Jag har för vana att ta skärmdumpar när jag läser kul/intressanta/spännande nyheter och ibland rör det sig om bokrelaterade grejer. Kanske är det fler som gillar någraav dessa inte direkt nya, men ändå peppiga boknyheter:
Är du också extremt förtjust i Per Hagmans romaner? I sådant fall hoppas jag att du inte missade den text som DN publicerade i somras: Sveavägen smakade storstad. Ingen skriver om rotlöshet och urbant liv som Hagman. Nu är han pappa, åren har gått och perspektiven är kanske lite annorlunda, precis som staden och den väg som han nu återvänder till i texten.
Norrländska litteratursällskapet/FörfattarcentrumNorr har ett pris: Norrlands litteraturpris, som har delats ut varje år sedan 1973. I somras tillkännagavs det att årets pris går till Linnea Axelsson (Ædnan!) och Anna Sundström Lindmark och Elisabeth Widmark, som skrivit och illustrerat serieromanen Vi skulle segla runt jorden. Kul! Kul också att det faktiskt finns så många fantastiska författarskap i norr. Jag har nyligt läst Karin SmirnoffsJag for ner till bror. Jag kan tänka mig att hon är en kandidat till nästa års pris… Bara som ett exempel på ytterligare en intressant Norrlandsskildrare alltså.
Marie Lundström, programledare för Lundströms bokradio i P1, har tydligen under lång tid skrivit på egna alster. Nu kommer hennes debut! Eller nu och nu… 2020 kommer Sanningens kalas, en roman om en otrohetsaffär.
Läste du också Kärlek & uppror när du var tonåring? Siv Widerbergs och Anna Arténs diktantologi för unga kom ut första gången 1989 och har därefter lästs av generationer. Nu har den äntligen fått sällskap av en ny antologi med tydlig vinkel mot unga: Berör och förstör (härlig titel!). Den här gången är det Athena Farrokhzad och Kristofer Folkhammar som har gjort urvalet. Jag är fel målgrupp, men jag är ändå mycket sugen på att läsa! Och så efterfrågar jag verkligen fler antologier, även riktade till oss vuxna. Poesi kan kännas “svårt” (jag har skrivit ett helt inlägg om det en gång), men en antologi kan verkligen ge en lyxig introduktion och sänka tröskeln för att läsa.
Så har augusti passerat och vi får nog acceptera att sommaren är över. Det behöver inte vara så deppigt, om ni frågar mig. Jag tycker att det är härligt när höstens aktiviteter startar upp efter sommaruppehållet och till skillnad från sommaren, då folk tenderar att vara bortresta (gäller inte minst jag själv…), så brukar det vara lite lättare att samla ihop sina vänner till brädspelskvällar, middagar och allt vad det nu kan vara. Till veckan längtar jag särskilt efter mina danslektioner, som startar igen. Jobbmässigt är också allt i full gång igen, vilket också är skönt, på sitt sätt. Det var åratal sedan jag åkte på någon konferens, men nu i september väntar en tripp till en konferens i Malmö och det ser jag fram emot. Sedan får vi se vad månaden bjuder på för kul!
En liten höjdpunkt varje månad är i alla fall bokcirkeln och nu i september är det min tur att vara värd och att välja bok. Jag har valt Väggen av Marlen Haushofer, så den blir självklar läsning nu i september. Vad jag kommer att läsa utöver Väggen vet jag inte riktigt. Vi får se!
Väggen av Marlen Haushofer
Det verkar som att många förlag verkligen laddar upp inför september, för efter sommarens lugn kommer det plötsligt ut massor av intressanta böcker. Jag brukar varje månad tipsa om några nyutkomna böcker som jag tycker känns extra intressanta, men den här månaden får jag fasen dela upp månadens böcker i två inlägg för att det ska bli rimligt.
Hennes ord av Tove Folkesson
1794 av Niklas Natt och Dag. Nej, den här kommer jag inte att läsa, men jag vet att många, däribland Leif GW Persson, blev väldigt förtjusta i 1793, som kom här om året, så jag tipsar om den här uppföljaren ändå. 1793 tycker jag var en onödigt äcklig bok, alldeles för mycket av allt.
