Jag har samlat på mig lite nya böcker den senaste tiden. Dels har jag varit på biblioteket och lånat sushibokklubbens aktuella bokcirkelbok: Coelhos Valkyriorna (en tunnis, tack och lov; det har blivit lite väl många tegelstenar på sistone) och dels har jag fått två nya böcker.
Den ena är Oya Baydars Förlorade ord, som förlaget beskriver som:
en omtumlande roman som med episk kraft och moralisk skärpa ställer frågor om våldets natur och dess verkan på människor, allt tecknat mot en fond av turkisk och europeisk nutidshistoria.
Jag läste ju några turkiska titlar förra året (PamuksOskuldens museum och Snö och ShafaksBastarden från Istanbul) och tyckte mycket om allihop. Jag ser fram emot att läsa en till turkisk författare och få en till berättelse som skildrar läget i Turkiet.
Min andra nya bok är i en annan genre. Jag har precis fått första boken om Oksa Pollock; böcker som har gjort stor succé i Frankrike.Böckerna handlar om 14-åriga Oksa som har magiska förmågor och är utvald att ta upp en kamp mot onda krafter. Temat känns igen från andra böcker (Harry Potter, Engelsforstrilogin…), men jag brukar ju verkligen gilla sådant här, så jag är väldigt peppad på att läsa boken. Som så många andra gånger när det gäller succéböcker (t.ex. nyss nämnda Harry Potter-böckerna), blev författarna refuserade. De fick faktiskt ge ut första boken på eget förlag, men sedan tog det fart! Får se hur de tas emot i Sverige. 🙂
Även inom bokbranschen märks det att det är trendigt och aktuellt med miljöfrågor, för tydligen har försäljningen av begagnade böcker ökat markant hos Bokbörsen. Jag tycker att det är bra att folk inte bara letar efter nytt, utan också kan tänka sig att köpa andra hand. Kanske är den ökade försäljningen på antikvariat också ett symptom av att önskade böcker är slut i handeln så att det inte går att få tag på nya? Själv har jag nog aldrig köpt begagnade böcker, för jag läser ju helst biblioteksböcker. Köper du böcker second hand?
För ett tag sedan skrev jag om Bokbloggarnas litteraturpris. Det blev aldrig av att jag nominerade någon bok den här gången, men nu är i alla fall nomineringarna klara och omröstningen är igång. Bland de nominerade är det bara Cirkeln som jag har läst och den tyckte jag ju bra om. 🙂 Det ska bli spännande att se vem som vinner!
80° från Varmvattnet belönades med Deckarakademins debutantpris när den kom ut 2006, men själv tycker jag inte helt att den passar in i deckargenren. Det här är inte en klassiskt uppbyggd kriminalhistoria med brott och utredning, utan snarare en samhällskritisk kommentar kring utsatta kvinnors situation och kring fria aborter. Det är naturligtvis nog så viktigt och jag gillar boken som den är.
Handlingen rör sig fram och tillbaka mellan Zambia, där läkaren och doktoranden Ellen Elg driver ett projekt kring mödravård och sexualupplysning, och Florida, där en ung kvinna berättar sin smärtsamma livshistoria, som kantas av övergrepp, oplanerad graviditet, flykt och svek. För båda kommer abortmotståndare att spela en avgörande roll i deras liv.
Som sagt, så ser jag den inte som en vanlig deckare. I den mån det finns offer så utgörs de av alla de kvinnor i boken som utsätts för övergrepp, som blir mamma alldeles för unga och skadas av det och som får häxstämpel för att de försöker att göra något åt situationen. Boken känns viktigt och intressant och det märks att författaren har varit mycket i Zambia och vet vad hon skriver om. Flera av bokens karaktärer, barnmorskor i fattiga byar i Zambia, är starkt inspirerade av verkliga personer. Ibland tycker jag dock att boken är lite spretig och så märks det att den är en del i en serie och att det finns en fortsättning. Det finns intressanta karaktärer i boken som bara presenteras som hastigast och som sedan inte får en riktig plats i berättelsen. Hur som helst är det en fin debut, väl värd sitt pris.
