Nu vet jag såklart hur jag löste situationen: böckerna hamnade naturligtvis hos min mamma och pappa. Även Den osynliga bron, som jag skriver om i mitt inlägg från 2013, har hamnat där. 😉
Föga visste jag i och för sig när jag författade mitt inlägg att jag mindre än två år senare skulle bo på över 100 kvadrat. Nu har jag i teorin plats med väldigt mycket böcker.
Fast jag är fortfarande skeptisk till tegelstenar. Det är jag faktiskt och kommer nog alltid vara!
En märklig sak med mig är att jag har jättesvårt att ta till mig av poesi, men att jag samtidigt älskar avskalade berättelser där författaren med några få, perfekt avvägda ord lyckas måla upp hela universum mellan raderna. Det har många gånger slagit mig att poesi i allmänhet borde uppnå precis just det som jag vill se i en riktigt bra text. Och ändå är det så svårt! Jag får allt som oftast en känsla av att allting flyger över huvudet och att jag är för dum och obildad för att förstå poesi.
Men sedan läser jag Det här är hjärtat och det griper tag i mig på ett sätt som texter nästan aldrig gör. Det gör ont och det känns och varje ord känns så självklart att jag blir bländad. Jag har länge haft Malmsten som en av mina största favoritförfattare, just för hon alltid lyckas skriva precis sådär avskalat och perfekt som bara en ytterst skicklig författare kan. Nu har jag även läst hennes mycket personliga och mycket berörande dikt Det här är hjärtat och Malmsten, som jag imponerats av under alla dessa år, har nu lyfts ännu ett snäpp hos mig. Jag trodde inte att man kunde skriva ännu mer avskalat, ännu mer precist än vad Malmsten gjort i sina loggböcker, i sin biografi eller i sina böcker från Finistère, men det kunde man visst. Det här är hjärtat fullkomligt bultar av känslor som spränger fram mellan de exakta orden. Jag tycker att det är helt otroligt. Vackert. Här finns så mycket sorg och känsla att jag för en liten stund känner att jag får låna en bit av Malmstens värld och dela hennes sorg i förlusten hon lider när hennes nära vän går bort.
Steg för steg vecklar sorgen ut sig för Malmsten själv och för läsaren. Hon besöker en sorgecoach och en hjärtklinik och ständigt bär hon med sig förlust, sorg och minnen som ingen längre delar. Sällan har jag läst en text som så insiktsfullt och fint behandlar döden, oändligheten och vad sorg består av.
Det här är 69 sidor känslor och det är så fint, så fint, så fint.
Det är ärligt talat främst jag som står för bokinköpen i mitt hem, men här om dagen kom jag hem och möttes av en rejäl hög med konstböcker av olika slag. Det visade sig att min sambo gått bananas på Akademibokhandeln och shoppat böcker för 70% av reapriset. Roligt!!
Nu kan vi bläddra i glittriga böcker om Art nouveau.
Spana in vackra mönster, t.ex. fantastiske Josef Frank.
Vi har haft bokklubbsträff här om veckan! Vi har alltså en bokklubb på jobbet och den går ut på att äta sushi och att boktipsa. Av någon anledning röstar vi också bland boktipsen och utser 2-3 vinnare. Om någon sedan läser just dessa böcker är inte så självklart. Jag brukar i alla fall ha som ambition att läsa de böcker vi röstat på. Till nästa gång blir det Etthundra mil av Jojo Moyes och Systerland av Curtis Sittenfeld. Någon som läst?
Jag har ju läst annat av dessa författare. Av Moyes har jag läst Livet efter dig, som jag tyckte var ganska så dum. Faktiskt. Den var lättläst och fängslande, men med en obehaglig syn på funktionshindrade. Av Sittenfeld har jag läst Presidentens hustru, som har en sådan sjukt irriterande huvudperson att man har lust att slänga boken i väggen i frustration. Totalt omöjligt att sympatisera med den hopplösa människan!!
