• En lång paus

    Jag läste i DN här om dagen att Sven Nordqvist är på gång med en ny Pettson och Findus-bok. Böckerna om Pettson och Findus, med alla fina och detaljrika illustrationer, är några jag verkligen minns från när jag var i bilderboksåldern. Nu har Nordquist haft en paus från böckerna om gubben och hans katt – i elva år! På tiden att det kommer en ny! 🙂


  • Vi har redan sagt hej då

    I verkligheten svävar människor sällan iväg i sina fantasier när de precis har träffat någon, eller åtminstone låter de inte fantasierna gå ut över jobb, relationer och annat i livet. Kärlek kan ju flamma upp så märkligt snabbt, medan det egentligen kan ta flera år att lära känna en människa. Det är helt enkelt inte realistiskt att lita på fantasier man kan ha som nykär. Jag tror de flesta håller med. Ändå köper de flesta att romantiska filmer och romaner gärna handlar om människor som ger upp allt till förmån för ”den rätte”, som de kanske träffat helt nyss och inte känner alls. Jag gillar inte det där. Jag har lättare för att läsa science fiction än den typen av romaner. För mig handlar inte kärlek om att skena efter impulser och jag vill inte läsa böcker där kärlek framställs på det sättet, istället för att beskrivas som det fina kärlek faktiskt är.

    I Vi har redan sagt hej då har huvudpersonen dejtat en tjej två gånger när han förstår att hon är personen som ska förändra hans liv. Som ni förstår blir jag lite avig redan från början. Huvudpersonen heter Filip och är författare som har fått skrivkramp. De senaste fem åren har han varit singel, men har hunnit med att dejta en hel drös tjejer. Så fort det börjar bli allvar ser han till att dra sig ur och nu har han fastnat i beteendet och inser att saker och ting verkar gå på tomgång. Innerst inne vill han komma vidare i livet, men vet inte hur, förrän han träffar Iris. Deras första dejt liknar inga dejter han har varit på tidigare och bland det första Iris berättar är att hon väntar barn. Ingenting följer de trygga mönster han är van vid och kanske just därför vill han gå vidare, men vet inte hur. Särskilt krångligt blir det eftersom han träffar andra, bland annat exflickvänner, parallellt. Det är upplagt för att bli problematiskt.

    Man kan tro att jag skulle tycka riktigt illa om boken, men det gör jag inte. Trots det irrationella i ”kärlek vid första ögonkastet” så fastnade jag för den, dels för språket och dels för att berättelsen trots allt är berörande. Kanske är det slutet, fritt från flygplatsåterföreningar och samtidigt fritt från total pessimism, som bidrar, men jag känner verkligen för Filip och tycker att författaren verkligen lyckas ringa in hur det kan vara att vara kär och precis ha träffat någon, samtidigt som man inte riktigt vet om man vågar släppa den trygghet man har. Den prickar in så många detaljer att den nästan känns som självupplevd. Det finns så mycket som ingår i singelspelet som Filip spelar: det handlar om att formulera sms korrekt, och skicka dem vid rätt tidpunkt, det handlar om att dricka precis lagom mängd alkohol och det handlar om att förstå alla signaler rätt på en dejt och att bara smyga iväg och använda mobilen under ursäkt att man är på toa. Det verkar så kallt och beräknande, men man kan inte annat än känna för Filip, som innerst inne är väldigt ensam.

    Jag tycker att Vi har redan sagt hej då var riktigt bra. Den är förresten skriven med kapitlen huller om buller, vilket adderar spänning och gör att berättelsen berättas från lite olika tidsperspektiv. Språket är avskalat och meningar klipps ibland av mitt i när Filip håller tillbaka sig själv. Det bidrar till känslan att det här har hänt på riktigt.

    Boken finns bl.a. hos Bokus och Adlibris.


  • En utmanare

    En utmanare

    Att böcker har olika status är ingen hemlighet. Av all ”mindre fin” litteratur är det förmodligen Harlequinromaner som hamnar längst ned. Jag har inte ens provat en Harlequinroman, men jag gissar att det brukar röra sig som ganska enkla, romantiska berättelser, och det är en genre jag aldrig riktigt har gillat. Men inte är jag den som vill dissa en hel genre. Smaken är som baken… Och nu verkar det som att Harlequinromaner är på väg att få ett uppsving. Bonniers har precis startat ett nytt förlag, Fenix, med fokus på romantik; genrefokus snarare än författarfokus. Ett sådant förlag kan säkert nå ut till de som gärna håller sig till en genre.

    Att Fenix konkurrerar med Harlequin är för övrigt ingen hemlighet. Tanken är att böckerna, liksom Harlequinromaner, ska stå i ett eget ställ och att de ska ha ett eget pocketformat och ett lägre pris. Får se hur det går för dem. Jag känner nog ingen som läser den här genren, men den kanske är större än vad man kan tro..?