Jag valde att lyssna på boken som ljudbok och den finns i en författaruppläsning som jag absolut kan rekommendera.
Berättelsen om Fry fortsätter! Den tredje boken, Isvintern, börjar väldigt spännande med att Fry jagas av vargar och är nära att frysa ihjäl, men som tur är blir hon räddad av Tore, en okänd man som plötsligt dyker upp på Kungsgården, där Fry bor. Tacksamheten mot Tore är såklart stor och framför allt Hird, Solgudinnans tjänare och Frys lärare, imponeras stort. Tore stannar hos dem och är uppskattad på gården, men det finns också de som har sina tvivel och undrar vad Tore egentligen vill. Ulv, Mångudens tjänare, är särskilt misstänksam och även Fry börjar förstå att allt inte är som det ska och att Tore kanske vill dem illa.
Boken är en spännande ungdomsbok som utspelar sig under bronsålder. Som yngre var jag särskilt förtjust i historiska barn- och ungdomsböcker och den här kan jag fortfarande läsa med god behållning. I Isvintern vävs både spänning, kärlek och historia ihop på ett fint sätt. Berättelsen slutar inte i Isvintern, utan fortsätter i fjärde boken, Kungsgården, och det kan dock kanske ses lite som en nackdel.
Metro 2033 utspelar sig i ett postapokalyptiskt Mosvka år 2033. Människorna har tagit sin tillflykt till metron, som faktiskt är byggd för att motstå en kärnvapenattack. Det har inte gått särskilt lång tid (ca 20 år) sedan människorna flydde från jordytan, men ändå tycks människorna ha glömt det mesta från det civiliserade livet och istället för att kämpa tillsammans för sin överlevnad pågår det mest av allt konflikter mellan olika grupperingar. Här trängs olika religioner och politiska uppfattningar med varandra och människorna är aldrig riktigt säkra när de vandrar omkring utanför stationerna. Patroner till vapnen är hårdvaluta och det enda man använder som betalningsmedel.
En av metrons invånare är Artiom som bor på en station som hotas av hot uppifrån. Varelser som kallas för ”de svarta”, tränger sig ner och hotar stationens befolkning. Artiom får veta att han är utvald och har ett viktigt uppdrag som han också hoppas ska kunna rädda dem undan alla faror från muterade varelser på jordytan. Han ger sig så iväg på en farlig vandring. I 300 sidor, som känns lite som en prolog(!), vandrar han omkring tills han till slut får sitt uppdrag.
Boken hade gott kunnat kortas ned flera hundra sidor om ni frågar mig. Jag tycker tyvärr att det är alldeles för långa transportsträckor i boken och alldeles för lite intressant handling. Framför allt saknar jag psykologi och människor i berättelsen. Författaren har sparat in på att måla upp intressanta karaktärer och Artiom och de andra är bara namn på personer som författaren använder för att kunna visa upp de miljöer som han har fantiserat ihop. Det känns inte som att man lär känna dem och därför engagerar inte boken.
Bokens idé är det dock inget fel på och jag fascineras över den värld som författaren har hittat på och som han också detaljerat beskriver genom en karta i boken.
Jag läste boken i en av de bokcirklar som jag är med i och av oss deltagare var det ingen som tyckte att den var värd mer än ett medelbetyg. Både Nobelprisprojektet, Hundöra och Med näsan i en bok, som också är bokcirkeldeltagare, har bloggat om boken. Med näsan i en bok skriver bland annat att storyn inte känns särskilt trovärdig, vilket jag absolut håller med om. Att människorna på jorden har förvandlats till två meter höga monster av att utsättas för strålning känns lite som… sci-fi när den är som sämst. Det är ju liksom inte så det går till…
Vid den här tiden för ett år sedan skrev jag ett inlägg där jag blickade framåt mot 2011. Jag önskade läsa ut mina biblioteksböcker, läsa mer franska böcker, läsa ut outlästa böcker i hyllan m.m. Ärligt talat har jag ingen anledning att förnya denna lista. 😛 Facit är att jag mycket väl har läst outlästa böcker och biblioteksböcker från min hylla, men också att de har blivit fler… Så jag tänker inte ställa upp några fler mål. Jag tror mer på att helt enkelt läsa det jag är sugen på. Inga måsten!
I år har jag läst mycket bra, så det är inte helt lätt att välja ut höjdpunkterna. En bok som verkligen står ut är dock Oskuldens museum, av Orhan Pamuk, som jag utan tvekar utnämner till årets bästa bok, och med årets mesta menar jag såklart bäst bland de böcker som jag har läst i år, inte bland de som har getts ut i år.
Oskuldens museum är en fin bok om Turkiet, kärlek och att välja sin egen lycka. Jag blev på väldigt bra humör av att läsa ut boken och inse att bokens huvudperson verkligen varit en lycklig man, trots att han inte precis beskrivs som särskilt lyckad i boken.
Bland ljudböckerna vinner Kan du säga schibbolet?, som är fantastiskt bra inläst av Sanna Persson-Halapi, mitt årsbästapris. Boken är en rolig och tänkvärd bok om invandring och mångkultur.
Årets överraskning måste för min del ha varit Per HagmansAtt komma hem ska vara en schalger, som jag först inte ens visste om jag skulle orka läsa ut, men som sedan växte till en fantastisk bok, där Hagman imponerar med att uttrycka sig poetiskt även när han skriver om samhällets smutsigare sidor.
I faktagenren tycker jag att Jonas GardellsOm Jesus var otroligt bra och intresseväckande. Jag, som inte är kristen, tyckte verkligen om den och tycker att jag har lärt mig mycket om den historiska personen Jesus och om legenderna kring honom.
Från året minns jag också Morgan Allings biografiKriget är slut, där han osentimentalt skriver om sin tuffa uppväxt på olika fosterhem och hur han vände varenda motgång och elakt ord till sin styrka, så att han kunde kämpa sig in på scenskolan. Vilken inspirerande bok!
I barn och ungdomsgenren är jag glad att jag fick chansen att läsa Cirkeln, som verkligen lyckas måla upp ett trovärdigt porträtt av att vara tonåring idag, samtidigt som den handlar om magiska krafter.
Jag gillar statistik, så naturligtvis kommer här ett inlägg med mitt läsår summerat i siffror. Man kan väl säga att mitt läsande har gått lite upp och ner. Under min semester i somras läste jag så mycket att kollegor blev närmast oroade av alla mina uppdateringar på Boktipset… 😉 Sedan… mattades det av! 😮 Allt som allt blev det i alla fall 58 böcker (eller… jag räknar med att läsa ut 58; det är ju några dagar kvar av året), vilket jag är mer än nöjd med. Jag trodde faktiskt inte att jag skulle snitta mer än 1 bok/vecka, med tanke på att jag knappt har läst något under hösten. Sommarens ivriga läsande vägde tydligen upp. 🙂
Jag har läst flest pappersböcker, men läsplattan har också använts, särskilt i somras. En del böcker har jag läst på både platta och som pappersbok och då har jag räknat dem som pappersbok i statistiken. Ljudböckerna har varit riktigt många, särskilt i våras, då jag sprang mycket inför de två lopp jag sprang i maj och juni, och på sommaren och semestern såklart.
Det har inte varit särskilt stor spridning i ursprungsland i år och det får jag nog till viss del skylla på bloggen ;), för anledningen är bland annat att jag har fått en del recensionsexemplar och de är ju från svenska författare. Till nästa år får jag nog rycka upp mig och läsa lite mer från icke-europeiska länder, kanske framför allt Ocenaien, som inte är representerat alls i år. Jag har bara räknat ett land per författare. En del författare hör ju egentligen till flera land, t.ex. spansk-peruanske författaren Mario Vargas Llosa, som jag tog mig friheten att peta in bland peruanska författare den här gången.
Jag har läst såväl romaner som biografier, fakta, poesi och några antologier. Romanerna är såklart i stor majoritet.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