Bitterljuva dagar av David Nicholls. Minns ni bestsellern En dag, boken där läsaren får följa ett par, ett specifikt datum genom åren? Nu är Nicholls aktuell med en ny roman, med en 16-årig kille i huvudrollen. Kärlek, vänskap, coming of age. Kan säkert bli en storsäljare!
Fyrar runt Östersjön av Magnus Rietz. En bok som är vad den heter: en bok om fyrar runt Östersjön och därtill en bok med fantastiskt fina bilder av dessa. Jag tänkte först skriva att det här är en udda bok för att vara mig, för jag har ju liksom inget jätteintresse för båtar och hav och sådant, men sedan kom jag på att det här knappast är en udda bok för att vara mig? Jag som har fyrmästare och båtfolk längre bak i släkten. Hahaha.
Hennes ord av Tove Folkesson. Jag blev verkligen förtjust i Folkessons debut, Kalmars jägarinnor, som kretsar kring ett tjejgäng som är alldeles “för mycket”. Den var så snyggt komponerad, fint skriven, knäpp, rolig, sorglig. Nu är Folkesson aktuell med en roman om att längta efter barn. Jag tror vi kan vänta ytterligare en sorglig, mörk och lite bitskt rolig bok. Undertiteln är Värk I – III…
Hur vi faller av Kristian Lundberg är en uppföljare till Yarden, som jag tyckte så mycket om. Jag förväntar mig ännu en pärla och ännu ett brännande vackert stycke modern arbetarlitteratur.
Gileads döttrar av Margaret Atwood är den efterlängtade uppföljaren till Tjänarinnans berättelse. Jag läste Tjänarinnas berättelse förra året och håller den för en av de bästa böckerna det året. Det känns spännande med en fortsättning, men frågan är om den kan leva upp till förväntningarna?! För den som sett TV-serien (det har inte jag) känns det väl förmodligen “på tiden” att uppföljaren ges ut. Serien är ju liksom uppe i säsong tre vid det här laget.
Gör skillnad av Emma Sundh, Johanna Nilsson, Maria Soxbo är garanterat en bok för de redan frälsta, men det gör den inte mindre nödvändig. Klimatförändringarna sker nu och med den här boken försöker författarna, tre influencers med klimatintresse, att vända klimatångest till engagemang. Fint initiativ.
I rörelse av Athena Farrokhzad. Jag gillade verkligen Vitsvit, som kom för cirka 6 år sedan, och jag gillar verkligen Farrokhzad, som jag har haft förmånen att lyssna på på Littfest. Nu kommer en samling fristående dikter.
Twist av Klas Östergren är en långsam, men ändå riktigt spännande bok, om kärlek och skumraskaffärer och en berättelse som tar med läsare på en resa från 60-talet till idag. Betyg: 4 kastspön av 5.
Twist av Klas Östergren är en mångbottnad och långsam berättelse som tar läsaren från 60-talet till nutiden, från ett sommarhus i Stockholms skärgård till ett Karlskrona 50 år senare. Berättarjaget är en man och, som så ofta i Östergrens romaner, bär huvudpersonen en del likheter med författaren själv. En gång i tiden var han en naiv kille som ivrigt pilkade strömming vid sommarhuset och som blev handlöst förälskad i en kvinna. Den här kvinnan kommer sedan att återkomma i hans liv på olika sätt, Anna, Ann-Marie, Ami. Vem är hon, vad vill hon? Och vad sysslar hennes småfifflande pappa med?
Det är mycket som händer under ytan i den här boken och trots att den är långt ifrån en actionspäckad thriller så måste jag säga att den var riktigt spännande. Nya lager vecklade ut sig under läsandets gång och jag imponeras över hur Östergren väver ihop allting och fortsätter att överraska. Samtidigt läser jag och känner ett visst motstånd. Jag lyssnade på Twist i ljudboksversionen, trevligt inläst av Reine Brynolfsson, och den var riktigt bra, men ibland hade jag nog behövt stannat upp, läst lite långsammare, funderat över hur saker hänger ihop. Jag har måhända missat ett och annat i den här boken, men det känns inte som att det gjorde så mycket. Det är en underhållande bok. Dessutom känner jag spontant att jag gärna läser om den någon gång; Det här är verkligen en bok som borde tålas att läsas fler än en gång.