    Några av de kommande titlarna:

     


  • En annan Zlatanbok

    En annan Zlatanbok

    Jag har fortfarande inte läst Zlatans bestseller till biografi, men nu finns det en annan aktuell ”Zlatanbok” som känns mer intressant: Som Zlatan fast bättre. Den handlar alltså inte om Zlatan, utan är en ungdomsbok om en ung kille som drömmer om att bli en stor fotbollsspelare, men som inte orkar med pressen:

    ”Som Zlatan fast bättre” är en bok om hur det är att vara ung och ha alldeles för många krav på sig själv. Om att vara kille och kämpa mot ätstörningar. Här berörs också homofobin inom den svenska fotbollsvärlden.

    Jag tror att boken mycket väl kan vara den första att ta upp hur det kan vara att vara en ung kille med ätstörningar, en sjukdom som har ”bögstämpel” på sig. Intressant att någon skriver om detta!

    Författare heter Niclas Christoffer och är debutant med bakgrund som filmmanusförfattare, standup-komiker och föreläsare.


  • Tematrio: påskläsning

    Tematrio: påskläsning

    Det är påskvecka och Tematrio kretsar naturligtvis kring påsken: Berätta om tre bra böcker som passar för Påskläsning!

    För egen del ska jag för första gången i mitt liv skriva en omtenta. Tss. Så just nu läser jag diverse facklitteratur om lasrar… På tisdag smäller det. Då ska jag sitta på BMC i Uppsala och leverera.

    Om jag kunde läsa något annat än kurslitteratur just nu så skulle jag gärna läsa klart Berlin: en stads historia av Folke Schimanski. Som så många andra passar jag på att resa iväg runt påsktid och i mitt fall har jag alltså varit i Berlin. Jag hann dock aldrig läsa ut den här intressanta och trevligt presenterade faktaboken om Berlin i förväg.

    Skönlitteratur då… Vet inte vad jag ska tipsa om på tema ”påsk”, men påskkrim är ju ett begrepp även i Sverige nu för tiden. En ljudbok som jag lyssnade på nyligt och som brukar räknas in i deckargenren är 80° från varmvattnet, även om jag själv tycker att berättelsen mest är en bok om abortfrågan.

    GLAD PÅSK!


  • Mina litterära upplevelser i Berlin…

    Mina litterära upplevelser i Berlin…

    Nu är jag tillbaka från Berlin! Det enda jag har läst under min lilla minisemester är kurslitteratur… Men en av de två saker jag har shoppat till mig själv under resan är faktiskt just en bok: The Anthology of Really Important Modern Poetry. Jag har haft ett bra flyt i poesiläsningen, fram till någon månad sedan, när jag kom av mig lite med min Tranströmersamling. Den här boken, som alltså innehåller ”poesi” från kända hiphopare, t.ex. Kanye West, ska nog bli lite lättare att ta sig igenom.. Framför allt tyckte jag att den var snygg och rolig att ha. 🙂

    Jag köpte boken på den engelska avdelningen hos Dussmann… Någon tyska kan jag inte, men om jag hade kunnat så hade jag haft chansen att shoppa mycket böcker. Det vimlar av bokhandlar och antikvariat i Berlin. På en del ställen kan man köpa böcker till kilopris…

    Det är en så otroligt konstig grej. Vem köper böcker för att det är billigt och för att ha många? Böcker läser man väl för att de är… bra? 🙂 I och för sig kanske det ena inte utesluter det andra…


  • Berlin på 8 kapitel

    Berlin på 8 kapitel

    Carl-Johan Vallgren har själv bott i Berlin, så i hans essäsamling Berlin på 8 kapitel har man som läsare chans att ta del av många personliga Berlintips. Boken är dock mer än en reseguide. I åtta kapitel gör Vallgren nedslag i Berlins historia och skriver om livsöden för några kända berlinare som Heinrich Mann, Anna Seghers och Ulrike Meinhof. För mig, som inte är så kunnig om vare sig Tysklands eller Berlins historia, blev det svårt att hänga med. Det är lättläst och trevligt presenterat, men riktar sig nog till den som redan känner sig ganska hemma i stan.

    Själv läste jag en pocketutgåva, som alltså är svartvit. Det finns foton i boken, så jag tror det kan vara roligare att läsa den inbundna utgåvan, så att bilderna kommer mer till sin rätt.

    Boken finns bland annat hos Adlibris och Bokus.


  • Varje minuts väntan utan en bok är en bortkastad minut…

    Varje minuts väntan utan en bok är en bortkastad minut…

    Via En bokcirkel för alla har jag fått nys om appen Dötid, som verkar vara himla fiffig. Fyll i hur lång dötid du har och få förslag på novell att läsa i mobilen! Själv har jag precis börjat läsa böcker på mobil och jag tycker det är kanonbra. Jag läser i och för sig romaner och det går ju bra det med. Det gäller bara att ha tålamod, för det tar lång tid att läsa ut om man bara läser någon minut åt gången… 😉


  • Snart Eld

    Det är säkert fler än jag som väntar på fortsättningen till Cirkeln… Nu har en trailer till uppföljaren, Eld, kommit: