Klubben för lyckliga slut, av Caroline Säfstrand, är en feelgoodroman som föga överraskande bjuder på lyckliga slut (och lite sorg längs vägen).
Klubben för lyckliga slut, av Caroline Säfstrand, är en feelgoodroman om en brokig grupp kvinnor som träffas på en kurs i skrivterapi. Ivy har ett tungt bagage och lider av psykisk ohälsa med mycket oro, bland annat över sonen, men också över den bil som hon föreställer sig att hon är förföljd av. Lisbeth närmar sig pensionsåldern och längtar efter egentid, att få skriva, men känner sig kvävd av jobb och ännu mera jobb på hemmaplan, där hon förväntas vara barnvakt i stort sett varje helg. Hemma sitter mannen, redan pensionär, och är helt oförstående till hans hustrus situation. För att komma loss har hon ljugit om att hon ska gå en stickkurs. Cecilia, framgångsrik åklagare med stort kontrollbehov och ett pedantiskt städat hem, har halkat in på kursen av en slump. Hon är änka sedan en tid tillbaka och sedan sönerna flyttat hemifrån bor hon ensam i ett stort hus, men det är inte för egen del hon har sökt sig till kursen – hon har anmält sin syster, Michelle, som hon motvilligt har öppnat sitt hem för eftersom hon är mitt uppe i en skilsmässa. Kursens ledare heter Sam och verkar medvetet ha sökt upp kursdeltagarna – det är just de som har fått lappar med inbjudan till kursen. Hans bakgrund är höljd i dunkel. Vem är han? Varför leder han skrivterapikurser?
Förlaget beskriver det som att författaren skriver feelgoodromaner med sorgkant. En bra beskrivning, tycker jag! Här finns många ingredienser som brukar återfinnas i feelgoodromaner: förälskelse, relationer, mysig småstad, tedrickande, systerskap, ett lyckligt slut. Det bjuds inte på speciellt många överraskningar och det är heller inte alltid det man vill ha. Vill man läsa något snällt och avkopplande är det här rätt bok.
Med det sagt kan jag erkänna att jag har läst åtskilliga feelgood-berättelser skrivna med större finess. Jag tycker att karaktärerna känns stereotypa och platta. Det gäller inte minst Cecilia. Har vi inte alla träffat på allt för många fyrkantiga perfektionister i kulturen? Vi vet redan att de tydligen döljer något bakom sin prydliga fasad och att de kommer att må mycket bättre om de bara ”släpper loss lite”. Trist. Jag tycker också att boken innehåller alldeles för många berättelser och sidospår som vävs ihop på ett nästan tillkämpat sätt. Slutligen lämnas absolut ingenting åt läsaren. Allt skrivs ut och redogörs för. Jag tycker att man som läsare blir skriven på näsan.
Nu blev det många negativa punkter, känner jag. Ändå har jag ju läst boken och det är ett gott betyg ändå, eller hur? Ibland behöver man inte komplicerade och förbluffande böcker, ibland behöver man bara just precis sådant här.
Klubben för lyckliga slut
Förlag: Forum (2021). Läs även övriga delar i sviten Vid livets vägskäl: Vingården för vilda drömmar och Sanninen om ostrondykerskan. ISBN: 9789137156033.
Caroline Säfstrand
Caroline Säfstrand (född 1972) är en svensk författare. Hon medverkar också i podden Feelgood med Jenny & Caroline.
Spionen som kom in från kylan av John le Carré är en mörk spionroman som utspelar sig under kalla kriget.
Spionen som kom in från kylan av John le Carré är något av en klassiker inom spionromangenren. Här finns ingredienser som Kalla kriget, Berlinmuren, hemliga operationer och dubbelspel. Boken kretsar kring Alec Leamas, en erfaren agent, placerad som chef i Berlin. Hans verksamhet är på väg att upplösas och Leamas är beredd att lämna spionlivet och ”komma in i värmen”. Hans chef har andra planer: han ber Leamas att utföra ett sista uppdrag för att sedan gå i pension – han ska återvända till Berlin och lämna desinformation om Hans-Dieter Mundt, en östtysk spion.
Min enda tidigare erfarenhet av John le Carrés spionthrillers är Tomas Alfredsons filmatisering av Mullvaden: Tinker, Tailor, Soldier, Spy. Jag såg den på bio när det begav sig och fattade ingenting, även om jag i och för sig tyckte att det var en riktigt snygg film. Inte ens när jag såg om den vid ett senare tillfälle trillade polletten ned. Nu har jag lyssnat på Spionen som kom in från kylan som Radioföljetong och jag ska villigt erkänna att jag har börjat om lyssningen flera gånger utan att känna att jag till fullo greppade vad boken egentligen handlar om. Jag vet inte vad det här säger om mig. Den där världen är svårgreppbar, antar jag, för oss som inte direkt jobbar med underrättelser. Det hör till situationen att folk agerar med en dold agenda och att det finns gott om hemligheter. Det blir således ett komplicerat pussel för läsaren att lägga ihop och det görs kanske inte med enkelhet när man är en heltidsarbetande småbarnsförälder. Det jag tar med mig är i alla fall en hel del tankar om Kalla kriget och om att jobba med underrättelser. Det är en rå och kall värld le Carré målar upp. Man blir berörd.
Jag kommer säkert ge le Carrés spionromaner en till chans. Tredje gången gillt! Nästa gång vill jag varken se en filmatisering eller lyssna på ljudbok. Jag vill läsa själv, se texten och ana vad som rör sig mellan raderna. Jag tror hans böcker är som bäst på det sättet.
Spionen som kom in från kylan
Brittisk titel: The Spy Who Came in from the Cold. Översättare: Hans-Jacob Nilsson. Förlag: Albert Bonniers förlag (2021). ISBN: 9789100581459.
John le Carré
John le Carré är pseudonym för David Cornwell (1930–2020), en brittisk författare. Han har även arbetat åt den brittiska underrättelsetjänsten.
Imorgon är augusti här och jag börjar jobba igen efter fem veckors föräldraledighet och semester. Jag har aldrig haft en så lång sommarledighet sedan jag gick ut i arbetslivet. Någonstans måste jag erkänna att det känns lite skönt att börja jobba igen. Det är i vart fall tid då jag kan tänka en tanke i taget, till skillnad från hemma, där det mesta präglas av livet med vår ettåring. Det har såklart varit otroligt och ett privilegium att få vara hemma med henne – all tid med henne känns som en fantastisk lyx, men det är rätt krävande också. Många som är eller har varit småbarnsförälder kan nog relatera….
Under sommaren har vi hunnit med att träffa nära och kära, vi har varit i Öregrund och i stugan, vi har haft en minisemester i Vasa och vi har gjort en hel del utflykter i närområdet. Vi har badat! Vi har påtat i trädgården (inte så mycket och ofta – har knappt varit hemma)! Allt som allt har det varit en riktigt fin sommar och jo – det känns otroligt vemodigt att semestern går mot sitt slut. Det finns vänner jag inte har hunnit träffa och en del utflykter som inte blivit av, men hinner man någonsin allt man tänkt sig?
Jag har hunnit med några böcker i alla fall: fyra stycken närmare bestämt. Får se hur många som hinns med i augusti. Om inte annat hoppas jag på att hinna klart med Mysteriet Henri Pick av David Foenkinos, för den ska vi bokcirkla nästa gång. Under sommaren har vi uppehåll med bokcirkeln, så nu längtar jag efter nästa träff! Vad läser du under sensommaren? 🙂
Mysteriet Henri Pick av David Foenkinos
Vill du ha tips på böcker som kommer ut i augusti så kommer det här:
Den underjordiska solen av Andrea Lundgren kommer jag läsa förr eller senare! Jag har läst hennes novellsamling Nordisk fauna och är nu mycket nyfiken på hennes nya roman. Romanen verkar, liksom Nordisk fauna, utspela sig nära naturen. Förlaget beskriver den som ”en roman om att vilja gräva djupt i smuts och lera, om underjordens kaos och skönheten i det lysande mörkret.”
Flyktdjur av Inger Frimansson väckte mitt intresse med Shirehästen på framsidan. Boken beskrivs som en uppväxtskildring och ett familjedrama. Den utspelar sig till delar på en gård med just Shirehästar. Jag har inte läst så mycket av Frimansson, så den här är jag riktigt nyfiken på.
Hej, hej vardagsmat! av Sara Ask, Lisa Bjärbo och Louise Winblad kommer jag absolut att unna mig. Tvärtom mot vad man kanske kan tro är jag ingen stor boksamlare, men kokböcker vill jag gärna kunna ha och använda utan att fundera över lånetider och spill. Ask och Bjärbo ligger bakom några av mina mest sönderlästa kokböcker: Mera vego och Ännu mera vego, och nu har de teamat ihop sig med fantastiska serietecknaren Louise Winblad (HejHejVardag) och gjort den här boken som förutom recept innehåller fakta och råd kring barn och mat.