Twist av Klas Östergren
Uppläsare: Reine Brynolfsson. Utgivningsår: 2014 (första utgåvan, Natur & kultur), 2014 (den här ljudboken, A nice noise). Antal sidor: 382 (ca 11 h lyssning). ISBN: 9789187725296, 9789127140110.
Klas Östergrens nya roman skruvar sig fram mellan årtiondena fram till vår egen tid, från en given punkt på sextiotalet när sommaren var lång och The Beatles “Twist and Shout” fortfarande ekade i folks medvetande. Där väcks en kärlek, till en kvinna med många namn. Anna. Eller Anne-Marie. Eller Ami.
Twist är en berättelse om att utnyttja och bli utnyttjad. Den handlar om pengar som bytte händer när centrala Stockholm förvandlades för femtio år sedan. Men om mutor är en gråzon så har bedrägeriet i Twist också en verkligt svart sida, som berättaren bit för bit blir varse: de rörelser av pengar, information och inflytande som frigörs när muren mellan öst och väst faller i slutet av åttiotalet.
Ingen går fri. Alla är med i spelet: motvilligt, ovetande eller av fri vilja. Liksom i en roman av Graham Greene eller John Le Carré handlar Twist om själva sveket och vad det gör med de människor som deltar i det eller drabbas av det.
Förlagets beskrivning
Klas Östergren
Klas Östergren (född 1955) är en svensk författare och före detta akademiledamot. Han är bland annat känd för romanerna Gentlemen och Gangsters, som också har filmatiserats.
Hur man botar en fanatiker av Amos Oz är en tankeväckande bok om fanatism, Israel-Palestina-konflikten och om skrivande. Betyg: 4 kaffekoppar av 5.
Hur man botar en fanatiker av Amos Oz är en essä om fanatism och om skrivande. Det är en personlig berättelse, men också en högst tänkvärd text om fanatism och hur vi kan “bota” fanatism.
Oz säger utan omsvep att han själv växte upp som en hjärntvättad fanatiker. Han berättar om sin uppväxt i Jerusalem och om sina föräldrars omöjliga bakgrund i Europa och omöjliga kärlek till Europa. Båda hans föräldrar är förbluffande språkbegåvningar, men Oz får endast lära sig hebreiska. Han blir ett av alla de barn som kastar sten mot britter och skriker “britter, åk hem!” med några av de få ord han kan faktiskt kan på ett annat språk. Oz skriver om mänskliga övertygelser och hur vem som helst kan bli fanatisk, men också att vem som helst har potential att glänta på dörren, kan försöka förstå andra synsätt och bli mer tolerant.
Oz, som gick bort här om året, kom att växa upp som en betydligt mer öppensinnad och förstående person än den lilla fanatiker han kanske var som barn. Han deltog som officer i flera strider och var sedan med och grundade Fred nu-rörelsen i Israel i slutet av 70-talet. I Hur man botar en fanatiker ägnar Oz mycket av utrymmet till att diskutera just krig och frihet och vad han ser som en möjlig utväg i Israel-Palestina-konflikten. Han ger en känga åt naiva européer som tror att en lösning ligger i att israeler och palestinier träffas och lär känna varandra. Istället gör han klart att en lösning bara kan ske med stora uppoffringar från båda sidor. Han förklarar israelernas och palestiniernas liknande bakgrunder och lidande och därifrån gör han tydligt att det är en strid mellan rätt och rätt och det enda som återstår är i hans tycke en tvåstatslösning.
