Alltså… Den här skolbiblioteksdebatten som har poppat upp. KB rapporterar att bara hälften av landets skolelever har tillgång till ett skolbibliotek. Det låter ynkligt, såklart, men vad innebär det egentligen? Jag är inte så säker på att vi hade något skolbibliotek i min 1-6-skola, men en större bokmal än mig fick man nog leta efter. Allt handlar inte om skolbibliotek, och framför allt inte om antalet skolbibliotek.
En lärare jag känner jobbar på en liten friskola, där man nyligt har varit tvungen att avsätta en inte helt obetydlig summa för att köpa in rätt antal böcker och ställa i ordning ett rum där de kan stå och vara katalogiserade. Fint. Men alla elever hade redan innan tillgång till e-böcker på läsplatta och ortens bibliotek på gångavstånd. Det räckte dock inte. Alla skolor, oavsett storlek och behov, ska ha bibliotek.
Jag är absolut av åsikten att det är mycket bättre med bra bibliotek än många bibliotek. Det kan inte anses vara rimligt att ha bemannade bibblor på hur små skolor som helst. Lärare har ett slitsamt jobb och får en pinsamt låg ersättning och vidare är det inte alla skolor som kan erbjuda särskilt mycket resurser till undervisningen. Man kan fråga sig om skolor ska vara så små och ha så knappa resurser, men det är en helt annan fråga. Nu, när det nu råkar finnas små skolor, är det minsta man kan begära att de får slippa att bränna pengar på bibliotek, som har små utsikter att bli något annat än oinspirerande bokrum där pappersböcker står och samlar damm. Jag tycker att Sverige behöver färre skolbibliotek.
Det var skönt att höra att Södertörns högskolas översättarutbildning, som för bara några månader sedan planerades att läggas ned, nu är räddad och startar i höst. Det finns många duktiga översättare, framför allt inom engelska-svenska, men det finns ju så många andra språk där ute! Vad vore svensk bokutgivning utan konstnärliga översättningar av t.ex. Pamuk? Hur vore det om det inte direktöversattes böcker som t.ex. den omåttligt populära Igelkottens elegans? Bra mycket tråkigare!
För levande och döda är en diktsamling från 1989 av Tomas Tranströmer. Här rör sig dikterna mellan Andra världskriget, uppehåller sig kring 1800-talsporträtt och skildrar liv och död ur olika aspekter. Den är en riktig fin samling. En av mina favoriter ur den är Madrigal:
De svåraste brotten förblir ouppklarade trots insats av många poliser. På samma sätt finns någonstans i våra liv en stor ouppklarad kärlek. Jag ärvde en mörk skog men idag går jag i en annan skog, den ljusa.
Doktor Glas hör till mina favoritböcker i gott sällskap med andra titlar av samma författare. Fler än jag har fascinerats av berättelsen om Doktor Glas, läkaren som hamnar mitt i ett etiskt dilemma när en av hans kvinnliga patienter ber honom att hjälpa henne att få hennes make att hålla sig ifrån henne. Bengt Ohlsson fascinerades så mycket att han valde att spinna vidare på berättelsen och berätta den ur makens, Gregorius, synvinkel. Ohlssons bok gjorde mig allt annat än besviken. Mycket bra!
Nästa spin-off på Söderbergs gamla klassiker är bloggen Doktor Glas, som drivs av två litteraturvetare. Under hela sommaren kommer dagliga blogginlägg att postas av en viss Tyko Gabriel Glas som vi känner igen från romanen. Första dagboksinlägget ska komma idag. Jag väntar med spänning! 🙂
Det var först när jag kom hem med den här ljudboksversionen av Austens klassiker, Emma, som jag insåg att den är på engelska. Nu har jag provat det! Jag tyckte att jag missade mycket eftersom den inte var i översättning, så det gav inget mersmak att lyssna på originalspråk.