Förlaget Modernista har de senaste åren gett ut ett gäng samlingar med noveller och romaner av olika välkända författare. Jag har skaffat mig samlingsvolymer med Bodil Malmsten och Tove Jansson. Nu i augusti kommer Romaner av Karin Boye. Jag har läst Kallocain (två gånger till och med!), men har mer att upptäcka. Fin bok att ha i hyllan också!
Varför har jag aldrig läst Stjärnor utan svindel av Louise Boije af Gennäs? I år fyller den 25 år och kommer i nyutgåva. Nu har jag därmed chansen. Det vore kul att läsa den här moderna klassikern, som anses vara ett sådant fint tidsdokument över 90-talet.
Kaffe med mjölk av Ella-Maria Nutti är en kort, men rik, roman om en skavande mor-dotter-relation och ett svårt cancerbesked.
I Kaffe med mjölk av Ella-Maria Nutti reser en mamma ned till sin vuxna dotter i storstan. Det finns någonting som skaver hela tiden. Dottern har ett stort behov av att visa att hon har skapat sig ett nytt liv i stan och att hon aldrig kommer att återvända till det norrländska samhälle hon vuxit upp i. Här finns ett liv med studier och en hund med korta ben. När mamman hälsar på strosar de runt bland affärer och restauranger och hela tiden vibrerar en spänning – plötsligt kan det brista: som när hunden kissar på golvet och dottern faller i gråt.
Man förstår att både mamma och dotter bär på ett bagage och att båda har sina bekymmer. Mammans hemlighet är den tuffaste: hon har drabbats av spridd cancer med usel prognos. Resan ner till dottern handlar om att ge dottern detta tuffa besked. Men orden kommer inte fram.
Kaffe med mjölk är en kort roman och den utspelar sig under några få dagar i huvudpersonernas liv. Ändå är den rik och har många lager. Skildringen av den såriga mor-dotter-relationen är hjärtskärande och vemodet som ligger som en slöja över texten är berörande. En underbar liten bok!
Kaffe med mjölk
Uppläsare: Marie Richardson. Förlag: Wahlström & Widstrand (2022). ISBN: 9789146239369.
Ella-Maria Nutti
Ella-Maria Nutti (född 1995) är en svensk författare och psykologstudent. Kaffe med mjölk är hennes debutroman.
Förvandlerskan av Charlotta Larsson är en roman om en flicka som förlorar sin pappa och som blir en ung kvinna som söker efter sin mamma.
Förvandlerskan av Charlotta Larsson handlar om Vera, som växer upp i Wien tillsammans med sin mamma och en pappa som även har en familj på annat håll – han är gift och har ytterligare en dotter. Mamman jobbar och ägnar all fritid åt forskning. När Veras pappa lämnar dem till förmån för sin andra familj drar mammans forskningsprojekt dem till Sverige och därifrån åker mamman vidare till Ryssland och kommer inte tillbaka. Långt senare börjar Vera försöka få klarhet i vad som hänt.
Förvandlerskan är en spretig bok som jag tyckte var svår att leva sig in i. Föräldralösa flickor är något det dräller av i sagor och på något sätt blir inte den här romanen särskilt mycket mer levande än just en saga. Miljöerna känns tomma. Den börjar i ett Wien, som hade kunnat vara vilken stad som helst, fortsätter till en fiktiv svensk plats som hade kunnat vara vilken som helst (det enda utmärkande är att det finns en sjö) och drar sig vidare till ett Ryssland som inte heller blir verkligt för mig som läsare. Författaren har vävt ihop historier om fäder som försvinner, mödrar som försvinner och en kvinna som får veta att hon är oplanerat gravid. Jag förstår att det finns en tanke bakom alla dessa teman och platser, men det blir ändå inte riktigt klart för mig vad som egentligen var författarens idé.
Nej, tyvärr, det här var inte en roman för mig. Jag gillar tanken på en roman om kvinnor som försvinner med ett mystiskt forskningsprojekt, men för mig saknas något i den här berättelsen.
Förvandlerskan
Förlag: Forum (2015). ISBN: 9789137142593.
Charlotta Larsson
Charlotta Larsson (född 1972) är en svensk författare.
Kvinnor i Umeå är en bok där framväxandet av Umeå och folkhemmet beskrivs genom korta biografier av 95 fascinerande och inspirerande kvinnor med koppling till staden.
Kvinnor i Umeå är en bok där ett stycke Umeå-historia berättas genom 95 korta biografier över kvinnor med koppling till staden. Boken är indelad i fem områden: Väst på stan, Västra centrum, Östra centrum, Öst på stan och Sjukhusområdet, områden där det också funnits viktiga platser för tidens kvinnor, såsom Folkskolelärarinneseminariet och Umeå elementarläroverk för kvinnor.
De flesta av bokens kvinnor är födda någon gång mellan åren 1850 och 1930 och var således med och satte sin prägel på staden och samhället under tiden kring förra sekelskiftet, en tid då mycket också hände för Sveriges kvinnor i stort. Jag tänker inte minst på lika och allmän rösträtt för kvinnor (1919), men också en tid då folkhemmet började växa fram: högre utbildning började bli möjligt även för kvinnor, sociala insatser började erbjudas så smått, barn fick en annan status – en intressant tid som skildras genom dessa 95 vanliga och ovanliga kvinnor som här lyfts fram.
Kvinnohistoria har sällan nedtecknats och för den som, liksom jag, inte är så insatt är det lätt att tro att ”alla” kvinnor under den här tiden var hemmafruar. Den här boken har gjort mig medveten om hur många det var som hade helt andra liv. Här finns lärare, politiker, kaféinnehavare, hotellägare, tandläkare, läkare, apotekare, sjukhuspiga, strykerska, bibliotekarier, arkitekt, sjuksköterskor, fotograf, rektorer, telegrafister, sekreterare, handarbetare, konstnär, journalist, författare, vaktfru…
Det är inspirerande och intressant att läsa om alla dessa kvinnor som från mitt perspektiv varit så osynliga fram tills nu. Här finns många pionjärer: första kvinnan i stadsfullmäktige (Helena Ljungberg), första kvinnliga kommunalrådet (Margot Wikström), första bibliotekarien (Signe Curtelius), första riksdagskvinnan (Ragnhild Sandström), första kvinnliga prästen (Ylwa Eriksson), första länsantikvarien (Karin Eriksson), första kvinnliga läkaren (Gunhild Söderbaum). Här finns också många som engagerade sig i tidens rörelser och föreningar, som Fredrika Bremerförbundet, Föreningen Majblomman, Handarbetets vänner, Husmodersföreningen, Hushållningssällskapet, Rösträttsföreningen. Man anar vilken övertygelse och kraft som dessa kvinnor besatt.
Kvinnorna i boken är presenterade med korta texter (för många finns hänvisningar för den som vill läsa mer) som väcker mycket nyfikenhet. Texterna kretsar kring vad de gjorde och uppnådde och var de föddes och dog. Där emellan kan man ibland ana att de utöver det de uträttade och blev kända för också offrade något längs vägen. Förvånansvärt många är ogifta och begravdes i familjegrav tillsammans med mer eller mindre avlägsna släktingar. Förvånansvärt många från vissa generationer samlevde med kvinnliga vänner och begravdes tillsammans med väninnor. Jag anar att karriär och engagemang i tidens frågor inte nödvändigtvis gick att kombinera med äktenskap och familjeliv. Jag anar också att ogift knappast var likställt med ensam. Det verkar ha funnits en stor gemenskap. Det är min tolkning i alla fall. Boken väcker som sagt nyfikenhet, men innehåller samtidigt så korta texter att fördjupningen inte riktigt finns. Det hade knappast varit möjligt att brodera ut texten kring varje person i boken, så det är inte direkt någon kritik – jag bara konstaterar att jag vill veta mer, mer, mer om kvinnohistoria och hur Umeå har vuxit fram.
Redaktör för Kvinnor i Umeå är idéhistorikern Kerstin Thörn. Jag fick upp ögonen för boken när jag var på en av hennes föreläsningar där hon berättade om några av bokens kvinnor. Jag kan rekommendera alla som får chansen att gå på någon av hennes föreläsningar eller stadsvandringar. Hon har mycket att berätta med entusiasm och engagemang!
Girig-Sverige av Andreas Cervenka är en lättillgänglig bok om hur Sverige har förvandlats till ett land med enorma ekonomiska klyftor.