Hur man botar en fanatiker är en ytterst intressant bok om Israel-Palestina-konflikten, en konflikt som jag ärligt talat inte har orkat sätta mig in i speciellt mycket fram till nu. Nu har jag lärt mig en hel del, men jag har också fått med mig många tankar om fanatism i allmänhet. Boken utgår i mångt och mycket från de erfarenheter som Oz bär på, det vill säga fanatism i hans hemland, men fanatismen är utbredd och kan uppstå var som helst. Jag tycker att Hur man botar en fanatiker är en väldigt fin bok om detta. I en tid då extremt polariserade debatter rasar i alla möjliga medier och där starka övertygelser gapas ut väldigt högt från olika håll, är det skönt med en bok som manar till eftertanke och till mer förståelse. Världen är sällan svart eller vit och sällan blir världen bättre om ens eget synsätt tvingas på andra.
Det här är en bok som har delats ut till gymnasieelever vid flera tillfällen och en bok till vilken det finns material så att den kan användas i skolan. Allt detta är möjliggjort av Teskedsorden, en stiftelse instiftad av Tidningen Vi med inspiration från just den här boken. Det känns onekligen som att Hur man botar en fanatiker är en lämplig bok att utgå från i diskussioner om tolerans och fanatism.
Hur man botar en fanatiker av Amos Oz
Originalets titel: How to cure a fanatic (amerikanska). Översättare: Rose-Marie Nielsen. Utgivningsår: 2002 (första amerikanska utgåvan), 2006 (första svenska utgåvan, Wahlström & Widstrand), 2014 (den här pocketversionen, Teskedsorden och Wahlstörm & Widstrand). Antal sidor: 94. ISBN: 9789146214915, 9789170017384.
Klokt och klargörande delar den israeliske författaren och debattören Amos Oz med sig av sin syn på några av vår tids mest brännande frågor: Hur ser fanatismens natur ut, vem blir fanatiker och vad kan man göra för att bemöta och bekämpa fanatism, såväl hos andra som hos sig själv?
Hur uppnås varaktig fred mellan israeler och palestinier när båda parter har rätten på sin sida? Dessutom berättar Amos Oz med oemotståndlig charm om hur han på grund av “fattigdom, ensamhet och glass” blev författare.
Förlagets beskrivning
Amos Oz
Amos Oz (född 1939 som Amos Klausner, död 2018) var en israelisk författare. Han har skrivit ett 20-tal romaner, varav de flesta är översatta till svenska. Hans senaste bok i svensk översättning är Judas (2015).
Vi kom över havet av Julie Otsuka är en helt hjärtskärande berättelse om de “postorderbrudar” som lämnade Japan för att skaffa sig ett nytt liv i USA och hur de sedan “försvann” efter attacken mot Pearl Harbor 1941. Betyg: 5 kimonor av 5.
Vi kom över havet av Julie Otsuka är en poetisk och smärtsam berättelse om de “postorderbrudar” som under 20-talet lämnade sina hem i japan för att gifta sig och skaffa sig nya liv i USA. Det var bara det att de foton de fått skickade till sig från sina blivande män inte visade de fattiga trashankar som sedan mötte dem på kajen i San Francisco. De brev de fått skickade till sig, de som utlovade att deras blivande makar drev blomstrande verksamheter och hade prestigefulla jobb, var skrivna som lockbeten och skildrade inte den krassa verkligheten. I verkligheten hade deras blivande män de uslaste jobb: omänskligt slit på åkrar och odlingar, oglamourösa jobb som tjänstefolk åt rika amerikaner. Otsuka skildrar helt hjärtskärande hur de japanska kvinnorna (i vissa fall unga flickor) stiger iland med fina sidenkimonor och kalligrafipennor i bagaget och möter sitt öde.
Boken är uppbyggd som en kollektiv berättelse, inte olik Svetlana Aleksijevitjs brännande reportageböcker om Ryssland. Här är det dock en fiktiv kör av berättelser som vävs ihop på ett poetiskt och vackert sätt. Boken är skriven i ett långt flöde med inslag av kärlek och lycka, humor och glädje, men mest av allt med inslag av nöd, smärta, lidande, sorg. Och rasism. Otsuka beskriver den amerikanska synen på de arbetsamma, flitiga och noggranna japanerna och hur de skamlöst utnyttjades och hon beskriver hur många av de invandrade japanerna kämpar oerhört hårt för att trots allt bygga upp sina små verksamheter, sina egna små odlingar, skaffa sig sin försörjning.
Tjugo år senare, 1941, sker attacken mot Pearl Harbor och plötsligt möts japanerna av misstänksamhet och drabbas av förföljelse, hot och hat. Allt som byggts upp, rivs ned, och kvar lämnas ett tomrum. I samhällen där invandrade japaner levt blir andra amerikaner kvar, frågande vilka japanerna egentligen var och var de nu har tagit vägen. Snart är de glömda. Otsuka har manat fram alla dessa livsöden på nytt, synliggjort dem på det mest brännande och berörande vis.
Vi kom över havet är verkligen en vacker och smärtsam liten bok och den skildrar något som jag fram tills nu inte har vetat någonting om, helt bortglömda livsöden som berättar starkt och kraftfullt om utsatthet, fattigdom och rasism. Det här är en av årets bästa böcker för min del.
På båten hade vi inte kunnat veta att då vi för första gången fick syn på våra makar skulle vi inte ha någon aning om vilka de var. Att skaran av män i stickade mössor och slitna svarta rockar som stod och väntade på oss där nere på kajen inte skulle ha några som helst likheter med de stiliga unga männen på fotografierna. Att fotografierna som skickats till oss var tjugo år gamla. Att breven som hade skrivits till oss hade skrivits av andra personer än våra makar, yrkesmänniskor med vacker handstil som hade till uppgift att berätta lögner och vinna hjärtan. Att när vi första gången hörde våra namn ropas ut över vattnet skulle en av oss hålla för ögonen och vända sig bort – Jag vill åka hem – medan resten av oss skulle lyfta våra huvuden, rätta till fallet på våra kimonor, gå nerför landgången och stiga ut i den ännu varma dagen. Det här är Amerika, skulle vi intala oss. Det finns ingenting att oroa sig för. Och vi skulle ha fel.
Ur Vi kom över havet av Julie Otsuka (översättning av Ulla Roseen).
Vi kom över havet av Julie Otsuka
Originalets titel: The Buddha in the attic (amerikanska). Översättare: Ulla Roseen. Utgivningsår: 2011 (första amerikanska utgåvan), 2012 (första svenska utgåvan, Albert Bonniers förlag), 2013 (den här pocketutgåvan, Bonnier Pocket). Antal sidor: 175. ISBN: 9789174293517, 9789100127305. Andra som läst: Carolina läser…, Kerstins bokblandning.
Ett fartyg är på väg över Stilla havet. Nere i dunklet på mellandäck trängs en grupp unga japanska kvinnor på rangliga metallbritsar. Deras koffertar är packade med allt som behövs för det nya livet på andra sidan havet: sidenkimonor för bröllopsnatten, kalligrafipenslar och rispapper för breven hem, små Buddhafigurer av mässing till lycka och beskydd. I händerna håller de foton och brev från sina blivande makar, främlingarna som lovat att möta dem på kajen i San Francisco. Kvinnorna drömmer om framtiden. Men framme i det nya landet väntar män de inte känner igen från fotografierna, umbäranden de inte har kunnat föreställa sig och en kultur som de kämpar för att förstå sig på.Vi kom över havet är lika mycket ett poetiskt porträtt av ett kollektivt öde som en rörande skildring av en mängd individuella upplevelser. Ömsint och omsorgsfullt ger Julie Otsuka liv åt de japanska kvinnor som kom till Kalifornien som postorderbrudar på 1920-talet – från den mödosamma båtresan fram till den dag i december 1941 då de tillsammans med sina familjer pekas ut som förrädare. Fram träder en del av nutidshistorien som ofta har förbisetts i historieböckerna.
Förlagets beskrivning
Julie Otsuka
Julie Otsuka (född 1962) är en amerikansk författare. Hon debuterade 2002 med När kejsaren var gudomlig. För hennes stora genombrott, Vi kom över havet, har hon bland annat belönats med The PEN/Faulkner Award for Fiction. Julie Otsuka har en hemsida och en Facebooksida.
