart man vill introducera en klassisk barnboksfigur så tidigt som möjligt! I pekboken Alfons färger finns de välbekanta figurerna från Gunilla Bergströms böcker. Prylar i olika glada färger visas upp och sidorna är i stadig kartong. Populär bok att banka i!

    Vems bebis? av Stina Wirsén

    Vi har läst en del andra böcker av Stina Wirsén. Jag gillar hennes fantasifulla illustrationer och att hennes böcker allt som oftast befolkas av figurer med bredd. I Wirséns böcker kan figurerna lika gärna ta sig fram med rullstol som med ben, om man säger så. Jag hade ingen koll i förväg på vad Vems bebis? egentligen handlar om. Det visar sig att den handlar om adoption och syskonavundsjuka. Kanske inte superaktuellt för just min familj, men såklart en fin bok ändå. Kan säkert passa bra som utgångspunkt för viktigt prat med lite äldre barn.

    Om orm av Sara Villius och Mari Kanstad Johnsen

    Varför lånade jag den här boken? Jag är ju livrädd för ormar? Och Om orm handlar alltså om en orm som käkar upp diverse andra djur. Egentligen är det ju inga konstigheter att ormar äter andra djur, men vill man läsa en bok om det? Vet inte. Har man läst den Lille prinsen och sett den ”hatt”-illustration, som boken inleds med, med så känner man igen premissen för Om orm. Det är en väldigt underlig bok egentligen, men sådana måste det ju också finnas utrymme för.

    Pino’s jul av Kenneth Andersson, Eva Pils och Agneta Norelid

    Pino’s jul av Kenneth Andersson, Eva Pils och Agneta Norelid

    Pino-böcker har vi läst förut! Och i jultid var det såklart extremt passande att läsa om Pinos julafton tillsammans. Det bakas pepparkakor, slås in paket och görs diverse annat juligt. Boken funkar fint som pekbok, men kan även läsas som en liten berättelse.

    Jag är en hund, En ny kompis, Pytte!, Vems är Bob? och Nisse & Nora träffar djuren

    Jag är en hund av Baek Heena

    Den här boken kanske jag lånade mest för min egen skull. Men givetvis vill man även introducera en ALMA-pristagare så tidigt som möjligt för sin unge. 😉 Baek Heena förärades detta otroligt fina pris år 2020. I Jag är en hund får läsaren följa hunden Goosl. Det blir bus och gos hos hans familj. Illustrationerna är HELT otroliga. Baek Heena gör minifigurer och miniatyrvärldar till sina berättelser. Helt fantastiska!

    En ny kompis, Pytte! av Ingrid Flygare

    Japp, jag lånade en hästbok till min bebis. Givetvis är den tänkt till lite äldre barn, men det struntar jag i! I En ny kompis, Pytte! kommer en ny häst till stallet och shettisen Pytte får plötsligt konkurrens. En söt berättelse med gullig sensmoral.

    Vems är Bob? av Alex Howes

    I Vems är Bob? får läsaren följa Bob genom hennes äventyr i kvarteret. Eller heter hon Devo? Tillhör hon trädgårdsmagikern (underbart ord!) eller mannen som gillar att sticka? Vem vet. För den som någon gång haft en katt är det old news att katter lever något slags eget, hemligt liv när man själv inte är med. Det här är en rolig bok om just det. Superhärliga illustrationer!

    Nisse & Nora träffar djuren av Emelie Andrén och Lisa Moroni

    Nisse & Nora träffar djuren är en bok för små barn (d.v.s. större barn än mitt) att känna igen sig i. Nisse och Nora är på en gård och hälsar på djuren. Nora blir lyrisk. Nisse blir rädd. Kossan är ju så stor? Och grisen luktar så konstigt? Tänk vad barn kan vara olika. Kul med en bok som handlar om just det!