Girig-Sverige, av ekonomireportern och journalisten Andreas Cervenka, är en reportagebok om hur Sverige har utvecklats till ett land där de ekonomiska klyftorna ökar med en svindlande hastighet. Jag har ytterst begränsat intresse av ekonomi och vet inte mycket om ekonomiska teorier, men Cervenka kan konsten att fängsla läsaren. Jag var nära att skriva att han kan konsten att göra ämnet roligt, men det här är faktiskt inte roligt. Det han skildrar är snarare motbjudande.
Cervenka skriver om inflation, skenande boendekostnader (som till stor del inte ingår i beräkningarna när man tar fram måttet för inflation), skattesystem, som innebär att den som har ett vanligt jobb skattar (förhållandevis) mycket medan superrika skattar lite, och mycket, mycket mera som pekar mot det som är författarens tes: att vi har en rejält osund situation som gör att antalet miljardärer ökar dramatiskt samtidigt som allt fler lever med riktigt låg ekonomisk standard. Och någonstans däremellan sitter en stor medelklass, belånade upp över öronen och med pengar på en börs som pekat uppåt så länge att det inte verkar finnas någon gräns. Spelar det någon roll att Sverige är ett av de land där den rikaste promillen äger en större andel av ekonomin än i de flesta andra länder (inklusive USA)? Författaren menar det och jag tror också det. Funderar man några varv tror jag också att de flesta av oss innerst inne förstår att det finns en gräns för både bostadspriser och börsuppgångar. Fallet kan bli högt.
Jag kan inte bedöma om den här boken är hårdvinklad eller far med osanningar, men det finns såklart en hel del referenser för den som vill ta del av källmaterialet och författaren är vad jag förstår väl insatt i ämnet. Även om jag inte till fullo kan värdera precis allt som står i boken så finns det tillräckligt så att det räcker och blir över för att jag kan känna igen mig. Kapitel 15: ”Så förvandlas hus till ymnighetshorn: Aldrig har så mycket pengar tjänats på att uträtta så lite” var kanske det som kändes mest. Jag har själv under många år bott i hyresrätt med en kommunal hyresvärd som för bara några år sedan sålde ut en himla massa fastigheter till riskkapitalister. Renovräkning pågår i Umeå. Och på många andra håll. Pengar skapas ur intet och kommer inte direkt hyresgästerna till del. Eller som Cervenka skriver:
”Men så är också Mikael Andersson en slipad person som byggt upp en förmögenhet på minst 3 miljarder kronor. På vad?
Den som lyfter i sitt flygplan från bana 30 i Bromma i nordvästlig riktning kan se svaret på höger sida: långt där nere går det att skymta höghusen i Rinkeby, Tensta och Husby.
Det är till svenska miljonprogramsområden man bör bege sig om man vill beskåda det svenska förmögenhetsmiraklet med egna ögon.
Dessa bostadskvarter, som förekommer dagligen i nyhetsrapporteringen av helt andra skäl, har skapat många miljardärer. Ja, det handlar naturligtvis inte om dem som bor där.”
Stolthet och fördom av Jane Austen är en oväntat rolig klassiker om kärlek i en tid då giftermål med ett gott parti var allt.
Stolthet och fördom av Jane Austen är en klassiker som lästs och älskats i över 200 år. Förmodligen behöver jag inte orda speciellt mycket om handlingen, men här kommer ändå några rader:
Berättelsen kretsar kring familjen Bennet, en förmögen, men inte ultra-rik, familj med fyra döttrar. Godset de bor på är fideikommiss och kommer gå i arv till en fjäskig kusin den dag fadern i familjen går bort. Kanske just därför är modern besatt av att få döttrarna bortgifta med goda partier. De två yngsta döttrarna springer runt på baler och svärmar för officerare. De två äldre döttrarna, båda unga vuxna, är mer försiktiga av sig. När den förmögne Mr Bingley flyttar till trakten blir han högintressant för den med giftasvuxna döttrar. Ännu mer spännande blir det när hans vän, Mr Darcy, kommer dit. Han har en enorm förmögenhet, men också ett ocharmigt sätt som snabbt visar sig. Den äldsta dottern Bennet, Elizabeth, fattar inte direkt tycke för den högdragne Mr Darcy. Men som ni förstår är det inte så enkelt. Med tiden blir Mr Darcy allt mer intresserad av den kvicka och intelligenta Elizabeth, trots att hon inte alls har samma status som ekonomiska situation som han själv. Elizabeth nobbar honom. Känslorna finns inte där och för henne väger kärlek mer än pengar. Med tiden börjar hon ändå inse att Mr Darcy har fler sidor och att hennes första intryck av honom kanske inte var helt rättvist. Sedan följer en av historiens mest kända kärlekshistorier.