Berättelsen handlar om en bortskämd överklasstjej, Emma, som bor på den engelska landsbygden tillsammans med sin far. Till hennes största nöjen hör att para ihop andra, bland annat har hon till sin fars missnöje haft ett finger med i spelet för att få sin f.d. guvernant bortgift. Siktet är nu inställt på att gifta bort den nyfunna vännen Harriet, som kommer från enklare förhållanden. Harriet har en romans med en bonde i trakten, men för Emma duger inte detta. Hon hoppas på att kyrkoherden, Mr Elton, ska få upp ögonen för hennes vän.
Boken tar upp klassfrågan och kretsar kring hur mycket man kan lägga sig i andras liv, men den är förvånansvärt lättsam och rolig och inte på något sätt tung att läsa. Jag hade dock hellre läst den i översättning, som sagt.
Det började bli dags att fylla på med ljudböcker. Den där sommaren har ju dröjt, om man säger så, men jag tror ändå på att det kommer att bli många bra tillfällen att ligga i solen och lyssna på en bok (eller att springa med ljudbok, som jag oftast gör när jag lyssnar). Jag ser särskilt fram emot att läsa mer av Muriel Barbery, känd för den hypade Igelkottens elegans, och Combüchens Spill – en damroman, som belönades med Augustpriset 2010.
Serien Hetero i Hägersten fick också följa med hem från bibblan…
Det är inte bara Den allvarsamma leken som filmatiseras på nytt. Nu planeras även för en Bröderna Lejonhjärta i en ny version. För mig finns det bara en filmversion av Lindgrens fantastiska berättelse om Skorpan och Jonathan, men det är klart att den har några år på nacken och har specialeffekter som inte kan lura någon unge i världen längre. Det kanske är dags att modernisera den lite och låta en ny generation upptäcka berättelsen på film. Med Tomas Alfredson som regissör har filmen alla förutsättningar att bli bra.
Hösten känns kanske inte så nära just nu… Men höstens bokutgivning är det inte fel att blicka fram mot. 🙂 Från Piratförlaget är jag mest nyfiken på Mark Levengoods nya, Rosor, min kära, bara rosor, och Martina Haags bok om löpning, Heja, heja!. Det är trendigt med löpning och jag har sedan tidigare flera titlar om löpning på min att läsa-lista (Murakamis Vad jag pratar om när jag pratar om löpning och Christopher McDougalls Born to run, som verkar så himla inspirerande), men jag tycker inte att det blir tjatigt att det kommer ut fler. Jag har gillat allt jag har läst/lyssnat på av Haag och tror att hennes bok om löpning kan vara riktigt rolig. 🙂 Och Mark Levengood… Hans böcker brukar vara så varma och roliga. Läs bara Sucka mitt hjärta men brist dock ej!
En del böcker har verkligen timing. Nyligt har det diskuterats i medierna om falska läkemedel, som säljs på svenska apotek och på nätet. Boken Sjukt begär av debuterande Magnus Jahnsson handlar om den organiserade brottsligheten kring läkemedel. Om boken:
I en fabrik i den lilla staden Arbois i östra Frankrike befinner sig apotekaren Felix Larson. Han ansvarar för ompackningen av en sändning med insmugglad hivmedicin. Hur och varför hamnade Felix – en plikttrogen ensamvarg – mitt i en kriminell och farlig verksamhet? Från Östeuropa följer den hänsynslösa hjärnan bakom smugglingen, Hristo Jankov, hur hans välplanerade operation spårar ur. Något han inte tänker tillåta.
Samtidigt på Södersjukhuset har läkaren Kattis Melin varit tvungen att meddela ännu en hivsmittad patient, Erik Berg, att bromsmedicinerna inte fungerar. Kattis blir oroad när Erik berättar att han drabbas av skrämmande biverkningar av sin nya medicin. Vad är det egentligen som händer?
Kattis beger sig iväg för att leta efter svar men finner bara fler frågor.
Det känns som en väldigt intressant och tankeväckande bok! Författaren har jobbat i läkemedelsbranschen i många år och har säkert mycket att berätta om hur det går till bakom kulisserna.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
Foto: Gary Tamin/stock.xchng