Förväntningarna är med andra ord låga… 😉 Och min erfarenhet är att det är lika så bra att inte ha höga förväntningar på böcker. 😮
I dagens Nostalgitorsdag plockar jag upp en deckare som jag läste så sent som förra året: Odödlig av S.J. Bolton. Det är en riktigt blodig historia och jag tyckte att den var spännande. Det här blir lite av en påminnelse till mig själv att läsa fler deckare av samma författare!
Jag fick Modernistas höstkatalog här om dagen. Det jag alltid slås av när jag får en ny katalog från Modernista i min hand är hur snygg form deras böcker har. Jag tycker att Modernista lyckas otroligt bra med i stort sett alla framsidor! Sedan imponeras jag över vilka creddiga deckarförfattare de har i sitt stall, som Gillian Flynn t.ex. I höst kommer ingenting nytt av Flynn, men däremot nytt av Sharon Bolton och Belinda Bauer, vilket kan vara nog så spännande!
Flitiga läsare av min blogg bör veta att jag tycker att Liv Strömquist är en av Sveriges kanske roligaste och viktigaste feministiska röster. I alla medier hon verkar i lyckas hon nå ut och nå fram. Det gäller inte minst i hennes serier, där hon i bild och text skriver om kvinnor som förminskats genom historien, män som tveklöst fått för mycket utrymme och samhällsproblem som andra har svårt att prata om. Strömquist formulerar sig vasst och känns alltid påläst, alltid aktuell.
Hundra procent fett är något olik hennes andra album. I förordet skriver hon att innehållet i Hundra procent fett är en samling av de serier som hon har ritat för sitt fanzine Rikedomen under åren 2002 och 2005. Serierna är tecknade på golvet i den lägenhet hon bodde i på den tiden och de tecknades aldrig med en tanke på att nå en stor publik. Det är lite mer skissartat emellanåt och lite vingligare än vad man är van vid från hennes senare album. Till skillnad från henne senare album så finns det heller inte så många källhänvisningar eller fotnoter i Hundra procent fett, utan en del påståenden hänger lite i luften.
Med det sagt så är det här fortfarande ett klockrent seriealbum. Här presenteras feminism och politik med precisa formuleringar och stor humor. Jag håller inte alltid med Liv Strömquist, men som alltid faller jag pladask för hennes serier. Mycket bra album! Trots att Hundra procent fett har några år på nacken så känns det mesta av innehållet dessutom helt aktuellt även idag.
Jag såg att Laurie Halse Anderson är aktuell med en ny bok på svenska: Skärvor av minnen. När jag gick i högstadiet (tror jag? länge sedan var det!) var hennes ungdomsroman Säg något en riktig snackis. Någon mer som också minns den?
Sedan Säg något har jag dock inte hört något om Anderson, men det är kul att åter bli påmind om en intressant författare som har hunnit falla lite i glömska.
Skärvor av minnen handlar om en tjej vars pappa lider av posttraumatiskt stressyndrom. Låter som en stark läsning, precis som Säg något!
De senaste fem åren har Hayley och hennes pappa Andy flyttat runt i USA utan att någonsin stanna tillräckligt länge på en och samma plats för att Hayley ska hinna rota sig, gå i skolan eller skaffa vänner. Andy är gammal krigsveteran och varje dag försöker han fly minnena av krig, smärta och död som plågat honom ända sedan han återvände från Irak och Afghanistan.
Nu är de tillbaka i staden de en gång kallade sitt hem, för att Hayley ska kunna gå klart skolan. Där möter hon Finn, killen som vägrar låta henne vara i fred och som långsamt bryter igenom de skyddande murar hon byggt upp.
En stark berättelse om en pappa som lider svårt av PTSD, en ung tjej som försöker bära världen, smärtan och alla hemligheter på sina axlar, och det känslomässiga kaos som det resulterar i.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
Kika på tjusiga teckningar av fåglar.