Brukar jag gilla kärlekshistorier? Nja. Men åh vad jag trots allt gillade Stolthet och fördom! Stolthet och fördom var verkligen en härlig klassikerläsning för mig. Hjärtat klappade starkt för Elizabeth under hela läsningen. Och för Mr Darcy. Ska de någonsin få varandra?! Man läser och hoppas.
Stolthet och fördom ger också en intressant inblick i den här tiden, då inte ens kvinnor med hög status och hög levnadsstandard hade någon särskilt stor frihet när det kom till kritan. Austen beskriver en tid och plats där ett giftermål med ett gott parti verkligen betydde allt och alla framtidsutsikter kunde raseras för den som förlorat oskulden eller hunnit bli för gammal för att fortfarande anses vara vacker och attraktiv. Samtidigt beskrivs Elizabeth som en kvinna som vet sitt värde och kan bita ifrån, vilket är väldigt uppfriskande.
Det jag kanske mest av allt tar med mig är dock humorn, kanske för att jag absolut inte hade väntat mig att Stolthet och fördom skulle vara rolig. Jag hade absolut tänkt mig att den skulle vara fylld av romantik och att den skulle ge en intressant historielektion, men att den skulle vara kul? Jag hade ingen aning och kanske just därför blev jag så glatt överraskad. Boken är fylld av roliga och knäppa karaktärer: mamman som är så upptagen av att gifta bort döttrarna, pappan som allt som oftast driver med resten av familjen, den töntige kusinen… Det finns många roliga scener i den här romanen.
Stolthet och fördom är en roman med allt! Har du inte läst den, gör det!
Stolthet och fördom
Brittisk titel: Pride and Prejudice. Översättare: Gun-Britt Sundström. Efterord av Malte Persson. Förlag: Albert Bonniers förlag (2011). ISBN: 9789100125783.
Jane Austen
Jane Austen (1775–1817) var en brittisk författare. Under sitt korta liv hann hon skriva sex romaner som alla är odödliga klassiker.
Sommarsemestern har rivstartat med en helt otrolig vecka med högsommarvärme, helt ljumt vatten i sjön vid sommarstugan och en massa tid med nära och kära. Jag blev som vanligt närapå paff över att semestern redan var här, men nu är jag totalt i semesterläge och vet knappt vad min arbetsplats heter (eller okej: jag har tjuvkollat jobbmejlen typ varje dag, men bara av nyfikenhet – ingen stress). Semestern kommer inte bjuda på några exotiska resor i år (heller), men vi kommer förhoppningsvis hinna träffa många av våra närmsta släktingar och många av våra vänner: umebor och de som (tyvärr) inte bor nästgårds. Vad mer kan man önska?
Om det inte vore för att vi har en ettåring som har börjat gå omkring och som propsar på att undersöka allt, allt, allt, så skulle jag också kunna läsa en massa böcker (och blogga om dem), men riktigt så ser inte verkligheten ut. Läser gör jag i och för sig (en stund innan jag somnar), men att sitta framför datorn är svårt. Det kommer när det kommer. Det blir när det blir. Så länge det är varmt ute brukar jag tänka på Tomas Ledins ganska banala låt Sommaren är kort. Eftersom sommaren är kort. Man får inte så många chanser att t.ex. gå rakt ut i vattnet och kasta sig ut. Det är bäst att passa på medan man kan.
Oavsett om jag lyckas blogga eller ej, kommer sommarläsningen att bjuda på en e-bok jag knappt visste att jag ägde: Förvandlerskan av Charlotta Larsson. Hittade den i min läsplatta när jag scrollade omkring efter någonting nytt att läsa. Den känns lite spretig just nu, men det kanske bara är jag och min småbarnsföräldertillvaro. Jag tänkte också läsa en bokcirkelbok, som ska bokcirklas först i höst, så jag lär nog försöka spara lite på den så att jag kommer ihåg den när det är dags. Mysteriet Henri Pick, av David Foenkinos, heter boken. Har du läst?
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
